Krigsdomstolarnas avskaffande i fredstid. Vid årets riksdag har genomförts ett sedan nära 50 år aktuellt reformkrav, krigsdomstolarnas avskaffande i fredstid. Redan 1901, då den kommitté tillkallades som framlade förslag till nu gällande lag d. 23 okt. 1914 om krigsdomstolar och rättegången därstädes, ifrågasattes, huruvida särskilda krigsdomstolar vore erforderliga och om icke de där handlagda målen skulle utan skada kunna överflyttas på de allmänna domstolarna. Frågan har sedermera vid upprepade tillfällen varit föremål för riksdagens behandling och därvid givit upphov till starka meningsbrytningar. Det är därför anmärkningsvärt att reformen nu kunnat antagas av riksdagen i enighetens tecken.
    Nya bestämmelser i ämnet ha samlats i militär rättegångslag. Denna inrymmer utöver de rent processuella reglerna bl. a. även ett kapitel rörande militär befattningshavares rätt att ålägga tillrättavisning samt ett stadgande av polisiär natur om ingripande mot fyllerister och ordningsstörare genom förvar. Huvuddelen av lagen behandlar emellertid de militära målen. I fråga om dessa mål, vilka närmare bestämmas genom en enumerativ metod, skiljer lagen mellan militära brottmål och

 

462 GUSTAF PETRÉN.militära tvistemål. Inom båda grupperna urskiljes en särskild art av mål, disciplinmålen resp. ersättningsmålen, vilka avgöras av befattningshavare vid krigsmakten. Övriga militära brottmål och tvistemål skola handläggas och avgöras vid allmän domstol med vanlig sammansättning.
    Utredningen i brottmålen skall i stor utsträckning överflyttas från de militära förbanden till den civila åklagarmyndigheten — krigsfiskalerna försvinna i fredstid. De allmänna åklagarna skola sålunda omhänder ha det utredande arbetet, bl. a. om i målet finnes annan målsägande än kronan, om straff för brottet ej kan åläggas i disciplinmål och om nöjaktig utredning om brottet förutses ej skola kunna åstadkommas genom den bestraffningsberättigade befattningshavarens försorg. Lagen förutsätter en nära kontakt mellan den bestraffningsberättigade och åklagarmyndigheten för säkerställande av ett gott utredningsresultat. I den mån utredningsarbetet förlägges till det militära förbandet, skall det få formen av militärförhör, under vilken beteckning olika utredningsåtgärder sammanfattats. Förhöret skall ledas av den bestraffningsberättigade eller lämplig bataljonschef.
    Om utredningen i tvistemålen är icke närmare stadgat i lagen, utan frågan avses skola regleras i administrativ ordning.
    De slag av mål, som få avgöras disciplinärt, uppräknas i lagen. Området för den militära bestraffningsrätten är i stort sett oförändrat. De straff, som må åläggas i disciplinmål, äro arrest i högst 15 dagar och disciplinbot. I samband med åläggande av disciplinstraff äger den bestraffningsberättigade även förordna om förverkande av beslagtagen egendom och ålägga ersättningsskyldighet, förutsatt att värdet av det beslagtagna resp. den förlust eller skada, som skall ersättas, icke överstiger 200 kronor. Samma värdegräns har också uppställts som villkor för att tvistemål skall kunna avgöras av militär befattningshavare såsom ersättningsmål; ytterligare förutsättning är att målet avser ersättningsskyldighet till kronan. Beslutanderätten beträffande disciplin- och ersättningsmålen är liksom nu i princip förbehållen regementschefer och motsvarande befattningshavare. I vissa fall kan denna befogenhet även tillkomma andra befattningshavare, t. ex. fartygschefer eller chef för detacherad avdelning. I allmänhet skall dock befattningshavaren inneha åtminstone regementsofficers grad eller tjänsteklass. I förfarandet skall regelmässigt medverka en auditör, vars yttrande skall ha inhämtats innan disciplinstraff, förverkandepåföljd eller ersättningsskyldighet får åläggas. Auditörer skola intaga ställning av rådgivare till de militära cheferna och befälhavarna och skola knytas direkt till dessa. Auditörernas antal kommer att något överstiga 50.
    Beslut i disciplin- och ersättningsmål kunna överklagas hos den underrätt som enligt vad nedan sägs är domstol för den militära avdelning, vid vilken målet avgjorts. Rätt att fullfölja talan har i disciplinmålen tillerkänts utom den dömde även åklagaren, dock endast om denne finner det ur allmän synpunkt påkallat. Mot beslut i ersättningsmål får endast den ersättningsskyldige föra talan. Förhandlingen vid underrätten har i dessa fall form av förhör och rättsmedlet mot dennas

