Sveriges juristförbund bildat. Vid extra föreningsmöte i november 1946 överlade Sveriges yngre juristers förening om ett av föreningens styrelse framlagt förslag att ombilda föreningen till ett alla svenska jurister omfattande fackligt förbund, benämnt Sveriges juristförbund. Efter ingående debatt godkände föreningen enhälligt styrelsens förslag. Åt styrelsen uppdrogs att till årsmötet i februari 1947 vidtaga de åtgärder, som erfordrades för ombildningen, och att genom en rundfråga utröna intresset för det föreslagna förbundet.
    Under december 1946 utsändes en förfrågan till de svenska jurister, som icke voro medlemmar av SYJF, huruvida de ansågo en organisation av angivet slag vara önskvärd eller icke. Av de tillfrågade svarade omkring 800. Drygt 95 procent förklarade utan reservation, att de ansågo bildandet av Sveriges juristförbund önskvärt. Åtskilliga gåvo uttryck åt sitt intresse för det föreslagna förbundet och underströko vikten av a det snarast möjligt kom till stånd. Ett drygt hundratal anmälde sitt inträde i SYJF.
    D. 22 febr. 1947 sammanträdde SYJF till årsmöte för att ta slutlig ställning till frågan om ombildningen och de åtgärder för dess genomförande, som styrelsen föreslagit. Principfrågan föranledde icke någon debatt, utan de närvarande beslöto under ordförandeskap av prof. Knut Rodhe enhälligt, att SYJF skulle ombildas till Sveriges juristförbund.
    Härefter övergick årsmötet till att överlägga om styrelsens förslag till stadgar. Förslaget blev med vissa mindre justeringar godkänt av årsmötet.
    Enligt stadgarna har förbundet till uppgift att tillvarataga medlemmarnas ekonomiska och sociala intressen rörande anställningsvillkor och förhållandet i övrigt till uppdrags- och arbetsgivare. Förbundet vill också verka för upprätthållande av en yrkeskunnig och ansvarskännande juristkår. Förbundet är indelat i sektioner, i vilka ingå samtliga förbundsmedlemmar med samma eller likartad verksamhet. Under de fem närmast efter juris kandidatexamen följande kalenderåren tillhöra medlemmarna liksom under studietiden dock sektionen Sveriges yngre juristers förening. Facksektionerna äro till antalet nio, nämligen sektionerna för jurister vid statliga domstolar, vid rådhusrätter, i central statsförvaltning, i lokal statsförvaltning, inom polis och åklagarväsendet, i kommunal förvaltning, i enskild tjänst, för jurister med egen verksamhet och för vetenskapligt verksamma jurister. Jämte sektionerna, vilka ha att inom förbundet företräda de olika yrkeskategoriernas rent fackliga intressen, kunna enligt stadgarna finnas lokalavdelningar med uppgift att inom sina verksamhetsområden arbeta för förbundets syften. Sektionerna och lokalavdelningarna välja fullmäktige, vilka samlade till möte äro förbundets högsta beslutande myndighet.
    Årsmötet tillsatte därpå styrelse för förbundets första verksamhetsår. Valet av styrelseledamöter hade förberetts av en vid extra föreningsmötet ut-

 

20—477004. Svensk Juristtidning 1947.

306 YRKESFRÅGOR OCH YNGRE JURISTER.sedd kommitté. Denna hade inriktat sig på att framlägga förslag, som skulle i görligaste mån taga hänsyn icke blott till skilda yrkes- och åldersgrupper inom förbundet utan även till lokala intressen.
    Till förbundsordförande, förste och andre vice ordförande utsågos utan omröstning i nu nämnd ordning SYJF:s ordförande sekreteraren Rune Kristensson, revisionssekreteraren Carl Svennegård och stadsfiskalen Lennart Asplund. I övrigt valdes till styrelseledamöter jur. kand. Erik Anners, Uppsala, taxeringsinspektören Bengt Bohman, Stockholm, byråsekreteraren Arne Forsström, Stockholm, hovrättsassessorn Per-Erik Fürst, Stockholm, tingsnotarien Leif Gräntze, Malmö, 1:e kanslisekreteraren Hans Hansson, Stockholm, jur. kand. Ragnar Hedén, Göteborg, amanuensen Dag Helmers, Stockholm, assessorn Carl Olof Jönsson, Malmö, amanuensen Th. Åke Leissner, Södertälje, advokaten Sture Lindgren, Stockholm, borgmästaren Axel Lindskog, Varberg, drätseldirektören Harry Rydqvist, Östersund, och länsnotarien Carl Gustaf Wennberg, Luleå. Till suppleanter utsågos stadsfogden Gillis Björck, Lund, jur. stud. Ulf Nordenson, Uppsala, ombudsmannen Nils Allan Svensson, Stockholm, och länsnotarien Arne Söderström, Mariestad.
    Vid sin tillkomst räknar Sveriges juristförbund i det närmaste 3 000 medlemmar. De yngre och yngsta årsklasserna jurister äro så gott som hundraprocentigt anslutna. Såsom ombudsman tjänstgör jur. kand. Bertil Lidgard och såsom sekreterare jur. kand. Styrbjörn von Feilitzen.
    Förbundet har att fullfölja SYJF:s verksamhet. Dennna har under år 1946 ytterligare starkt vidgats. Principiella överläggningar ha förts bl. a. med justitiedepartementet angående avlöningsförmåner till personal i de statliga domstolarna. Förhandlingar ha förts bl. a. med försvarsdepartementet angående viss juristpersonal, sorterande under nämnda departement, samt med vederbörande myndigheter angående amanuenspersonalens avlöningsförmåner. Därutöver har föreningen fört kommunala förhandlingar i ett flertal städer, varvid dels berörts generella löneförbättringar och dels löneförhållandena för enskilda jurister i städernas tjänst.
    Utredningar ha verkställts rörande bl. a. de yngre juristernas allmänna avlöningförmåner. Sålunda har inom advokatverksamhet sysselsatta biträdande juristers ställning varit föremål för undersökning. Prof. Carl-Erik Quenselss. k. behovslöneutredning för jurister har fullföljts. Yttranden ha avgivits bl. a. över domarutredningens, personalutredningens och lönekommitténs betänkanden.
    Under år 1946 ha tillkommit lokalavdelningar i Jämtland och Härjedalen samt i Kronobergs län, varjämte bildats sektion för jurister i centrala statsförvaltningen. Ordförande i SYJF:s olika lokalavdelningar och sektioner äro vid tiden för ombildningen: i Uppsalaavdelningen notarien Erik Anners, i Skåneavdelningen stadsfogden Gillis Björck, i Göteborgsavdelningen notarien Ragnar Hedén, i Skaraborgsavdelningen länsnotarien Arne Söderström, i Jämtlandsavdelningen länsbokhållaren Åke Gärdin, i Kronobergsavdelningen tingssekreteraren Bertil Adéll, i lokalföreningen vid Stockholms Rådhusrättnotarien Jon Hanson, i sektionen för polis- och åklagarväsendet stadsfiskalen Lennart Asplund samt i sektionen för centrala statsförvaltningen byrådirektören Olof Källander.

P.-E. Fürst.