NORDISKT OCH INTERNATIONELLT. 719    Norsk Retstidende (1945 h. 14—29, 1946 h. 1—12): »Noen folkerettslige forutsetninger for oppgjøret med økonomiske landssvikere» av lagmansrettssakfører OLE TORLEIF R^ED (1946 s. 65—75); Høyesteretts dom d. 2 februari 1946 i mål mot f. d. quislingministrarna Irgens och Stang (s. 75—106).

 

    Tidskrift, utgiven av Juridiska föreningen i Finland (1946 h. 1—4). Årgången inledes med de minnesord över Birger Wedberg som akademiekanslern O. HJ. GRANFELT uttalade vid föreningens årsmöte 1945 (s. 1—4). Bland övriga svenskspråkiga bidrag märkas: »Vem är berättigad utverka lagfart när fastighet hör till oskift dödsbo?» av hovrättsassessorn jur. dr W. A. PALME (s. 9—20), »Rafael Erich In memoriam» av minister K. G. IDMAN (s. 55—62), en redaktionell hyllning till Henry Ussing i anledning av dennes 60-årsdag (s. 63 f), »Om tillämpningen av bestämmelserna om återfall i SL 6: 2 (L 1939)» av justitierådet CARL AXEL HASTIG (s. 65—85), »Är byggnadsentreprenör ansvarig för skada (t. ex. brandskada), som hans arbetare orsakat under utförande av arbetet?» av justitierådet GUNNAR NYBERGH (s. 94—107) och jur. dr LARS ERIK TAXELL (s. 108—120), »Aktiebolags rätt att inlösa s. k. ersättningsaktier» av prof. GUNNAR PALMGREN (s. 121—136), »Har nyare doktrin och praxis missuppfattat forumreglerna i RB 10:27?» av prof. Bo PALMGREN (s. 178—188) samt »Det offentliga åklagarväsendets organisation enligt Magnus Erikssons stadslag» av prof. RAGNAR HEMMER (s. 189—197).

 

    Defensor legis (1946 h. 3—9). Bland de svenskspråkiga bidragen märkes: »Om möjligheterna till konflikt, då person, som utövar advokatyrket, samtidigt innehar stats- eller annan offentlig tjänst» av vicehäradshövdingen F. HEMMER (s. 193—202). Hemmer behandlar ämnet med utgångspunkt från de speciella finska förhållandena och ger några dråpliga exempel på konfliktsituationer ur sin egen praktik som kombinerad advokat och hovrättstjänsteman. Hans framställning illustreras väl av den förteckning över medlemmarna i Finlands advokatförbund som intagits i h. 7—9 s. 231 ff. Vid varje medlems namn är nämligen hans titel angiven, och där förekommer ymnigt, vid sidan om det »normala» vicehäradshövding eller varatuomari både oikeusneuvosmies (justitierådman), hovrättsauskultant, hovrättsassessor, det även för en i inska okunnig till betydelsen genomskinliga ordet pormestari, kihlakunnantuomari (häradshövding), juris professor och maanjako-oikeuden puheenjohtaja (skiftesrättsordförande), låt vara att åtskilliga av dessa titlars innehavare ha en asterisk vid sina namn, vilket betyder att de icke idka advokatverksamhet.

 

    Nordisk Tidsskrift for Strafferet (1945 h. 4, 1946 h. 1—2). Ärg. 1945 avslutades med: »Rettsoppgjøret med landssvikere og krigsforbrytere i Norge»av prof. JOHS. ANDENÆS (1945 s. 197—222), kompletterat av densamme i 1946 h. 2 s. 97—106, »Norsk straffelovgivning under okkuspasjonen 1940—1945» av fhv. fengselsdirektør HARTVIG NISSEN (1945 s. 223—238), som därmed avslutade sitt långa medarbetarskap i NTfS (han gick ur tiden samma månad det häfte, i vilken artikeln stod att läsa, utkom) samt »Retsopgøret med Landsforrædere og Krigsforbrydere i Danmark» av kst. byretsdommer P. M. SACHS (s. 239—262). Årg. 1946 inledes med »Et Tilfælde af Drab i schizofrent Prodromalstadium» av læge AXEL H. ARNFRED (s. 1—34),

 

720 NORDISKT OCH INTERNATIONELLT.»Barnamorden och sexualbrotten i Sverige—Finland på 1700-talet» av docenten VELI VERKKO (s. 35—45) och minnesord över Hartvig Nissen avekspedisjonsjefen KYHN GLÖERSEN (s. 46—49). Presidenten KARL SCHLYTER har skrivit om »Reform av straffverkställigheten i Sverige» (s. 63—79). Vicefængselsinspektør BENT K. PALUDAN-MULLER lämnar (s. 80—96) under rubriken »Erfaringer fra en 3-aarig Fængselsstraf» en redogörelse för en intressant men mindre behaglig period i sin tillvaro som dansk patriot under ockupationen (jfr SvJT 1945 s. 608). Slutligen har återgivits ett föredrag av kontorchef K. LEUDESDORFF om »Forsorg for Lovovertrædere (s. 107—127) däri bl. a. frågan om »de Tusinder af Landssvigere», som nu straffas, behandlas: »En Ting ved jeg, vi vil faa et forfærdeligt Besvær med, og det er Tabet af almen Tillid; det er jo kun saa forstaaeligt, at vi ikke straks kan byde disse Mennesker samma Rettigheder, som under normale Forhold, men der er mørke Skyer over Fremtiden».

B. L.