ADERTONDE NORDISKA

JURISTMÖTET.

 

    Adertonde nordiska juristmötet avhölls i Köpenhamn d. 26—28 aug. 1948.
    Antalet medlemmar i de nordiska juristmötena utgör f. n. från Danmark 458, från Finland 394, från Island 40, från Norge 214 och från Sverige 346. Av dessa närvoro från Danmark c:a 300 (därav 165 med damer), från Finland 133 (därav 59 med damer), från Island 3 (därav 2 med damer), från Norge 111 (därav 69 med damer) och från Sverige 162 (därav 75 med damer). Sammanlagda deltagarantalet utgjorde följaktligen c:a 700 (därav 370 med damer).
    Dagen före mötets början sammanträdde den gemensamma styrelsen kl. 14 å Hotel d'Angleterre för behandling av vissa i samband med mötet stående frågor.
    Mötet öppnades torsdagen d. 26 aug. kl. 10 i universitetets solennitetssal i närvaro av Kung Frederik. Ordföranden i lokalstyrelsen i Danmark højesteretsdommer V. Topsøe-Jensen hälsade i ett tal deltagarna välkomna och erinrade om minnet av sedan det senaste juristmötet avlidna nordiska jurister. Han nämnde därvid särskilt prof. L. Cederberg (F), prof. B. Sjöström (F), prof. R. Knoph (N), höyesterettsadvokat A. Skjelderup (N), höyesterettsadvokat J. M. Lund (N), prof. A. Lindvik (N), advokat E. Löfgren (S), højesteretssagfører 0. Ahnfelt-Rønne (D) och byretspræsident Th. Myrdahl (D), vilka varit ledamöter, suppleanter eller sekreterare i lokalstyrelserna.
    Ordföranden i den svenska lokalstyrelsen riksmarskalken B. Ekeberg uttryckte i ett anförande deltagarnas tacksamhet och glädje över att åter kunna samlas till ett nordiskt juristmöte.
    Till mötets ordförande valdes därefter højesteretsdommer Topsøe-Jensen. Till vice ordförande utsågos akademiekansler O. Hj. Granfelt (F), höyesterettsjustitiarius Paal Berg (N), riksmarskalken Ekeberg (S) och prof. H. Ussing (D). Såsom generalsekreterare fungerade overretssagfører N. Olesen (D) och sekreterare för de särskilda länderna blevo, för Finland vice häradshövding L. Borenius, för Island höjesteretssagförer Th. Lindal, för Norge landsrettssakförer Paal Berg, för Sverige hovrättsassessor A. Björklund och för Danmark ekspeditionssekretær H. Topsøe-Jensen. Landsretssagfører K. Norsker fungerade som chef för mötesbyrån.
    Därefter vidtogo förhandlingar över den första plenarfrågan: »Frihedsberøvelse indenfor socialforsorgen». Till grund för diskussionen låg en av ekspeditionssekretær T. Haarløv (D) författad avhandling¹ jämte en däröver utarbetad översikt. Efter ett inledningsanförande av ekspeditionssekretær Haarløv tog korreferenten, f. d. presidenten K. Schlyter (S), till

 

    ¹ Jfr s. 576 ff.

 

