HARRY VENOJA. Beslag. En straffprocessrättslig undersökning. (»Takavarikko. Rikosprosessioikeudellinen tutkimus.») Akad. avh. Helsingfors 1947. N:o 28 i föreningen »Suomalainen lakimiesyhdistys» publikationsserie. 264 s. Fmk 350.00.

 

    En akademisk straffprocessrättslig avhandling är åtminstone i Finland en sällsynthet. Och än mera ovanligt är, att ett av de straffprocessuella tvångs- och säkerhetsmedlen göres till föremål för monografisk behandling. Detta beror säkerligen framför allt därpå, att gällande lagstiftning härom är knapphändig och fragmentarisk. En rättsvetenskaplig utredning av ämnet är därför ej allenast av doktrinärt intresse utan jämväl av praktiskt värde. Auktors arbete bör därför hälsas som en glädjande litterär nyhet. Tyvärr vållar dock framställningens finska språkform att få utlänningar kunna tillgodogöra sig dess detaljinnehåll. Den sammanfattning på tyska språket, vilken är bifogad, om än ganska omfattande (20 sidor), klarlägger naturligtvis allenast huvuddragen av de ernådda undersökningsresultaten.
    Uti avhandlingens inledning berör auktor till först frågorna om straffprocessens innebörd och föremål, men konstaterar att lösningen av dessa teoretiska spörsmål icke är ägnad att klargöra, huruvida och i vad mån svaranden i brottmål åvila några särskilda förpliktelser. Den yttersta grunden till dessa finner auktor vara den i all straffprocess — oavsett om processmetoden är accusatorisk eller inkvisitorisk — härskande s. k. officialprincipen. Därur härflyter bl. a. svarandens editionsplikt. Och dennas fullgörande åsyfta jämväl de straffprocessuella tvångs och säkerhetsmedlen. Dessa betjäna ytterst den materiella sanningens uppnående, förverkligande.
    Sedan detta fastslagits övergår författaren till den egentliga sakframställningen av det, som är monografins ämne. Denna är uppdelad i nio kapitel. I första kapitlet utvecklar auktor sin uppfattning om det straffprocessuella tvångets innebörd samt behovet av medel ägnade att genomdriva detta. Därefter anges de tvångsmedel, vilka förekomma i den finländska straffprocessen. Andra kapitlet innehåller en kort exposé över beslagsinstitutets uppkomst i svensk och finländsk rätt samt över

 

rättegångsreformförslagens inställning till institutet. Därefter följer i tredje kapitlet en tämligen summarisk redogörelse för beslagets förekomst i utländsk lagstiftning. Framställningen i dessa tre kapitel är över huvud av rent deskriptiv natur. Undersökande karaktär förlänar auktor sin dissekering i fjärde kapitlet av beslagets begrepp, de olika formerna av straffprocessuellt, civilprocessuellt och förvaltningsrättsligt beslag ävensom av sådant beslag, som avser att säkerställa reglementeringen av livsförnödenheter och nödigt funna inskränkningar i nyhetsförmedlingen och pressfriheten. I samma kapitel anges slutligen även skillnaden emellan beslagets uppgift att betjäna utredningen uti brottmål, att tillgodose påbjuden konfiskation och att garantera tillåten eller lagstadgad restitution av egendom, som i brottslig ordning avhänts rätt ägare eller besittare. Sist antydda ändamål har frammanat en intressant översikt av de olika åsikter, vilka inom den finländska rättsvetenskapen därutinnan framförts. Beklagligtvis kan auktors egen inställning till problemet knappast anses härvid erforderligen klarlagd. Ett utpräglat positivrättsligt innehåll har femte kapitlet. Där anges och avhandlas beslagsrättens olika objekt, dennas förhållande till det brott, varur beslagsrätten härflyter och dess rättspåföljder i avseende å tredjeman ävensom frågan om äganderättens övergång genom beslag vid fall av konfiskation samt slutligen spörsmålet angående beslagsrättens upphörande. I sjätte och sjunde kapitlen redogöres för enskild persons rätt att taga i beslag egendomsföremål och för de beslagsberättigade myndigheterna. Därefter följer i åttonde kapitlet en framställning av beslagsförfarandet, inklusive rättsskyddet härvidlag och domstols beslut i fråga om beslag. Slutkapitlet är ägnat frågan om vederbörandes rätt till beslagsandel.
    Denna översikt av monografins innehåll ger vid handen, att auktors disposition är överskådlig. Framställningen är ock över huvud taget ganska uttömmande. Mot denna kan likväl den anmärkningen göras, att vissa partier äro alltför deskriptivt avfattade och att, såsom i det tidigare allaredan sagts, författarens egen lösning av berörda problem stundom icke fullt klart framgår, ej heller de skäl som av honom ansetts avgörande. Sålunda synes det mig, att något mera ingående bort utredas innebörden av svarandens editionsplikt och dess konsekvenser. Och jag saknar jämväl en fylligare behandling av de slutsatser, vilka beträffande beslag kunna härledas av ändamålet med gällande allmänna stadganden rörande tillåten husundersökning och rannsakan av slutna förvaringsrum utom hemfridsräjongen ävensom angående befogenheten att intränga på områden, som medels positiv lag äro skyddade. Såsom ofta är fallet kan den praktiserande juristen säkerligen förgäves söka svar på inom hans verksamhetsområde inträffade rättsfrågor av detaljnatur. Men naturligt är dock å andra sidan, att auktor med hänsyn till avhandlingens akademiska ändamål varit nödsakad undvika en överbelastning av särfall, synnerligast som redan positiv rätt på vissa områden i betydande omfattning framtvingar partikulariteter i framställningen.

 

    Om än denna monografi i en del hänseenden företer svagheter, skulle jag likväl tillerkänna avhandlingen en avsevärd vägledande betydelse för den lagstiftning, som på det behandlade området kan förväntas såsom ock för rättspraxis. 

O. Hj. Granfelt.