Juridisk Forening i København. På grund af den stigende retsusikkerhed, som tyskernes fremfærd i Danmark medførte, og som yderligere forøgedes ved overfaldet på og interneringen af det danske politi i september 1944, afholdtes ingen møder i vinteren 1944/45. Først i efteråret 1945 genoptoges møderne med et foredrag af prof. Kristen Andersen, Oslo, om risiko- og forsikringssynspunktet i norsk erstatningsret. De efterfølgende foredrag var af prof. Alf Ross: »Hvorvidt kan forfatter- og kunstnerretten med rette karakteriseres som en ejen domsret», af landsdommer, dr jur. Torben Lund: »Fragrænse området mellem mønsterret og kunstnerret», af statsadvokat Jørgen Trolle: »Omkring Nürnberg-processen» og af prof. Per Olof Ekelöf: »Processprinciper och processreform i Sverige». Endvidere har foreningens medlemmer haft adgang til Dansk Kriminalistforenings årsmøde.
Foreningens formand siden 1929 prof. Henry Ussing er efter eget ønske blevet afløst som formand af prof. O. A. Borum. Prof. Ussing har ved blivende sæde i foreningens bestyrelse.
Fh.
Tidsskrift for Rettsvitenskap (1946 h. 4). S. 362—380 återges ett föredrag om »Høyesteretts stilling i norsk rettsliv» som prof. ADOLF LINDVIK skulle ha hållit i Helsingfors våren 1946. Han omkom som bekant vid en flygolycka på vägen dit. Föredraget har återgivits efter en stenografisk uppteckning av hans dikterade koncept. Lindvik behandlar Høyesteretts särskilda betydelse på den offentliga rättens område — dess kontroll av lagars grundlagsenlighet och förvaltningens rättsenlighet — och dess insatser som rättsskapare inom privaträtt och straffrätt. Bl. a. berör han hur konflikten med grunnlovens § 97 (förbudet mot att giva lagar tillbakaverkande kraft) löstes i det mycket uppmärksammade Klinge-målet. Høyesterettsdommer ERIK SOLEM publicerar (s. 381—433) första delen av en längre uppsats om »Holberg som jurist». Holberg åtnjuter den förmånen att som skönlitterär författare bli behandlad som »inhemsk» av både norrmän och danskar; jämför från ett annat språkområde Runeberg. Vi få i skolan lära oss att Holberg var dansk, fast född i Norge: »Den politiske Kandestøber» läsa vi som danskt språkprov. Solem och övriga norrmän behandla emellertid Holberg som landsman. Uppsatsen är utomordentligt intressant och kan varmt rekommenderas till läsning. Särskilt instruktiv har jag för min del funnit den livfulla skildringen av domarkårens och advokaternas bildning och villkor på Holbergs tid. Fortsättningen avvaktas med spänning. Skall Solem gå i KOHLERS och GOLLS spår och skriva litteraturhistorisk juridik eller skall det