Tidsskrift for Rettsvitenskap (1946 h. 1—2): »Krigsforbryterne i Norge og oppgjøret med dem» av statsadvokat HARALD SUND (s. 1—29), en redogörelse, i anslutning till ett prejudicerande mål mot en tysk krigsförbrytare, för vissa grundläggande rättsliga problem, som såvitt angår Norge anknyta sig till mål av denna art; »Noen bemerkninger om goodwill» av lagmannsrettssakfører OLE BERGESEN (s. 30—93). H. 2 har till sin förra hälft utformats som en festskrift till excellensen Undén i anledning av hans 60-årsdag. Häftet inledes med hans egen artikel »Norges strid för rätten», förut publicerad i SvJT 1941 s. 889 ff, vilken föranledde att försändelserna av SvJT till Norge stoppades av censuren en längre tid. Festskriftsdelen innehåller i övrigt »Östen Undén som folkerettslærd og som utenrikspolitiker» av prof. FREDE CASTBERG (s. 131—142), »Östen Undén og den internationale Privatret» av prof. O. A. BORUM (s. 143 f), »Några anteckningar om östen Undéns civilrättsliga författarskap» av prof. ÅKE MALMSTRÖM (s. 145—155) och »Något om jordäganderätt och planekonomi» av docenten SEVE LJUNGMAN (s. 156—177; inom parentesen kan anmärkas att han för lex Bogesund använt beteckningen »ett samhällets lynnesutbrott»). Häftet innehåller vidare »Reklame og rett» av byrettsdommer KARSTEN GAARDER (s. 180—-203) och »Till frågan om rättighetsbegreppet» av revisionssekreteraren dr IVAR STRAHL (s. 204—210), ett inlägg i anledning av prof. Ekelöfs artikel »Juridisk slutledning och terminologi» i TfR 1945 s. 211 ff, huvudsakligen berörande frågan huruvida rättighetsbegreppet innebär rättsfaktum eller rättsföljd. Slutligen riktar prof. VINDING KRUSE på s. 211—227 under rubriken »Retslæren paa realistisk Grundlag» en våldsam ripost mot Borum i anledning av dennes rec. av Retslæren i 1945 års årgång (jfr SvJT 1946 s. 620 f); V. K. finner i sin tur Ross' rättslära föra rättsvetenskapen in i total förvirring och vetenskapligt självmord (vilket ju måste sägas vara ord och inga visor).

 

    Nordisk administrativt Tidsskrift (1946 h. 1—2): »Om rang för statens ämbets(tjänste)män» av f. d. regeringsrådet GABRIEL THULIN (s. 1—22), vilken artikel visar att man i det demokratiska Danmark är, såvitt Norden angår, mest konservativ i fråga om rangväsendet samt att beträffande Norge hovrangen åter finnes att studera i statskalendern, sedan den under ockupationstiden varit förvisad därifrån; »Oppryddingen i den norske statstjeneste» av byråsjef KRISTIAN BLOCH (s. 63—84), därav kan inhämtas att procenttalet NS-medlemmar efter d. 9 april 1940 var bland domarna 4.5, i fylkesadministrationen 5.3, bland åklagarna 7.7, bland politiembetsmennene 40 och bland lensmennene 35; »Finlands statskontor 70 år» av generaldirektören J. W. MINNI (s. 84—93).