Grundlagsfrågor vid årets riksdag. På grund av reglerna för grundlagsändring — beslut av K. M:t och två riksdagar med mellanliggande val till andra kammaren — samlar sig gärna ett större antal grundlagsfrågor till den sista riksdagen under andra kammarens valperiod. Så är också fallet vidden nu pågående riksdagen. Från K. M:ts sida har början gjorts med en prop. (nr 44) med förslag till ändringar i RF m. m. I denna ha fem helt fristående frågor upptagits till behandling.

 

FRÅN LAGSTIFTNINGSARBETET. 219    Sålunda föreslås jämkning av ordalagen i 17 § RF, så att den som besitter sådan skicklighet och sådana personliga egenskaper i övrigt att han är lämplig som justitieråd kan utnämnas därtill, även om han icke fullgjort tingstjänstgöring eller eljest förvaltat domarämbete. Justitieministern erinrar i motiven om att särskilt på senare tid till justitieråd utnämnts personer som huvudsakligen syssla med advokatverksamhet eller ägnat sig åt rättsvetenskap, därvid dock grundlagsstadgandet såtillvida iakttagits som de utnämnda jämväl förvaltat domarämbete ehuru i begränsad omfattning, samt framhåller vidare att anledning saknas att upprätthålla ett dylikt, huvudsakligen formellt kompetensvillkor. I)et är ju också uppenbart att män som Ernst Trygger, Albert Kôersner, Nils Alexanderson, Birger Ekeberg och Hjalmar Karlgren vunnit sina justitierådsutnämningar på helt andra grunder än domarmeriter. Det vore till skada om HD i framtiden ginge miste om så skickliga jurister som dessa, därför att de påtänkta alls icke suttit ting.
    En ändring bl. a. i 38 § RF sammanhänger med önskemålet att reglera frågan om regeringsärendenas expediering. I praxis sker expedieringen icke alltid såsom grundlagsstadgandet föreskriver genom en av Konungen med kontrasignation av föredraganden underskriven expedition; sedan lång tid tillbaka expedieras besluten i viss omfattning även genom s. k. ämbetsskrivelse, undertecknad av föredragande statsrådet. Denna praxis har nu kommit till uttryck i RF. Endast vissa viktigare beslut skola ovillkorligen utfärdas genom kungaexpedition; i övrigt skall K. M:t äga bestämma, i vilken omfattning sådan expedition skall begagnas eller besluten utfärdas med underskrift av föredraganden.
    Enligt gällande regler kan, då Konungen på grund av utrikes resa eller sjukdom är hindrad att föra riksstyrelsen, endast tronföljaren eller dennes till tronföljd närmast berättigade bröstarvinge komma i fråga såsom regent. Eljest ankommer det på hela statsrådet att såsom s. k. interimsregering föra riksstyrelsen. Justitieministern framhåller att interimsregering, i jämförelse med regentskap, innebär en större avvikelse från eljest gällande normer för riksstyrelsens utövande och att formerna för ett regerande statsråds ämbetsutövning äro synnerligen tunga och opraktiska. Interimsregering bör därför utgöra en nödfallsutväg; i första hand bör regentskap komma i fråga, då Konungen är hindrad. Därför föreslås ändring bl. a. i 39 § RF, så att även annan tronföljdsberättigad prins än de nyss angivna blir behörig att vara regent. Ordningen mellan flera prinsar bestämmes enligt gällande arvsföljd. Med dessa regler skulle alltså, om både Konungen och kronprinsen äro hindrade, regentskapet övergå till prinsarna Bertil, Wilhelm och Carl i nu nämnd ordning.
    I detta sammanhang har även frågan om arvsberättigade prinsars myndighetsålder upptagits. Nuvarande regler innebära att Konung och de prinsar som kunna vara regent bli myndiga vid 18 år, under det att för andra prinsar icke gäller någon särbestämmelse. En konsekvens härav skulle bli att även övriga prinsar gjordes myndiga vid denna tidigare ålder. Justitieministern anser emellertid lämpligheten av en sådan regel kunna ifrågasättas och fäster avgörande vikt vid att den som endast är 18 år i allmänhet icke kan väntas besitta den mognad som måste krävas av en statschef.

 

220 FRÅN LAGSTIFTNINGSARBETET.Förslaget går alltså ut på att såväl Konung som övriga till tronföljd berättigade medlemmar av konungahuset skola bli myndiga vid samma ålder som gäller för medborgare i allmänhet eller sålunda vid 21 år; beträffande Konung föreslås denna regel bli grundlagfäst.
    I övrigt föreslås jämkning av ordalagen i 27 § RF i anledning av justitiekanslersämbetets omorganisation samt en av det väntade strafflagförslaget föranledd ändring av brottsrubriceringen i 110 § RF.
    Efter tillstyrkan, med en mindre formell jämkning, av konstitutionsutskottet (uti. nr 11) har riksdagen såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling antagit de i propositionen föreslagna ändringarna, utom jämkningen i 110 § RF, vilken anstår i avbidan på att riksdagen tagit ställning till det numera även framlagda strafflagförslaget (prop. nr 80).
    Även genom motioner ha ett flertal grundlagsfrågor väckts. Bland dessa märkes en motion i första kammaren (nr 50) av herr Andrén m. fl. om stärkande av medborgerliga fri- och rättigheter genom ändrad lydelse av 16 § RF, huvudsakligen överensstämmande med det förslag härom som utarbetats av sakkunniga inom justitiedepartementet (SOU 1941 : 20). Förutom motioner, vilka liksom denna åsyfta beslut redan vid denna riksdag, förekomma även andra, vari utredning i grundlagsfrågor begäres. I tre särskilda motioner påyrkas sålunda utredning om införande av beslutande folkomröstning. 

Björn Kjellin.