Förslag ang. inrättande av ett riksåklagarämbete. D. 14 nov. 1945 tillkallade justitieministerntre sakkunniga för att verkställa utredning ang. omorganisation av justitiekanslersämbetet i anledning av processreformen jämte därmed sammanhängande frågor. De sakkunniga (generaldirektören E. Stridsberg, ordf., f. d. justitierådet N. Gärde och justitiekanslern O. Alsén; sekr. hovrättsrådet T. Myrland) ha d. 19 dec. 1946 avgivit betänkande med förslag i ämnet (SOU 1946: 92).
    I justitieministerns direktiv för de sakkunniga (se SvJT 1946 s. 194 ff.) antyddes två utvägar för en reform av JK-ämbetet: att överlämna vissa av ämbetets uppgifter till andra myndigheter eller att klyva ämbetet i två. De sakkunniga ha valt den senare. Den arbetsbörda som redan nu åvilar ämbetet har funnits vara alltför stor för att kunna tillfredsställande bemästras med ämbetets nuvarande organisation. Vissa av ämbetets arbetsuppgifter ha ej kunnat beaktas i erforderlig grad. Dessa förhållanden skulle enligt de sakkunnigas mening sannolikt ha framtvingat organisatoriska förändringar av ämbetet inom en nära framtid även bortsett från de krav processreformen komme att ställa. Dessa krav på ämbetet följa främst av åklagaruppgifterna i högsta domstolen samt vidare av ledandet av åklagarverksamheten överhuvud. Där tillkomma de nya uppgifterna i fråga om advokatväsendet enligt 8 kap. nya RB. De sakkunniga ha ej ansett det möjligt att genom en utmönstring från JK-ämbetet av vissa ärenden Åstadkomma en sådan arbets-

lättnad för ämbetet att det skulle kunna vederbörligen fylla de krav som efter processreformens genomförande skulle komma att ställas på detsamma. Därför har man stannat för att föreslå en uppdelning på så sätt, att från JK-ämbetet utbrytes ett riksåklagarämbete. Arbetsfördelningen mellan JK och riksåklagaren — RÅ — skulle i huvudsak bli följande.
    Under K. M:t skall RÅ vara högste allmän åklagare och i denna egenskap ha ansvaret för och ledningen av åklagarväsendet. Som allmän åklagare skall RÅ äga tala å alla brott som höra under allmänt åtal, såvida ej annat är stadgat. Den nu å JK ankommande tillsynen över ämbetsmännen skall ej överflyttas på RÅ utan kvarbli hos JK. Föranleder tillsynen anställande av åtal, skall JK vara särskild åklagare ifråga om sådan talan. RÅ skall emellertid vara skyldig lämna JK — liksom också JO och MO — biträde för anställande av åtal som denne beslutat. I fråga om en grupp tjänstemän skall RÅ dock ha tillsynen, nämligen åklagare och andra RÅ underställda befattningshavare; han skall också äga ställa dem till ansvar för fel och försummelser i tjänsten. Dessutom kommer RÅ att i samma utsträckning som överåklagare äga åtalsrätt i fråga om ämbetsbrott som skola åtalas i underrätt. De sakkunniga ha på tal om den dubbla kompetens som i fråga om dessa brott enligt deras förslag uppkommer för JK och RÅ anfört, att den ej bör hindra att eventuella anmälningar om fel och försummelser som inkomma till RÅ skola kunna av RÅ efter samråd med JK överlämnas till dennes handläggning. RÅ skall omhänderta de personalärenden på åklagarväsendets område som hittills ankommit på JK. Sålunda skall han tillsätta stadsfiskalerna, utom i Stockholm, samt till K. M:t avge utlåtande om tillsättande av landsfiskaler, landsfogdar och stadsfiskalerna i Stockholm. RÅ skall vidare handlägga organisationsfrågor rörande de olika åklagarna. Hos RÅ skall finnas ett antal biträdande åklagare, förslagsvis benämnda advokatfiskaler, med främsta uppgift att tillhandagå honom med åklagartalans utförande i HD. De skola bereda och för RÅ föredra ärenden angående fullföljd av åtal i HD. Beslutar RÅ att målet skall fullföljas och är det ej sådant att RÅ själv bör utföra talan, skall han äga att sätta biträdande åklagare i sitt ställe. Det erforderliga antalet advokatfiskaler har beräknats till minst tre. Vid handläggningen av de administrativa ärendena skall RÅ biträdas av en byråchef, som förutsättes skola få bemyndigande att besluta i ett flertal administrativa ärenden, såsom rörande kortare ledigheter och förordnande av vikarier för åklagare.
    RÅ föreslås skola i avlöningshänseende jämställas med justitieråd. Advokatfiskalerna föreslås placerade i lönegrad C 6 och byråchefen i lönegrad A 30. I den mån advokatfiskalerna hämtas ur domstolskarriären föreslås tjänstgöringen hos RÅ böra i merithänseende jämställas med tjänstgöring som revisionssekreterare.
    Ändringen av JK:s arbetsuppgifter enligt förslaget framgår i huvudsak av det sagda. Uppdelningen anses möjliggöra att JK:s verksamhet

i vissa hänseenden utvidgas, bortsett från vad ovan nämnts om hans befattning med advokatväsendet. I avsikt att stärka den centrala kontrollen över hur kronans rättsliga angelägenheter handhas har sålunda föreslagits en uttrycklig föreskrift att JK skall öva uppsikt å andra myndigheters verksamhet för bevakande av kronans rätt. Vidare avses att JK skall kunna intensifiera sin inspektionsverksamhet, vilken under senare år, till följd av arbetsbelastningen hos ämbetet, väsentligen legat nere. I JK:s personalorganisation föreslås inga mera betydande ändringar.
    Den nya organisationen föreslås skola träda i tillämpning den 1 januari 1948 samtidigt med nya RB.

B. L.