 

KRIGSDOMSTOLARNAS AVSKAFFANDE I FREDSTID. 463beslut är besvär. Talan får fullföljas i högre instans efter samma grunder, som gälla beträffande beslut i allmänhet.
    I lagen givas även regler om straffprocessuella tvångsåtgärder. Den bestraffningsberättigade har till sitt förfogande utom säkringsmedlen gripande och beslag samt undersökningsmedlen kroppsvisitation och kroppsbesiktning, alla hämtade från den vanliga processordningen, även förvarsarrest. Detta institut skall också framdeles fylla funktion av såväl ett supplementärt straffprocessuellt säkringsmedel som en preventiv åtgärd för att trygga krigslydnadens upprätthållande. I de militära mål, som gå till allmän underrätt, kan utöver de vanliga tvångsåtgärderna enligt rättegångsbalken därjämte förvarsarrest komma till användning. I 24 kap. 22 § rättegångsbalken har på första lagutskottets initiativ företagits sådan ändring, att det även framgent blir tillåtet att förvara häktad krigsman i militärhäkte.
    På de militära målen komma enligt en generell hänvisning till rättegångsbalken dennas regler att tillämpas i den mån icke eljest är särskilt stadgat. Bland lagens särbestämmelser, varigenom rättegångsbalkens föreskrifter sättas ur spel, märkas särskilt forumreglerna. Varje avdelning av krigsmakten skall ha sin bestämda domstol, i fredstid i regel allmän underrätt i förläggningsorten. Undantag från sistnämnda regel kunna meddelas i syfte att koncentrera de militära målen till vissa domstolar framför allt rådhusrätter, vilka ansetts mera ägnade än häradsrätterna att vara domstol för avdelning av krigsmakten. Planenligt skola cirka 30 rådhusrätter och omkring 10 häradsrätter tagas i anspråk för ändamålet. Av praktiska skäl tillåtas dock även andra forumregler alternativt verka t. ex. regler om forum delicti och forum domicilii, vilket medför, att alla underrätter i landet kunna komma att få handlägga militära mål. Överrätter äro hovrätt och högsta domstol enligt vanliga regler.
    Domstolarna skola i alla instanser tjänstgöra i vanlig sammansättning. Krigshovrätten försvinner sålunda, likaså de militära ledamöterna i högsta domstolen. I anledning härav har riksdagen såsom vilande antagit förslag till ändringar i bl. a. 20 och 22 §§ RF. Det förutsättes dock, att vederbörande militäre chef tillser att, där så erfordras, sakkunnig militär personal ställes till domstolens förfogande för att lämna denna de upplysningar, den kan finna behövliga.
    Domstols dom eller beslut, varigenom disciplinstraff ålagts, går om ej annorlunda förordnats omedelbart i verkställighet. En nyhet är att motsvarande beslut i disciplinmål såvitt avser arreststraff får verkställas först sedan den straffskyldiges klagotid om två dagar gått till ända.
    Under krig och beredskapstillstånd skola fortfarande finnas särskilda krigsrätter. Dessa skola bestå av lagfaren ordförande och en nämnd på tre personer, varav en militär och två civila lekmän. Såsom åklagare vid dessa krigsrätter skola fungera särskilda krigsfiskaler.
    Reformen träder i kraft från och med d. 1 jan. 1949. Mål, som dessförinnan varit föremål för handläggning vid domstol eller hos befälhavare, skola dock följa den gamla ordningen.

Gustaf Petrén.