Hugo Petersén avled d. 29 juni 1946. Född i Fjälkinge 1864, blev han student i Lund 1883, där han avlade hovrättsex. 1887. Efter tingstjänstgöring blev han v. häradshövding 1891. Från 1904 till 1931, då han erhöll avsked med pension, var han kronofogde i Kisa.

 

    Carl Ludvig Werner avled d. 24 juli 1946. Född i Ekeby, Malmöhus l., 1894, blev han student i Malmö 1912 och jur. kand. i Lund 1918. Sedan han suttit ting började han tjänstgöring i Skånska hovrätten 1922. Han blev assessor 1926, t. f. rev.sekr. 1930 och hovrättsråd 1932. Sedan 1938 var han divisionsordförande. Under flera perioder var han t. f. president.
    Efter hans bortgång yttrade hovrättens president inför den samlade hovrättspersonalen bl. a. följande:

 

    Genom hovrättsrådet Werners bortgång förlorar vår hovrätt en ledamot av högsta kvalitet, och vår landsända en domare av den typ vi här i Sverige skattar högst. Med en omutlig rättrådighet förenade Werner gedigna kunskaper och ett intresse för varje måls genomträngande i alla detaljer och rättvisa avdömande, som var helt föredömligt.
    Att han under sin långa sjukdom kunde bevara sin brinnande arbetslust och samma utomordentliga omsorg i sin ämbetsutövning som han alltid ådagalagt, var beundransvärt och visar en förmåga hos anden att övervinna materien, en den starka viljans triumf över mötande svårigheter, som var ett karaktärsdrag hos Werner. För honom själv var det en lycka att inte behöva falla till föga för sjukdomens krav utan kunna kvarstanna i tjänst in i det sista.
    Här i hovrätten skall han bevaras i varmt och tacksamt minne för sin kamratlighet och vänsällhet, sin stränga objektivitet och sin mänsklighet.

 

    Karl Hakon Ragnar Hjertén avled d. 29 juli 1946. Han var född i Skara 1874, där han avlade mogenhetsex. 1893. Efter hovrättsex. i Uppsala 1897, tingssittning samt tjänstgöring i skilda verk blev han i Göta hovrätt assessor 1909 och hovrättsråd 1910. Han var 1908—1915 led. och sekr. i patentlagstiftningskommittén och hade därefter flera andra lagstiftningsuppdrag rörande industriellt rättsskydd m. m. Fr. o. m. 1930 t. o. m. 1939 var han generaldirektör och chef för patent- och registreringsverket.

 

    Ny president i Skånska hovrätten. Som tidigare omnämnts (se s. 479) har K. M:t till president i hovrätten över Skåne och Blekinge — efter presidenten Schlyter, som avgår med pension fr. o. m.d. 1 okt. 1946 — utnämnt militieombudsmannen Ivar Wieslander. Wieslander är född 1891, avlade mogenhetsex. i Växjö 1909 och blev jur. kand. i Lund 1913. Efter tingssittning började han tjänstgöra i skånska hovrätten 1917, där han blev assessor 1920 och hovrättsråd 1928. Han blev t. f. rev.sekr. 1924 och ord. 1929. Åren 1926—30 biträdde han i lagstiftningsfrågor inom jordbr.dep. Sistnämnda år utnämndes han till häradshövding i Hedemora domsaga. Han blev 1939 vald till MO:s suppl. och blev 1941 MO. Militieombudsmansämbetet har han därefter utövat i fem för ämbetet synnerligen krävande och betydelsefulla år.