orda. Under den följande diskussionen yttrade sig professor K. Kaira (F), lagstiftningsrådet H. Venoja (F), landsretssagfører T. Nellemann (D), jur.dr. H. Eek (S), prof. C. J. Arnholm (N), prof. P. Andersen (D), prof. S.Hurwitz (D), advokaten E. Bjure-Dehlén (S), overlæge G. Bredmose (D) och højesteretssagfører C. Heise (D).
    Fredagen d. 27 aug. behandlades fyra sektionsämnen med två ämnen i vardera av de två sektionerna. Första sektionen sammanträdde i universitetets solennitetssal och den andra i universitetets annex.
    I första sektionen behandlades ämnet »Om domsmotivering», med presidenten Arthur Lindhagen (S) som inledare, och ämnet »Om protokollasjon av vitnebevis», med inledningsanförande av höyesterettsdommer E. Solem (N). I diskussionen angående det förstnämnda deltogo höyesterettsdommer E. Alten (N), højesteretsdommer V. Hansen (D), højesteretsdommer J. L. Frost (D), lagmannen G. Lindstedt (S), landsdommer A. Dornonvillede la Cour (D), dommer H. G. Bechmann (D) och højesteretssagfører P. Jacobsen (D). I diskussionen över det senare ämnet yttrade sig presidenten J. Laurin (S), häradshövding E. Leche (S), højesteretssagfører P. Jacobsen (D), lagdommer S. Dæhli (N), højesteretssagfører C. B. Henriques (D), byretsdommer Th. Petersen (D) och landsdommer F. Lucas (D).
    I andra sektionen dryftades ämnet »Om begrensning av voldgiftsavtaler og foreningsvedtekter, som utelukker rettergang ved framtidige tvister», med prof. K. Andersen (N) som inledare, samt ämnet »Om utomäktenskapliga barns rättsliga ställning», med jur. dr. I. Melander (F) som inledare. Under diskussionen angående det förstnämnda ämnet yttrade sig prof. T. Tirkkonen (F), højesteretssagfører B. Hjejle (D), højesteretssagfører K. Meyer (D), sekretær P. Meyer (D), prof. R. Bergendal (S),höyesterettsadvokat E. Löchen (N). I det senare ämnet gjordes inlägg av prof. O. A. Borum (D), prof. C. J. Arnholm (N), ekspeditionssekretær Topsøe-Jensen (D), landsretssagfører Edel Saunte (D), prof. F. Schmid t(S), justitierådet G. Walin (S), lagbyråchefen S. Edling (S) och prof. Ä. Malmström (S).
    Sista mötesdagen lördagen d. 28 aug. behandlades i plenum i universitetets solennitetssal ämnet »Bør erstatning udenfor kontraktsforhold kunne nedsættes under hensyn til graden af skadevolderens skyld og omstændighederne i øvrigt?» Till grund för överläggningen låg en av prof. Ussing (D) utarbetad avhandling. Diskussionen inleddes av prof. Ussing, varefter korreferenten, prof. E. af Hällström (F) fick ordet. I diskussionen deltogo revisionssekreteraren I. Strahl (S), jur. dr. G. Astrup Hoel (N), prof. O. A.Borum (D), höyesterettsadvokat R. Karlsrud (N), prof. Bergendal (S), højesteretssagfører H. Bache (D), højesteretsdommer J. Simonsen (D), direktør E. Larsen (D), landsretssagfører O. Olsen (D) och prof. Hurwitz (D).
    Samma dag förrättade deltagarna nationsvis val av ledamöter i lokalstyrelserna (angående ändring i stadgarna rörande antalet ledmöter se nedan). Följande personer valdes:
    För Danmark: departementschef Aage Svendsen, professor, dr jur. Henry Ussing, overretssagfører Niels Olesen, professor, dr jur. Stephan Hur-

 

