Jury vid civila domstolar i England. I England förekommer jury sedan gammalt ej blott i brottmål utan även i civila mål. Genom lagbestämmelser åren 1933 och 1934 har dock parternas rätt att få mål vid de civila domstolarna handlagda med jury begränsats till några få fall, av vilka mål om smädelse i pressen eller annan skriftlig ärekränkning (libel) kanske är det viktigaste. Begränsningarna innebära ej hinder för domstolen att även i andra fall besluta att jury skall deltaga. Det beräknas att närmast före kriget mindre än 10 % av civila mål vid High Court (King's Bench Division) eller Courts of Assize handlades med jury. Vid County Courts avgjordes år 1936 endast sju mål med jury av 28,000.
    Krigsutbrottet år 1939 medförde ytterligare begränsningar av tillfällig natur. Endast om domstolen fann målet böra handläggas med jury, skulle sådan få förekomma. Bestämmelsen har medfört att jury vid de civila domstolarna praktiskt taget blivit något okänt.
    Att juryn likväl har sina trogna anhängare visar en insändare i Times den 19 juli 1945. Denne framhåller att mycket vore förlorat, om jury i civila mål skulle få räknas till de bestående förluster som kriget vållat. Juryinrättningen har hindrat engelsk rätt från att bli alltför spetsfundig genom att tvinga domaren att uttrycka sig i tydliga och enkla ordalag och har gjort den till ett användbart verktyg för skipande av rättvisa. Det finnes åtskilligt, anför insändaren vidare, som åtminstone några av jurymännen kunna antagas känna till, men som domaren ej alltid är insatt i. Åtminstone vid ett tillfälle under kriget har Court of Appeal återförvisat ett mål för handläggning med jury. Målet gällde ärekränkning och den tvistiga frågan var om namnet på en vacker och oskyldig blomma hade använts, och skäligen kunde uppfattas, som ett skällsord. Fallet belyser en annan fördel med jurysystemet, nämligen att rättsskipningen genom detta vinner kontakt med vardagslivet och uppbäres av folkligt förtroende. Sedan juryn tillfälligt försvunnit, har man kunnat märka en böjelse hos domarna att låta avgöranden ej blott i lagfrågor utan även över faktiska förhållanden få en prejudicerande betydelse, som icke bör tillmätas dem. Insändaren slutar med att säga att det får antagas att de rättigheter att få civilmål prövat av jury, vilka funnos före kriget, skola återställas; somliga önska att dessa rättigheter skola utvidgas.
    I en redaktionell artikel samma dag behandlar tidningen frågan, huruvida bruket av jury i civilmål skall återställas eller om en utredning först skall ske för att klargöra, om dess återvändande utan ändring eller inskränkning är nödvändig eller önskvärd. Tidningen framhåller att meningarna om jurysystemet i civila mål äro delade samt att systemet har flera olägenheter. Förhandling inför jury tar sålunda längre tid än inför en ensam domare och kostnaderna bli högre. Dessutom är en tjänstgöring, som tar män och kvinnor från deras dagliga sysselsättning, ofta för en obe-

 

FRÅN FRÄMMANDE RÄTT. 233stämd tid, betungande. I det förflutna har juryn dock flätat starka och självständiga trådar i rättvisans vävnad, och ett system, som så högt skattats av engelsmän och så ofta efterbildats av främlingar kan ej lätt åsidosättas. Att det varit upphävt under kriget visar icke att det förlorat sitt värde. I vad mån det behöver reformeras skulle en utredning snart avslöja.

B. Kj.