Om snabbare befordran till assessor i hovrätt. I skrivelser till hovrätterna i augusti 1945 anhöllo Sveriges yngre juristers förening och föreningarna Yngre jurister under Svea och Göta hovrätter bl. a., att hovrätterna i sina anslagsäskanden för budgetåret 1946/47 måtte upptaga så många assessorstjänster utöver de nuvarande, att samtliga de befattningshavare, som vid budgetårets ingång erhållit eller under budgetåret komme att erhålla ett års adjunktion, kunde bli förordnade till assessorer.
    Svea hovrätt anför med anledning härav i sin petita skrivelse bl. a.:
    » Den avsevärda försämring av befordringsutsikterna, som helt oväntat drabbat hovrätternas fiskaler, har helt naturligt verkat i hög grad nedslående. Även med hänsyn till den stora betydelsen av en fullgod rekrytering av domarbanan är det av största vikt att rubbningar av denna art utan uppskov förebyggas. Enklast synes detta kunna ske genom en avsevärd höjning av den siffermässiga gränsen för totala antalet assessorer. En sådan åtgärd synes även stå i god överensstämmelse med den tankegång som låg till grund, då år 1943 antalet bestämdes till 76. Statsmakterna torde då ha utgått ifrån att detta antal väl täckte såväl hovrätternas behov som behovet av jurister med grundlig hovrättsskolning för uppgifter utanför hovrätterna. Sedan dess har emellertid frågan kommit i ett annat läge genom ökning av antalet extra ledamöter i hovrätterna och antalet t. f. revisionssekreterare samt hovrättsjuristers anlitande på allt flera håll i det allmännas tjänst, ej minst för betydelsefulla utredningar. Om frågan skall lösas på denna väg, bör totala antalet assessorer höjas förslagsvis till 95. Att en sådan höjning skulle medföra risk för att någon assessor ens för kortare tid komme att stå utan adjunktion eller andra minst lika krävande arbetsuppgifter lärer icke vara att befara.
    Syftet med de berörda framställningarna kan också främjas på en annan väg, som ur principiell synpunkt äger företräde. Hovrätternas presidenter beslöto vid sammanträde den 9 april 1945 att tillstyrka dels ett förut framfört förslag om förande över stat av de ordinarie domarämbeten, som innehavas av justitieombudsman, militieombudsman, statssekreterare, expeditionschefer, chefer för rättsavdelningar och lagbyråchefer, möjligen också ledamöter i lagberedningen, dels ock ett vid sammanträdet väckt förslag att vid nedre justitierevisionen måtte inrättas ett antal befattningar såsom e. o. revisionssekreterare. Enligt hovrättens mening tala starka skäl för att sålunda föreslagna åtgärder utan uppskov företagas. Vid bestämmande av antalet e. o. revisionssekreterare bör hänsyn tagas till att dels ett antal ordinarie revisionssekreterare regelmässigt innehava stadigvarande uppdrag utanför nedre justitierevisionen, dels antalet extra revisionssekreterare un-

 

58—457004. Svensk Juristtidning 1945.

