Juristen (1947 h. 25—38, 1948 h. 1—21). För det nya danska Arvelovforslaget lämnar statsadvokat JØRGEN TROLLE en redogörelse (1947 s. 169—192); ett inlägg i samma ämne göres av dommer NIELS HARBOU (S. 225—232). Förslaget avviker i åtskilliga hänseenden från svensk rätt; bl. a. är intestatarvsrätten mycket mera vidsträckt. — S. 193—196 har återgivits ett varmhjärtat minnestal över den avlidne presidenten i Vestre Landsret Frederik Vest, hållet av hans efterträdare i ämbetet CARL BANG (jfr SvJT 1947 s. 791). — Under rubriken »Interessant svensk Faderskabsdom» med ifrågasatt underrubrik »Advarsel til Sverigesrejsende» ger landsretssagfører OLE GANGSTED RASMUSSEN en redogörelse för sina erfarenheter som svarandebiträde i en svensk paternitetsprocess; särskilt ifråga om exceptio plurium och rättegångskostnaderna synes han ha funnit den svenska rätten något egendomlig. — S. 205—224 publiceras ett föredrag av højesteretssagfører CARL RICARD över ämnet »Har vi Retsbeskyttelse for eget Billede?». — Byretsdommer P. M. SACHS recenserar s. 251—264 utförligt Knud Illums bok Lov og Ret (jfr SvJT 1946 s. 717). — Højesteretssagfører TH. THORSTEINSSON, som tidigare givit oss så många intressanta inblickar i anglosaxisk process, refererar under rubriken »Pressen og Privatlivet» (1948 s. 1—9) ett engelskt rättsfall med märkliga detaljer. — Den aktuella frågan om den obligatoriska förlikningsverksamheten i tvistemål diskuterades i Den danske Dommerforening i okt. 1947. Därvid höll landsretssagfører B. FISCH-THOMSEN ett inledningsföredrag som utmynnade i ett yrkande på Sagførerraadets vägnar att de särskilda Forligskommissionerne måtte avskaffas och förlikningsverksamheten förläggas till domstolarna. Föredragshållaren hann att en passant ge en kort skildring av sin tjänstgöring som Dommerfuldmægtig: »Jeg har selv været

 

D. i 9 Maaneder og bedrev i disse 9 Maaneder udover Pasningen af de mere inferiøre Fogedsager ikke væsentlig andet end Formiddag efter Formiddag at tjære i Retsprotokollen efter Dommerens Diktat og Eftermiddag efter Eftermiddag at tygge Penneskafter, medens Dommeren tænkte de Tanker, som med mig som mekanisk Mellemled blev nedfældet i de afsagte Domme. Jeg holdt som sagt ud i 9 Maaneder — — —». — Brådskan och slarvet med författningsskriveriet har upprepade gånger påtalats i dansk fackpress. Fel begås i den verksamheten också i Sverige men det förefaller — åtminstone av ett inlägg av landsdommer AAGE HASTRUP »Nogle Bemærkninger om Love og Bekendtgørelser» (s. 90—92) — som om det skulle vara värre i Danmark. »Jeg henleder Opmærksomheden paa den gennem Landbrugsministeriet udfærdigede Lov Nr. 449 af 23. september 1947 om Opførelse af Arbejderboliger paa Landet. I § 1 mangler Nr. og Dato paa den Lov, hvortil der henvises. Det samme er Tilfældet i § 35. I § 34 staar, at Loven træder i Kraft den . . . . Dato mangler. I Lov Nr. 450 om Udlaan til Arbejderboliger er Ikrafttrædelsesdatoen ligeledes glemt. Der maa vedtages en ny Lov (Nr. 451 af 4. oktober 1947) for att faa Fejlene rettet, og saa viser det sig, at der ogsaa var andre Fejl i Loven». Att man missar på användningen av stora och små bokstäver (särskilt i början av substantiverade adjektiv och liknande) må vara hänt (även om man med förf. reagerar när Undervisningsministeriet underlåter att följa sina egna föreskrifter i ämnet) men det är värre med de rena felstavningar, på vilka exempel lämnas. Förf. diskuterar också betydelsen av de stereotypa avslutningsfraserna i författningarna (Hvorefter alle vedkommende sig har at rette och Hvilket herved bringes til almindelig Kundskab) och frågar i samband därmed med en glimt i ögat: »Og hvilken Betydning har det, naar der ved Fredning af Bramgaasen og Kronhjorten og Regnspoven udtales, at det Bekendtgøres til Efterretning og Iakttagelse for alle vedkommende?» — S. 69—89 har avtryckts ett föredrag av prof. KAARLO KAIRA om »Finlands statsrättsliga ställning under krigstiden». — Prof. O. A. BORUM recenserar s. 93—110 TROELS G. JØRGENSENS bok »18 Aar», jfr SvJT 1948 s. 353. Rec. har föranlett fortsatt diskussion mellan Jørgensen och Borum s. 137—140. — En intresseväckande jämförelse mellan engelska och danska förhållanden inom processen ges av byretsdommer THEODOR PETERSEN i »Aanden i Englands Retspleje og en Sammenligning» (s. 177—208) och en minst lika intressant jämförelse mellan engelsk och fransk process av højesteretssagfører THORSTEINSSON (s. 213—228). I den senare artikeln ställas mot varandra Lavalprocessen — en kuslig bild av hur även i ett kulturland rättsväsendet kan förfalla i upprörda tider — och processen mot den ökände Lord Haw-Haw. H-H dömdes till döden på en spetsfundighet; men man får strålande exempel på engelsk sans och engelskt sinne för fair play i de avsnitt av åklagarens och domarens tal till juryn, vilka Thorsteinsson återger i artikeln. — Den fortlöpande översikten Udnævnelser, Afskedigelser, Dødsfald m. m. bära fortfarande spår av upprensningen bland juristerna efter ockupationen.

B. L.