Den Norske Sakførerforenings hovedstyre består nu av: Regjeringsadvokat Henning Bødtker (formann), høyesterettsadvokatene Knut Bjørge, Sarpsborg, Einar Sunde, Oslo, E. S. Eckhoff, Kristiansand, Arthur Sundt, Bergen, Trygve Gudde, Trondheim, og overrettssakfører T. Broch, Narvik.
O. F. H.
Norska justisdepartementets Lovavdeling. Den tidligere ekspedisjonschef i Justisdepartementets Lovavdeling Per Augdahl ble utnevnt til professor i rettsvitenskap ved Oslo Universitet i 1941. Byråchef Henrik Bahr fungerte deretter en kortere tid som ekspedisjonschef, inntil Quislingregimet innsatte en N. S.-mann som chef for Lovavdelingen. Etter frigjøringen i mai 1945 tiltråtte ekspedisjonschef Henrik Bahr påny som chef for Lovavdelingen. Han ble imidlertid i oktober 1945 konstituert som høyesterettsdommer, og byråchef Finn Hiorthøy er deretter konstituert som ekspedisjonschef i Lovavdelingen.
Ekspedisjonschef Hiorthøy er født 1903 og tok juridisk embetseksamen i 1926. Han ble i 1930 sekretær i Lovavdelingen og byråchef i 1936. Fra 1941—45 har han tjenestegjort hos den norske regjering i London og vendte tilbake som byråchef i Lovavdelingen etter frigjøringen i mai 1945.
O. F. H.
Domsagonotariernas avlöning. K. M:t har i årets statsverksproposition (II ht. p. 18) föreslagit en reglering av domsagonotariernas avlöningsförhållanden i väsentlig överensstämmelse med det av 1943 års domarutredning härom framlagda förslaget (se SvJT 1945 s. 736). De av domarutredningen föreslagna månadsarvodena, för tingsnotarieaspirant 350 kr. och för tingsnotarie 425 och 500 kr. under första resp. andra året, ha av departementschefen ansetts motsvara en av billighetsskäl och ur rekryteringssynpunkt lämplig avvägning av löneställningen. Departementschefen har emellertid, liksom åtskilliga av dem som yttrat sig över förslaget, ansett att ett system med automatiskt rörliga arvoden i förevarande fall ägde företräde framför det av utredningens majoritet föreslagna systemet med fasta arvoden, och han har därför i denna del förordat reservantens, professor Rodhes, förslag. Enligt detta borde avlöningen utgå i form av arvode med belopp, som vid varje tidpunkt motsvarade vad vederbörande skulle uppburit såsom extra tjänsteman i löneklasserna 5, 11 och 15 å medeldyrort (E-ort). Departementschefen har emellertid — utan motivering — modifierat reservantens förslag därhän, att arvodena beräknas efter högsta dyrort i stället för efter medeldyrort. Detta innebär, att de lönegrader, som skola anses tillämpliga å befattningshavarna, komma att sättas lägre än enligt utredningens förslag. Det föreslås alltså, att arvodena bestämmas till belopp, motsvarande lön jämte rörligt tillägg och kristillägg samt provisoriskt lönetillägg till extra tjänsteman å I-ort i Ex 6: 3 för tingsnotarieaspirant, i Ex 10: 7 för tingsnotarie under första tjänstgöringsåret, samt i Ex 15: 12 för tingsnotarie under andra tjänst-
göringsåret. Arvodet till fiskalsaspirant anses böra, i avvaktan på domarutredningens förslag beträffande hovrätternas fiskaler, bestämmas till samma belopp som arvodet till lingsnotarie under andra tjänstgöringsåret. Nu angivna ersättningsgrunder medföra i nuvarande indexläge en avlöning för månad räknat av resp. kronor 353: 85, 418: 50 och 500:90.
I fråga om semester och avlöning under sjukledighet m. m. skola tingsnotarieaspirant, tingsnotarie och fiskalsaspirant anses tillhöra nyss nämnda lönegrader och löneklasser. För Övre Norrlands domsagor och Härjedalens domsaga skall hittillsvarande arvodesförhöjning med 300 kr. årligen bibehållas, liksom motsvarande förhöjning av arvodet till fiskalsaspiranter i hovrätten för Övre Norrland.
Sveriges yngre juristers förening har i sitt yttrande över domarutredningens förslag framhållit, att de föreslagna löneförmånerna icke vore tillräckliga för att motsvara en skälig och lämplig lön. De kunde sålunda icke läggas till grund för en varaktig reglering av tingsnotariernas löneställning. Bland föreningens medlemmar hade också en stark opinion framträtt för åtgärder i syfte att ernå bättre förmåner för tingsnotarierna. Med hänsyn till att domarutredningens förslag dock innebure ett framsteg, och då de utredningar angående akademikernas ekonomiska ställning, som på statligt och enskilt initiativ påbörjats, ännu icke kunnat fullbordas, funne sig föreningen dock kunna tills vidare förorda en lösning i enlighet med det föreliggande förslaget. Föreningen biträdde sålunda domarutredningens förslag med de ändringar, som angåves i reservationen, för en reglering av tingsnotariernas löneställning till utgången av budgetåret 1947—48.
Sedan föreningen i slutet av november 1945 erhållit meddelande om att den av domarutredningen föreslagna lönenivån accepterats av cheferna för justitie- och finansdepartementen, beslöt styrelsen att inhibera den till 1 jan. 1946 för alla eventualiteters skull planlagda arbetsinställelsen vid domsagorna och meddelade de därav berörda föreningsmedlemmarna att hinder från föreningens sida icke mötte att emottaga fortsatta förordnanden från årsskiftet.
En viss uppmärksamhet förtjänar departementschefens åtgärd att beräkna arvodena efter I-ort i stället för efter E-ort, vilken haft till följd att arvodena beräknas efter lägre löneklasser och att sålunda slutarvodet för lingsnotarie motsvarar Ex 15: 12 i stället för Ex 18: 15. Denna förändring är, frånsett vissa obetydliga jämkningar i arvodesbeloppen, för domsagonotarier och fiskalsaspiranter utan annan betydelse än att beloppen av A- och B-avdrag vid tjänstledighet bliva lägre i de lägre löneklasserna — förändringen innebär alltså någon fördel för tjänstemännen. Detta lärer emellertid knappast vara motivet till förändringen. Snarare kan man förmoda att vederbörande inom finansdepartementet haft den kommande löneregleringen för amanuenspersonalen inom statsförvaltningen i tankarna och menat att tingsnotariernas slutavlöning borde betecknas med etiketten 15: 12 hellre än med etiketten 18: 15, av hänsyn till dess prejudicierande betydelse. Är detta riktigt måste man konstatera, att vederbörande tydligen icke gjort klart
för sig att en kvalitativt tillfredsställande rekrytering till statsförvaltningen i längden kräver en väsentligt högre löneställning än den nu gängse, och att därför alla försök att hålla kvar begynnelselönen för tingsmeriterade jurister vid läget Ex 15: 12 äro direkt skadliga för statens egna intressen.
Knut Rodhe.