914 FRÅN YNGRE JURISTERS ARBETSFÄLT.der de senaste åren oavbrutet ökats och i anledning av den nya fullföljdsordningen torde komma att mer än fördubblas.»
    Göta hovrätt erinrar att föreningarnas hemställan berör ett ämne hörande till det komplex av frågor som för närvarande är under behandling av 1943 års domarutredning och ingår därför icke närmare på ämnet men fortsätter:
    »Emellertid är det enligt hovrättens uppfattning i hög grad rimligt, att person, som efter att hava under ett år tjänstgjort som adjungerad ledamot och således ha förvärvat assessorskompetens stadigvarande uppehåller ledamotsbefattning i hovrätten, erhåller samma löneförmåner som assessor. Hovrätten hemställer därför, att till sådan ledamot måtte utgå vikariatslön med belopp, motsvarande lönen efter pensionsavdrag till assessor. Denna anordning skulle medföra den i och för sig berättigade förmånen, att vederbörande under sjukdom icke behövde — såsom nu är fallet — frånträda ledamotsförordnandet och endast åtnjuta avlöning som fiskal, eventuellt med sjukledighetsavdrag. Om anordningen med vikariatslön icke anses möjlig att genomföra, bör vikariatsersättningen för dessa befattningshavare bestämmas till högre belopp än som för närvarande utgår.»
    Hovrätten över Skåne och Blekinge förklarar sig i avbidan på det förslag i ämnet som är att förvänta från domarutredningen — utöver vad bovrätten föreslagit om ökning av antalet ordinarie, extra ordinarie och extra befattningshavare - vilja hemställa om vissa åtgärder till främjande av de av föreningen framförda önskemålen om förbättrade anställningsvillkor för de yngre tjänstemännen i hovrätten. Hovrätten anför:
    »Till en början får hovrätten tillstyrka den av hovrätternas presidenter vid sammanträde den 9 april 1945 beslutade framställningen till K. M:t om förande över stat av de ordinarie hovrättsrådsämbeten, som må innehavas av justitieombudsmannen och militieombudsmannen, statssekreterare, expeditionschefer, chefer för rättsavdelningar, lagbyråchefer och ledamöter av lagberedningen. Samma princip synes böra utsträckas att gälla jämväl ifråga om revisionssekreterarämbetes förande över stat.
    Likaledes får hovrätten tillstyrka presidenternas vid samma tillfälle väckta förslag att vid nedre justitierevisionen måtte inrättas ett antal befattningar som e. o. revisionssekreterare. Detta bör icke inskränka sig till att ett antal assessorer överflyttas från hovrätterna med reduktion av motsvarande antal hovrättsassessorer, utan det ökade behov av revisionssekreterare som tillkommit efter 1943 bör tillgodoses genom motsvarande ökning av de extra ordinarie befattningshavarnas antal.
    Då nedre justitierevisionen synes vara i behov av minst 10 e. o. revisionssekreterare att ersätta ordinarie revisionssekreterare med stadigvarande uppdrag utanför nedre justitierevisionen samt antalet extra revisionssekreterarbefattningar utöver de ordinarie numera utgör 12, torde K. M:t berättigas förordna e. o. revisionssekreterare till motsvarande antal. I den mån innehavare av ordinarie ämbete förordnas att uppehålla revisionssekreterartjänst bör tydligen motsvarande minskning äga rum i antalet e. o. revisionssekreterare. Den föreslagna anordningen lärer icke innebära någon som helst risk för statsverket att övertaliga e. o. tjänstemän skulle komma att upp

FRÅN YNGRE JURISTERS ARBETSFÄLT. 915stå, då e. o. revisionssekreterare uppenbarligen skulle vara pliktig att, om han ej erfordrades i nedre justitierevisionen, mottaga förordnande å annan tjänst eller uppdrag i avbidan på att han kunde fortsätta sitt revisionssekreterarförordnande.
    Då vidare den omständigheten att ett stort antal i lagstiftningsarbete och andra uppdrag tjänstgörande assessorer och fiskaler kvarstå såsom extra ordinarie befattningshavare i hovrätterna gör ett vilseledande intryck av att hovrätterna skulle vara väl försedda med extra ordinarie arbetskrafter, får hovrätten hemställa till övervägande att i de olika departementen, framför allt justitiedepartementet, måtte inrättas ett antal extra ordinarie befattningar till vilka de assessorer och fiskaler skulle kunna överflyttas, vilkas departementala uppdrag icke äro av rent tillfällig art.»
    Hovrätten för övre Norrland erinrar att samtliga de av SYJF framförda frågorna ha nära samband med de ämnen varom förslag äro att förvänta från 1943 års domarutredning inom en nära framtid. Hovrätten uttalar emellertid sin principiella anslutning till framställningens syfte att i viss omfattning söka bereda förbättrad löneställning åt hovrätternas adjungerade ledamöter och fiskaler.