witz, professor, dr jur. Erwin Munch-Petersen, landsretssagfører A. F. Jensen, højesteretsdommer Drachmann Bentzon, højesteretsdommer Otto Kaarsberg, højesteretssagfører N. J. Gorrissen och ekspeditionssekretær Hans Topsøe-Jensen.
    För Finland: vicehäradshövding, advokaten Lauri Castrén, vicehäradshövding, direktören Lauri Borenius, professorn jur. dr Kaarlo Kaira, presidenten i Högsta Domstolen Oskar Möller, förvaltningsrådet Olavi Honka, professorn jur. dr Erik af Hällström, professorn jur. dr Gunnar Palmgren, professorn jur. dr Tauno Tirkkonen, vicehäradshövding, advokaten Heikki Borenius och hovrättsassessorn fru Inkeri Harmaja.
    För Norge: höyesterettsdommer Sverre Grette, höyesterettsadvokat Finn Arnesen, professor dr. jur. Carl Jacob Arnholm, professor dr. jur. Kristen Andersen, professor dr. jur. Johs. Andenæs, höyesterettsdommer C. Stub Holmboe, sorenskriver Ole F. Harbek, höyesterettsadvokat Chr. L. Jensen, höyesterettsadvokat Dagfinn Dahl och banksjef Sjur Lindebrække.
    För Sverige: riksmarskalken jur. dr Birger Ekeberg, professorn jur. dr Ragnar Bergendal, landshövdingen Thorwald Bergquist, justitierådet jur. dr Harry Guldberg, presidenten Joël Laurin, advokaten Alf Lindahl, riksåklagaren Maths Heuman, statsrådet Herman Zetterberg, revisionssekreteraren jur. dr Ivar Strahl och hovrättsassessorn Allan Björklund.
    För Island förrättades intet val men juristmötet beslöt, att därest den isländska avdelningen sedermera lämnade underrättelse om val av styrelse, detta val då skulle betraktas ha skett i överensstämmelse med stadgarna.
    Vid plenarsammanträdet behandlades två av den gemensamma styrelsen väckta förslag om ändring i stadgarna för juristmötena. Det ena förslaget avsåg ändring av § 3 i stadgarna, enligt vilken lokalstyrelsen skall utgöras av högst 5 ledamöter med 5 suppleanter. Den gemensamma styrelsen hade föreslagit, att lokalstyrelse skall bestå av högst 10 medlemmar utan suppleanter. Detta förslag antogs. Det andra förslaget rörde mötesavgiften, vilken hittills utgått med 15 kronor eller däremot svarande belopp i finskt mynt. Den gemensamma styrelsens förslag innebar, att det skulle överlämnas åt den gemensamma styrelsen att bestämma avgift för varje möte. Även detta förslag antogs.
    Riksmarskalken Ekeberg framförde den svenska lokalstyrelsens inbjudan till nästa mötes hållande i Stockholm år 1951. Den framförda inbjudningen antogs med acklamation.
    Sedan förhandlingarna därmed avslutats uttalade mötets ordförande højesteretsdommer Topsøe-Jensen ett tack till deltagarna och till dem som medverkat vid mötet, varefter akademiekanslern Granfelt frambar mötesdeltagarnas tack till ordföranden och den danska lokalstyrelsen. De tre avgående ordförandena i de danska, finska och norska lokalstyrelserna, højesteretsdommer Topsøe-Jensen, akademiekanslern Granfelt och höyesterettsjustitiarius Berg framförde sitt tack till deltagarna för det förtroende som visats dem under de gångna åren och uttryckte sin glädje över de nordiska juristmötenas verksamhet. Därefter förklarades mötet avslutat.

 

FESTLIGHETERNA.

 

    Onsdagen d. 25 aug. voro ledamöter och suppleanter i de nordiska juristmötenas lokalstyrelser ävensom diskussionsinledarna, alla med damer, inbjudna till middag å Hotel d'Angleterre av den danska lokalstyrelsen.
    Torsdagen d. 26 aug. gav Köpenhamns kommunebestyrelse mottagning å Köpenhamns Rådhus. Borgmester, overretssagfører A. Sundbo höll ett välkomsttal som besvarades av højesteretsdommer Topsøe-Jensen.
    Såväl torsdagen d. 26 aug. som fredagen d. 27 aug. utövades en omfattande enskild gästfrihet mot de utländska mötesdeltagarna och deras fruar. Som ett led däri samlades sistnämnda dag ett flertal yngre deltagare å Bellahøj.
    Lördagen d. 28 aug. gav den danska avdelningen festmiddag å Wivex för mötesdeltagarna och å Nimb för damerna. Efter middagen begåvo sig damerna till Wivex, där dans vidtog. Tivoli's direktion hade i anledning av juristmötet arrangerat ett festfyrverkeri.
    Vid middagarna förekom recitation av skuespillerinden ved det kgl Teater Karin Nellemose och sång av »Sagførerforeningen af 1924's Studentersangere».
    Vid middagen å Wivex höll højesteretsdommer TOPSØE-JENSEN (D) följande tal.

 

    »Mine damer og herrer.

 

