Kriminalistföreningens i Finland årsmöte hölls d. 7 maj 1946. Vid mötet närvoro c:a 80 personer. Ordet leddes av ordf. i föreningens styrelse universitetskanslern Antti Tulenheimo. Ordf. beklagade, att ingen representant för de nordiska systerföreningarna anlänt till mötet, och i synnerhet, att ledaren för samarbetet mellan dessa föreningar, presidenten Schlyter, som vid föreningens extra möte d. 3 maj som en gärd av tacksamhet för utomordentliga förtjänster om föreningen kallats till föreningens förste hedersledamot, på grund av sjukdom varit tvungen att inställa sin planerade resa till Finland. Föreningen beslöt avsända ett telegram till presidenten Schlyter samt svar på hälsningstelegram från den norska och den svenska kriminalistföreningen.
    Ordinarie medlemmar i styrelsen blevo: universitetskanslern Tulenheimo, prof. Aatos Alanen, justitierådmannen B. C. Carlson, prof. Ernst Ehrnrooth, prof. Brynolf Honkasalo, fängelsepsykiatern dr Martti Kaila, skolrådet Erik Mandelin, överinspektören Paavo Mustala, prof. Bruno A. Salmiala, överdirektören Valentin Soine, polisrådet Kosti Vasa och docenten Veli Verkko. Till suppleanter utsågos: polisinspektören Eino Helanen, magister Kaarlo Helasvuo, polismästarens juridiske adjoint V. V. Hietalahti, fängelseinspektören Arne Mannola, föreståndarinnan Karin Neuman-Rahn och skolrådet S. S. Salmensaari. Föreningens årsavgift höjdes på styrelsens förslag till 50 mark. Med. lic. Aito Ahto höll ett föredrag om »Alkoholbruket hos unga kvinnliga förbrytare». Diskussionsfrågan »Om växelverkan mellan straffrättsliga och vårdåtgärder vid behandlingen av unga asociala personer» inleddes av magister Kaarlo Helasvuo. I den på referatet följande diskussionen deltogo prof. Salmiala, överinspektören Mustala och vicehäradshövdingen Osmo Toivola.

V. V.

 

    Danska advokaters inkomster och omkostnader. I Sagførerbladet ha publicerats vissa undersökningar angående de danska advokaternas ekonomiska förhållanden, den senaste i årgång 1945 s. 149 författad av ordföranden för »Sagførerforeningen af 1924» Overretssagfører NIELS OLESEN.
    En beräkning är gjord efter den skattskyldiga inkomsten, d. v. s. med ledning av den av taxeringsmyndigheterna taxerade inkomsten efter tillåtna avdrag av skatter, försäkringspremier m. m. men utan reduktion med hänsyn till person- och barnavdrag. I inkomsten ingår inkomst av annan verksamhet än advokatverksamhet ävensom avkastning av förmögenhet. Av landets samtliga 1,620 advokater hade enligt denna beräkning år 1943 235 eller omkring 1/7 en inkomst som ligger under 5,000 kr., 643 eller inemot hälften en inkomst under 10,000 kr. och 401 eller cirka 1/4 en inkomst på 20,000 kr. eller däröver. En jämförelse med motsvarande siffror för år 1939 visar, att advokaternas genomsnittliga inkomst stigit med något mindre än 9 %. Detta innebär, att advokaterna icke hållit jämna steg med inkomstutvecklingen över huvud i Danmark; samtliga inkomster i landet stego nämligen under samma tid med 40 %.
    Genomsnittsinkomsten för advokaterna år 1943 var enligt beräkningen i Köpenhamn 17,956 kr., utanför huvudstaden 13,951 kr. och för hela landet 15,751 kr. I den redovisade inkomsten ingår emellertid, som nämnts, bl. a. inkomst av förmögenhet. Förmögenhetens storlek framgår av taxeringarna

 

men däremot ej storleken av dess avkastning. Om det antages att förmögenhet i genomsnitt lämnat 5 % avkastning och den på detta sätt beräknade förmögenhetsavkastningen fråndrages, kvarstår såsom genomsnittlig inkomst i Köpenhamn 14,162 kr., utanför Köpenhamn 11 969 kr. och för hela landet 12,963 kr.
    För Köpenhamn föreligger en statistik över advokaternas totalinkomst utan avdrag och omfattande även inkomst av förmögenhet samt all annan inkomst alltså även sådan som ej härrör från advokatverksamheten. Genomsnittsinkomsten för huvudstadens 728 advokater under år 1943 var enligt denna statistik 24,407 kr. Avdragen för skatter, försäkringar m. m. uppgingo alltså genomsnittligt till 6,451 kr. Inkomstfördelningen enligt denna statistik framgår avföljande uppställning.

    Antalet advokater med en inkomst år 1943 av

under 2,000 kr.	20	20— 30,000 kr.	122
2— 5,000 »	47	30— 50,000 »	89
5— 10,000 »	145	50— 100,000 »	50
10— 20,000 »	232	100,000 kr eller mera	23

    Genom en enquete har Sagførerforeningen sökt utreda advokaternas omkostnader. Enqueten har besvarats av 176 advokater. Svaren visa för år 1944 en genomsnittlig omkostnad i förhållande till bruttointäkten av advokatverksamheten av 41.9 %. En motsvarande undersökning för år 1942 visade en genomsnittsprocent av 37.67. Omkostnadsprocenten varierar ganska starkt. För år 1944 uppgåvo 13 advokater en omkostnadsprocent under 30 och 28 advokater en omkostnadsprocent över 50.
    Någon fullt motsvarande utredning beträffande svenska advokater har veterligen icke utförts. Vissa uppgifter ha emellertid lämnats i Tidskrift för Sveriges Advokatsamfund av advokaterna JENRIK (1936 s. 147) och EKDAHL (1938 s. 245).

I. S.