FRÅN LAGSTIFTNINGSARBETET.

 

Förslag till föräldrabalk. Vid utarbetandet av nu gällande lagar om föräldrar och barn, adoption, formynderskap samt arv, testamente och boutredning, vilka lagar bruka sammanföras under beteckningen nya ärvdabalken, har avsikten varit, att de framdeles skulle sammanfogas till en eller flera balkar. De sakkunniga, vilka fått i uppdrag att verkställa utredning om en sådan kodifiering av ärvdabalken (ärvdabalksakkunniga: presidenten B. Ekeberg, ordf., statssekreteraren G. Walin och t. f. lagbyråchefen S. Edling), ha nu framlagt förslag till föräldrabalk (SOU 1946:49). Den föreslagna nya balken ersätter lagen om äktenskaplig börd, lagarna om barn i och utom äktenskap, lagen om adoption, lagen om makes underhållsskyldighet mot andra makens barn samt förmynderskapslagen. Avsikten är att detta förslag senare skall följas av ett förslag till ärvdabalk, innefattande lagstiftningen om arv, testamente, boutredning och arvskifte.
    Utarbetandet av föräldrabalken har till väsentlig del varit av formell karaktär. Härvid har eftersträvats att uppnå en systematisk uppställning av lagbestämmelserna, i samband varmed vissa smärre inbördes olikheter mellan nu gällande lagar utjämnats. Balken har 20 kapitel.
    Aven om sålunda föräldrabalken i stort sett endast utgör en formell omarbetning av gällande lagstiftning, innehåller dock förslaget på ett par punkter betydelsefulla ändringar i gällande rätt. Detta gäller i första hand reglerna om faderskapspresumtionens hävande i mål om äktenskaplig börd och om faderskapet till barn utom äktenskap. Som bekant uppställer gällande rätt stränga krav i detta hänseende. Enligt förslaget öppnas emellertid ökade möjligheter att häva presumtionerna.
    Vad först angår talan om äktenskaplig börd kan enligt förslaget pre-

 

686 SVEN EDLING.sumtionen till en början brytas, om det är utrett att modern haft samlag med annan än äkta mannen och det måste antagas att barnet avlats vid samlaget. Denna bestämmelse tar sikte på den i dessa slag av mål jämförelsevis vanliga situationen, att det i målet blir klarlagt att hustrun stått i mer eller mindre varaktig förbindelse med annan man, vilken med största sannolikhet är fader till barnet. Att i dylika fall upprätthålla presumtionen om barnets legitimitet med samma stränghet som gällande lag har ej ansetts tillfredsställande. I de fall, där sådan bevisning icke föreligger att viss utpekad person i stället för äkta mannen måste antagas vara fader till barnet, innebär förslaget den jämkningen av den nuvarande bestämmelsen, att presumtionen skall kunna hävas då det på grund av barnets arvsanlag eller annan särskild omständighet kan hållas för visst att den äkta mannen ej är barnets fader. Även med detta stadgande, som tillerkänner sannolikhetsbedömningar mera värde än nu, avses att öppna större möjligheter att faderskapet såvitt möjligt fastställes i enlighet med verkliga förhållandet. I detta syfte föreslås även en viss utsträckning av preskriptionstiden för talan från mannens sida om hävande av bördspresumtionen.
    Vad angår barn utom äktenskap skall enligt förslaget presumtionen hävas, om det är uppenbart osannolikt att barnet avlats vid samlaget. Detta förslag medger tydligen att viss hänsyn kan tagas till indicier som tala i en viss riktning.
    I betänkandet ha de sakkunniga ingående uppehållit sig vid de medel som för närvarande stå till buds för sanningens utforskande. Härvid märkes främst resultatet av verkställd blodundersökning. Även andra antropologiska undersökningar kunna i vissa fall vara av betydelse. Bland andra omständigheter, som kunna vederlägga antagandet att visst samlag verkat befruktande, ha de sakkunniga nämnt, att samlaget ägt rum nära ena yttergränsen av konceptionstiden eller att preventiva medel kommit till användning.
    En följd av förslagets ståndpunkt, att tillerkänna sannolikhetsbedömningar större betydelse än nu, är att exceptio plurium i viss utsträckning måste tillåtas i mål om fastställande av faderskap till barn utom äktenskap. I den mån särskilda omständigheter tala emot att svaranden, oaktat han haft samlag med modern under konceptionstiden, är fader till barnet, innebär ju detta självfallet ett indicium på att barnet avlats vid samlag som annan under samma tid haft med modern. Om sådant samlag kan direkt styrkas, stödjas tydligen tvivelsmålen om svarandens faderskap. Bevisning härom är därför enligt förslaget principiellt tilllåten men bör likväl medgivas endast när den verkligen är av betydelse. Detta är som antytts fallet, endast när andra skäl med viss styrka tala mot att svaranden är fader till barnet.
    De sakkunnigas förslag i fråga om faderskapspresumtionens hävande i mål om faderskap till barn utom äktenskap torde få betydelse även för konceptionstidens beräkning. Därest bestämmelsen om presumtionens hävande mildras såsom de sakkunniga föreslagit, måste nämligen anses tydligt, att ej heller vid bestämmande av konceptionstiden behöver räknas med uppenbart osannolika möjligheter. Skulle denna tid

FÖRSLAG TILL FÖRÄLDRABALK. 687utmätas så att i det konkreta fallet även dylika möjligheter inbegripas, vore ju svaranden berättigad att åberopa den föreslagna regeln om presumtionens hävande, då det är uppenbart osannolikt att samlaget verkat befruktande. Frågorna om konceptionstidens bestämmande och faderskapspresumtionens hävande komma på så sätt att i viss mån sammansmälta.
    Vad angår faderskapsbevisningen i övrigt må nämnas, att enligt förslaget den nuvarande normerade partseden i faderskapsmål icke skall bibehållas. Moderns och den utpekade mannens uppgifter skola i stället, där så erfordras, delgivas domstolen vid ett fritt förhör under vittnesansvar.
    Bland andra föreslagna ändringar av lagstiftningen på föräldrabalkens område må nämnas reglerna om formynderskapet för barn i äktenskap. Enligt förmynderskapslagen gäller som huvudregel, att fadern är legal förmyndare för barn i äktenskap. Moderns möjligheter att, ensam eller i förening med fadern, få utöva med formynderskapet förenade befogenheter för underårigt barn, om vilket vårdnaden tillkommer föräldrarna gemensamt, äro synnerligen snävt begränsade. Detta är enligt de sakkunnigas åsikt icke tillfredsställande. Med hänsyn härtill ha de sakkunniga föreslagit, att modern, om hon begär det och så finnes lämpligt, skall förordnas till förmyndare jämte fadern.
    Förutom promulgationslag och följdförfattningar innehåller betänkandet även förslag till ny lagstiftning om blodundersökning. Förslaget vidgar skyldigheten att underkasta sig dylik undersökning i förhållande till vad som gäller enligt 1933 års lag i ämnet. Undersökning skall sålunda kunna framtvingas även i mål om äktenskaplig börd. Vidare skall skyldighet att underkasta sig undersökning åvila ej endast modem utan även den äkta mannen resp. svaranden i mål om faderskapet till barn utom äktenskap och den av denne utpekade fadern jämte vissa släktingar till envar av dem. Lagförslaget jämställer även med blodundersökning andra antropologiska undersökningar.

Sven Edling.