KNUD ILLUM. Lov og Ret. Khvn 1945. Nyt Nordisk Forlag, Arnold Busck. 194 s. Kr. 7.50.

 

    Det vill synas som om intresset för allmänt rättsteoretiska spörsmål ingalunda avtagit, trots att de stora principdebatterna i nordisk litteratur i hithörande ämnen nu pågått i ett kvarts sekel. Den djupgående kritik av äldre jurisprudens, som levererats av den s. k. Uppsalaskolan i dess olika varianter, och den inträngande analys av vissa rättsfilosofiska spörsmål, som företagits bl. a. av Ross hava stimulerat professor Illum till den föreliggande intresseväckande studien. Förf. har velat klargöra sina egna tankar om rättens väsen och förhållande till moralen och sedvanan, om rättskällorna och om rättens användande av praxis och vetenskap. Man kan säga att boken på sitt sätt redovisar de landvinningar som den sociologiska metoden gjort i nordisk rättsvetenskap. Härmed har icke sagts att förf. blott refererar, tvärtom har han åtskilliga självständiga och värdefulla iakttagelser att komma med, bl. a. i undersökningen av samhällsmoralen och rättskällorna. Måhända kan den anmärkningen göras mot Illums framställningssätt att den resonerande stilen gör tankegången något diffus och att resultaten av diskussionen icke alltid understrykas. Det oaktat kan det välskrivna arbetet rekommenderas till varje teoretiskt intresserad.

I. A.

 

    En finsk avhandling i straffrätt. Vicehäradshövdingen juriskandidaten SYLVI INKERI ANTTILA har i maj 1946 förvärvat doktorsgraden vid Helsingfors universitet på en finskspråkig avhandling om samtyckets straffrättsliga betydelse. Förf. är den första kvinna, som disputerat för jurisdoktorsgrad i Finland. Hon är född i Viborg 1916, gift med en läkare samt mor till tre barn.

B. P-n.

 

    Nordisk Tidsskrift for international Ret (1945 h. 4). Sista h. 1945 inledes med två nekrologer över medlemmarna av redaktionskommittén Arnold Ræstad och Rafael Erich, båda skrivna av utgivaren landsretssagfører ERIK BRUEL. Denne har också publicerat en artikel, däri han diskuterar »Nogle teoretiske Muligheder for en Løsning af det sydslesvigske Spørgsmaal» (s. 152—166). I häftet har avtryckts prof. ERIK CASTRÉNS installationsföreläsning om »Folkrättens väsen, betydelse och framtid» (s. 129—139). Slutligen innehåller häftet en artikel av prof. STEPHAN HURWITZ, som ansetts vara av den betydelse att den intagits även på engelska. Den heter »Var Danmark i Krig?» och utgör ett bidrag till den redan en god stund förda politiskt-juridiska diskussionen huruvida Danmark befunnit sig i krig med Tyska riket under det andra världskriget och i så fall från vilken tidpunkt (jfr SvJT 1944 s. 846 och 1946 s. 381). En lekman skall givetvis inte döma i tvisten mellan de lärde, men det må tillåtas honom en undran, varför man kan vara så angelägen

 

718 NORDISKT OCH INTERNATIONELLT.att komma fram till det resultatet att Danmark formellt var »i krig». Danmark och danskarna handlade ärofullt under ockupationen; kan man peka på undantag (från förrädare bortses) lär i de flesta fall nödvändigheten kunna åberopas till försvar. Men varför tvunget »krig»? Insatserna och äran bli varken större eller mindre därigenom. Och de praktiska följderna av hur man besvarar frågan lära väl inte heller vara stora. I nästa generation kommer man att se på problemet på annat sätt, liksom på mycket annat som nu upprör sinnena.