Processnämnden. I statsråd d. 1 febr. 1946 anförde chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg:
    »Det inom justitiedepartementet pågående arbetet på processreformens genomförande har planlagts med utgångspunkt från att reformen skall träda i kraft d. 1 jan. 1948. I syfte att förbereda övergången till den nya ordningen har bland annat utfärdats cirkulär till rikets allmänna underrätter och åklagare (SFS 1944:712), vari K. M:t anbefallt en viss anpassning av det processuella förfarandet vid underrätterna efter principerna i nya RB.

Vidare har en viss upplysnings- och instruktionsverksamhet bedrivits inom sammanslutningar av domare, åklagare och advokater genom föreläsningar och fingerade rättegångar efter den nya processordningen.
    De åtgärder som sålunda vidtagits torde emellertid icke vara tillfyllest. Upplysnings- och instruktionsverksamheten behöver intensifieras och de olika åtgärderna på lämpligt sätt samordnas. Endast en mera systematisk och effektiv verksamhet torde kunna ge dem, som skola omhänderhava tillämpningen av den nya lagstiftningen, den utvidgade och fördjupade kännedom därom som är erforderlig för att från början säkerställa en enhetlig och lämplig praxis.
    För att leda verksamheten synes det vara erforderligt att inrätta en sakkunnig nämnd, där domarna, åklagarna och advokaterna äro representerade. Nämnden bör uppgöra planer för föreläsningar, kortare instruktionskurser och fingerade rättegångar samt föranstalta om lämpliga tryckta framställningar rörande rättegångsreformens innebörd. I sitt arbete bör nämnden särskilt söka tillgodogöra sig de erfarenheter som gjorts och under den återstående övergångstiden komma att göras vid tillämpningen av nyssnämnda cirkulär. Nämnden bör dessutom tjänstgöra såsom rådgivande organ i olika praktiska spörsmål som ha samband med rättegångsreformen och på lämpligt sätt verka för att tillämpningen under övergångstiden må bliva så enhetlig som möjligt.
    I samråd med den avdelning inom justitiedepartementet som är sysselsatt med att utarbeta följdförfattningar till nya RB bör nämnden verka för utarbetande av formulär och exempelsamlingar som underlätta handhavandet av de uppgifter rättegångsreformen pålägger domarna och åklagarna. Även formulär till tjänst åt advokater och allmänheten torde böra utarbetas. Det är av vikt, att nämnden söker samarbete med olika sammanslutningar av domare, åklagare och advokater.
    Nämnden bör även söka att samordna sitt arbete med det förberedelsearbete för rättegångsreformens genomförande som måste äga rum inom de största underrätterna med hänsyn till deras särskilda problem.
    Nämnden synes böra bestå av en ordförande och högst åtta ledamöter. Den bör äga att efter tillstånd av chefen för justitiedepartementet med sig adjungera särskilda representanter för de största underrätterna och andra särskilda sakkunniga, då arten av de frågor som förekomma till dess behandling så påfordrar.»
    K. M:t bemyndigade justitieministern att tillkalla en nämnd med de befogenheter och den sammansättning justitieministern angivit.
    Nämnden — ang. dess sammansättning se s. 320 — som redan igångsatt sitt arbete, har antagit benämningen processnämnden.