Svenska kriminalistföreningen höll sitt årsmöte d. 1 nov. 1946. Därvid höll prof. Thorsten Sellin från Philadelphia föredrag om »Tidsobestämda frihetsberövanden som brottspåföljder». Föredraget föranledde en livlig diskussion. Vid sammanträdet representerades Dansk Kriminalistforening av fængselsinspektør Cai Jensen och Den norske kriminalistforening av ekspedisjonsjef Kyhn Gløersen. Från kriminalistföreningen i Finland, som på grund av valutasvårigheter ej kunnat sända någon representant, inkom ett hälsningstelegram.
    Till ledamöter i styrelsen omvaldes presidenten Karl Schlyter, ordf., överdirektören Hardy Göransson, v. ordf., hovrättsrådet Nils Beckman, kassaförvaltare, professorerna Ragnar Bergendal och Folke Wetter, landshövdingen Thorwald Bergquist, dr Gustav Jonsson och landsfogden Gustaf Persson samt nyvaldes advokaten Hugo Lindberg. Till suppleanter omvaldes borgmästaren Maths Heuman och lagbyråchefen Kurt Holmgren samt nyvaldes hovrättsfiskalen Anders Arvidsson, sekr. Antalet medlemmar i föreningen utgör omkring 540.
    En nordisk kriminalistisk årsbok för åren 1944 och 1945, vilken utlovats under år 1946, har på grund av tryckeriets svårigheter med personal och annat blivit fördröjd och kan icke utgivas förrän år 1947.

 

    Kriminalpolitiska sällskapet har, efter de i SvJT 1946 s. 476 omnämnda sammanträdena, under år 1946 sammanträtt två gånger, nämligen d. 13 sept., då sällskapet under ordförandeskap av prof. Olof Kinberg diskuterade »Abortfrågan» med revisionssekreteraren Curt Bergström och med. lic. Gunnar Inghe såsom inledare, samt d. 11 okt., då sällskapet med justitierådet Harry Guldberg såsom ordförande och justitierådet Per Santesson som inledare diskuterade »Nürnbergprocessen».

 

    Svenska föreningen för industriellt rättsskydd höll under 1946 ordinarie årsmöte d. 3 maj. Därvid diskuterades varumärkeslagstiftningens revision med inledningsanförande av byråchefen Åke v. Zweigbergk. Vidare be-

SvJT 1947
Svenska föreningen för industriellt rättsskydd 153

NOTISER. 153handlades frågan om införande av en generalklausul i lagen mot illojal konkurrens.
    Styrelsen utgöres av prof. Gösta Eberstein, ordf., fil. dr Birger Lindgren, v. ordf., civilingenjör Oscar Grahn, skattmästare, byråchefen v. Zweigbergk, sekr., samt hovauditören Birger Barre, riksmarskalken Birger Ekeberg, byråchefen Rudolf Gertz, direktör Arnold Hjorth, civilingenjör Birger Nordfeldt och direktör Gustaf Settergren. Föreningen har omkring 230 medlemmar.
    Föreningen anordnade under 1946 ett Nordiskt möte för industriellt rättsskydd, som hölls i Stockholm d. 26—28 sept. Mötet var det femte i sitt slag; det närmast föregående hölls i Helsingfors 1937. I mötet deltogo ungefär 160 personer, varav omkring hälften från grannländerna. Vid mötet behandlades först varumärkes- och firmarättsliga ämnen, nämligen »Den varemærkeretslige Betydning af Mærkets Anvendelse» med inledningsanförande av Ingeniør Harry v. d. Hude, Danmark, samt »Frågan om revision av lagstiftningen angående handelsregister och firma» med inledningsanförande av överdirektören jur. dr P. Ant-Wuorinen, Finland. Diskussionen i dessa ämnen slutade med att man beslöt rikta en hemställan till regeringarna i de nordiska länderna att så snart som möjligt måtte upptagas officiellt samarbete i syfte att i största möjliga utsträckning uppnå gemensamma materiella regler inom varumärkes- och firmarätten samt vad därmed äger samband. Under mötet diskuterades också »Nyhetsgranskningen vid de nordiska patentmyndigheterna» med inledningsanförande av byrådirektören Gunnar Reiland, Sverige, och »Patenters forhold til kartell-lovgivning» med inledningsanförande av høyesterettsadvokat Bernt Lund, Norge. Slutligen hölls i samband med mötet ett föredrag av chefen för det holländska Octrooiraad, dr J. W. Dijckmeester om »Foundation of a bureau for patents working for Belgium, France, Luxemburg and the Netherlands collectively».
    Föreningarna för industriellt rättsskydd i Danmark, Finland, Norge och Sverige ha sedan 1932 en särskild samarbetsorganisation, som utger tidskriften Nordiskt Industriellt Rättsskydd (NIR). Det har varit ifrågasatt att utvidga tidskriften att omfatta hela det immateriella rättsskyddet, och denna fråga behandlades även vid Stockholmsmötet, dock utan att något slutligt resultat uppnåddes.