Utredning ang. domsagoregleringar. Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anförde d. 6 december 1946 till statsrådsprotokollet bl. a. följande.
    »1943 års domarutredning har i sitt tidigare i år avgivna betänkande upptagit frågan om åtgärder för vinnande av en lämpligare domsagoindelning. Utredningen, som kommit till det resultatet att mycket stora domsagobildningar böra undvikas, har ur denna synpunkt dryftat en uppdelning av de största bland de nuvarande domsagorna på mindre enheter. Som ledande princip har utredningen funnit böra gälla, att — där det under hänsynstagande till samtliga föreliggande omständigheter lämpligen befinnes kunna ske — hellre tillskapa ett något större antal domsagor, vilka var och en med hänsyn till de kvalificerade göromålen erbjuda tillräckliga arbetsuppgifter för en häradshövding, än att låta domsagorna förbliva så stora, att häradshövdingen nödgas överlämna en mera väsentlig del av de viktigare dömande uppgifterna till andra befattningshavare inom domsagan.
    Domarutredningen har från dessa utgångspunkter föreslagit att i sedvanlig ordning utredes, hur Södra Roslags domsaga, Södertörns domsaga samt Sollentuna och Färentuna domsaga, samtliga belägna i Stockholms län, lämpligen böra regleras. Med hänsyn till att inom Stockholms län finnas två små domsagor har nämnda undersökning ansetts böra utsträckas till att avse en omprövning av domsagoindelningen i hela länet. Domarutredningen har vidare funnit undersökning böra verkställas, på vilket sätt Askims, Hisings och Sävedals domsaga i Göteborgs och Bohus län bör delas. Även frågan om ändrad indelning för Nora domsaga och angränsande områden inom Örebro län har ansetts böra undersökas. Domarutredningen har därjämte uttalat, att därest Mariestad i judiciellt avseende skulle förenas med domsaga, i samband därmed bör undersökas, om Vadsbo domsaga bör delas eller på vilket sätt domsagoindelningen i Skaraborgs län eljest bör ändras. Slutligen har utredningen tillstyrkt framlagda förslag till ändring av domsagoindelningen i Västerbottens och Blekinge län.
    Med avseende å Södra Roslags domsaga, Södertörns domsaga samt Askims, Hisings och Sävedals domsaga har domarutredningen erinrat att i var och en av dessa domsagor finnes en inskrivningsavdelning under ledning av särskild inskrivningsdomare. Utredningen har antagit att, i den mån dessa domsagor komma att uppdelas på mindre enheter, inom de mindre enheterna eller vissa av dem kommer att saknas utrymme för en särskild inskrivningsavdelning. Då emellertid anordningen med dylik avdelning för dessa fall visat sig synnerligen ändamålsenlig, har utredningen funnit det önskvärt, att inskrivningsavdelning bibehålles, eventuellt såsom gemensam för de av ett äldre domsagoområde nybildade domsagorna.

NOTISER. 149    I remissyttrande över domarutredningens betänkande har Göta hovrätt påyrkat utredning om delning eller annan reglering av jämväl Östbo och Västbo samt Tveta, Vista och Mo domsagor.
    Med hänsyn till de krav som tillämpandet av den nya processordningen kommer att ställa på rättegångsväsendet framstår det såsom särskilt betydelsefullt att den territoriella grunden för lantdomstolarnas verksamhet — indelningen i domsagor — är riktigt avvägd. Det är därför påkallat att åtgärder komma till stånd för uppdelning eller annan reglering av de alltför stora domsagorna, såsom domarutredningen föreslagit. I en del fall, där det kan vara föremål för tvekan hur man bör verkställa en i princip önskvärd reglering, torde det emellertid vara lämpligt att låta med utredningen av regleringsfrågan anstå till dess någon erfarenhet föreligger av den nya processordningens inflytande på arbetsförhållandena i domsagan.
    I likhet med domarutredningen finner jag starka skäl tala för en uppdelning av rikets två största domsagor, Södra Roslags domsaga (90,426 inv.) samt Södertörns domsaga (73,546 inv.). Den tredje av de stora Stockholmsdomsagorna, Sollentuna och Färentuna domsaga, har visserligen också ett så betydande invånarantal (59,122 personer), att en uppdelning eller annan reglering kan böra övervägas, men om, såsom det ifrågasatts, Spånga socken och Hässelby köping skulle inkorporeras med Stockholms stad och alltså frångå domsagan, bortfaller sannolikt behovet av en reglering av denna domsagas område. Den utredning, som erfordras beträffande domsagorna i Stockholmstrakten, bör därför för närvarande i första hand inriktas på en uppdelning av vardera av Södra Roslags domsaga och Södertörns domsaga i två nya domsagor. Såsom domarutredningen förordat synas de nuvarande inskrivningsavdelningarna böra bibehållas såsom gemensamma för de av ett äldre domsagoområde nybildade domsagorna. Därest vid uppdelning av Södra Roslags och Södertörns domsagors nuvarande områden för vinnande av en lämplig ny indelning finnes önskvärt, bör jämväl en omreglering av de närbelägna Sollentuna och Färentuna, Stockholms läns västra och Mellersta Roslags domsagor tagas under övervägande.
    Med hänsyn till Nora domsagas storlek (f. n. 55,164 inv.) och sannolikheten att Nora stad kommer att läggas under landsrätt bör en utredning rörande uppdelning av denna domsaga, eventuellt i samband med omreglering av granndomsagornas områden, likaledes utan dröjsmål komma till stånd.
    Såsom Göta hovrätt föreslagit finner jag jämväl utredning nu böra företagas angående omreglering av Östbo och Västbo domsaga (60,925 inv.) samt Tveta, Vista och Mo domsaga (59,453 inv.). Med hänsyn till dessa domsagors storlek synes det i första hand böra undersökas, om icke en lämplig domsagoindelning skulle kunna vinnas på det sätt att av de två domsagornas nuvarande områden bildas tre nya domsagor. Härvid kan möjligen ifrågakomma att till någon av de nya domsagorna överföra områden från de närbelägna Njudungs samt Norra och Södra Vedbo domsagor.
    Även beträffande Askims, Hisings och Sävedals samt Vadsbo domsagor kunna visserligen skäl åberopas för att redan nu skrida till utredning om domsagornas uppdelning, men av olika skäl synes det dock mest ändamålsenligt att i dessa fall bida tiden och först tillgodogöra sig erfarenheten av

150 NOTISER.arbetsförhållandena i domsagorna under den nya processordningens första tid.
    Domsagoindelningen i Västerbottens län har i annat sammanhang varit under övervägande, och frågan om domsagoindelningen i Blekinge län kommer jag att senare anmäla.
    Av de undersökningar som nu böra komma till stånd synes utredningen rörande omreglering av de nämnda domsagorna i Stockholms län vara så omfattande att en särskild sakkunnig bör tillkallas för att inom justitiedepartementet verkställa densamma. Förslag till domsagoreglering i övriga fall synas, såsom tidigare skett, böra uppgöras av vederbörande hovrätter. Samtliga utredningsarbeten böra bedrivas med sådan skyndsamhet att förslagen kunna avgivas under våren 1947.»
    K. M:t beslöt i enlighet med departementschefens hemställan.