Sveriges juristförbund bildat. Vid extra föreningsmöte i november 1946 överlade Sveriges yngre juristers förening om ett av föreningens styrelse framlagt förslag att ombilda föreningen till ett alla svenska jurister omfattande fackligt förbund, benämnt Sveriges juristförbund. Efter ingående debatt godkände föreningen enhälligt styrelsens förslag. Åt styrelsen uppdrogs att till årsmötet i februari 1947 vidtaga de åtgärder, som erfordrades för ombildningen, och att genom en rundfråga utröna intresset för det föreslagna förbundet.
Under december 1946 utsändes en förfrågan till de svenska jurister, som icke voro medlemmar av SYJF, huruvida de ansågo en organisation av angivet slag vara önskvärd eller icke. Av de tillfrågade svarade omkring 800. Drygt 95 procent förklarade utan reservation, att de ansågo bildandet av Sveriges juristförbund önskvärt. Åtskilliga gåvo uttryck åt sitt intresse för det föreslagna förbundet och underströko vikten av a det snarast möjligt kom till stånd. Ett drygt hundratal anmälde sitt inträde i SYJF.
D. 22 febr. 1947 sammanträdde SYJF till årsmöte för att ta slutlig ställning till frågan om ombildningen och de åtgärder för dess genomförande, som styrelsen föreslagit. Principfrågan föranledde icke någon debatt, utan de närvarande beslöto under ordförandeskap av prof. Knut Rodhe enhälligt, att SYJF skulle ombildas till Sveriges juristförbund.
Härefter övergick årsmötet till att överlägga om styrelsens förslag till stadgar. Förslaget blev med vissa mindre justeringar godkänt av årsmötet.
Enligt stadgarna har förbundet till uppgift att tillvarataga medlemmarnas ekonomiska och sociala intressen rörande anställningsvillkor och förhållandet i övrigt till uppdrags- och arbetsgivare. Förbundet vill också verka för upprätthållande av en yrkeskunnig och ansvarskännande juristkår. Förbundet är indelat i sektioner, i vilka ingå samtliga förbundsmedlemmar med samma eller likartad verksamhet. Under de fem närmast efter juris kandidatexamen följande kalenderåren tillhöra medlemmarna liksom under studietiden dock sektionen Sveriges yngre juristers förening. Facksektionerna äro till antalet nio, nämligen sektionerna för jurister vid statliga domstolar, vid rådhusrätter, i central statsförvaltning, i lokal statsförvaltning, inom polis och åklagarväsendet, i kommunal förvaltning, i enskild tjänst, för jurister med egen verksamhet och för vetenskapligt verksamma jurister. Jämte sektionerna, vilka ha att inom förbundet företräda de olika yrkeskategoriernas rent fackliga intressen, kunna enligt stadgarna finnas lokalavdelningar med uppgift att inom sina verksamhetsområden arbeta för förbundets syften. Sektionerna och lokalavdelningarna välja fullmäktige, vilka samlade till möte äro förbundets högsta beslutande myndighet.
Årsmötet tillsatte därpå styrelse för förbundets första verksamhetsår. Valet av styrelseledamöter hade förberetts av en vid extra föreningsmötet ut-