    Vor store digter og vækker af kraftig nordisk nationalaand Grundtvigholdt engang en tale — det var for over 100 aar siden — i det skandinaviske selskab. I denne tale sammenlignede han Nordens folk med de tregræske stammer: Jonerne, Dorerne og Æolerne. Han fremhævede, hvordande, — da de hørte op med at bekrige hverandre og i stedet for sluttede sigsammen til et vist forbund — blev til en virkelig kulturmakt i oldtiden.
    Grundtvig paastod nu, at Nordens folk var endnu stærkere forbundet enddisse græske stammer, og det udledte han af myten om, at Nordens kæmperligemeget hvor onde de blev paa hverandre alligevel altid kunde drikke forlig med hverandre, naar de sad paa Valhallas bænke; de græske helteAgamemnon og Achilleus kunde derimod end ikke i Underverden i Hadestaale at se hinanden.
    Grundtvig foreslog, at der skulde oprettes en fælles nordisk højskole —et nordisk universitet — hvor de spredte kilder kunde løbe sammen til etfælles sprudlende væld til aandeligt samliv og videnskabelig kappestridmellem de bedste kræfter af Nordens folkestammer. Det er beskæmmende,at denne tanke — 105 aar efter at den er fremsat — endnu ikke er ført udi livet. Men vi jurister har gennem de nordiske juristmøder paa vort lilleomraade søgt at følge denne Grundtvigs tanke ved at forene vore aandeligekræfter til højnelse af retskulturen i Norden.
    Grundlaget for nordisk ret er vore gamle nordiske landslove, der stort setvar ensartede. Vi har i tidens løb udviklet vor lovgivning efter nogenlundefælles linier, og siden dette aarhundredes begyndelse har vi — ikke mindstpaa grundlag af de forhandlinger, der er ført paa juristmøderne — søgt

 

at forme vore retsregler efter samme retningslinier. Dette har i høj gradbidraget til, at det kulturfællesskab, som bestaar mellem os fra ældgammeltid, yderligere er blevet grundfæstet.
    Man kunde have frygtet for, at den lange og trange tid, som er forløbetsiden Helsingforsmødet, kunde have bevirket, at vort nordiske samarbejdevilde være gaaet i staa, men efter de forhandlinger, som har været førtmellem justitsministrene for Norge, Sverige og Danmark, er der nu udarbejdet et program for fremtiden, og efter at ogsaa Finland og Island ergaaet med i dette arbejde, er begyndelsen nu allerede gjort til en genoptagelse af samarbejdet fra før krigen.
    Den store tilslutning til det 18. nordiske juristmøde har ogsaa vist, atder blandt jurister er en levende interesse for fortsat aandelig vekselvirkning.
    Jeg udtaler haabet om, at fremtiden maa vise, at de baand, som knyttervore folk sammen, er saa stærke, at de fremdeles kan forene os og styrkeos i arbejdet for en sund og retfærdig nordisk retsudvikling.
    Vort samvær er nu til ende; vi danske haaber, at vore nordiske vennerog kolleger maa have befundet sig vel her i København, og at de — foruden det aandelige udbytte, formiddagsmøderne har givet os — ogsaa hargenopfrisket gamle venskaber og knyttet nye baand, som kan have betydning i fremtiden.
    Vi takker vore nordiske gæster, fordi de kom til os; vi haaber, at demaa rejse hjem med gode minder fra det 18. nordiske juristmøde.
    Jeg beder mine danske kolleger med mig udbringe et rungende hurra trelange og tre korte for vore nordiske gæster og venner.»
    Höyesterettsjustitiarius BERG (N) höll å de främmande gästernas vägnarett tal av följande lydelse.
    »Jeg har fått det ærefulle hverv å takke dig kjære Topsøe-Jensen for devakre og elskverdige ord du har rettet til oss gjestene. Vi takker også våredanske verter for denne enestående strålende festen og for alt som ergjort for at vi skulle föle oss vel her i Kjöbenhavn under disse tre mötedagene. Vi takker også Kjöbenhavns Kommunalbestyrelse for at den harvist oss den store ære å ta mot oss på Kjöbenhavns skjönne rådhus. Vi takker også for all den gjestfrihet som er vist oss i så mange danske hjem. Vihar hatt en umiddelbar kjensle av at Danmarks hovedstad har villet vise ossat vi har vært velkomne gjester.
    En særlig takk må vi rette til det danske lokalstyres medlemmer, forhva de har gjort for å få dette möte istand. Vi vet hva det har kostet avoppslitende arbeid, tålmodig omtanke å arrangere et så stort möte i dissetider. Tyngst har vel byrden vært for dig, kjære Niels Olesen, vår utrætteligeog uerstattelige generalsekretær. Men er det noen som kan makte en slikoppgave så er det du. Vi har ikke din like. Men så har du og hatt ypperligemedhjelpere i ekspeditionssekretær Hans Topsøe-Jensen og byråsjef Norsker.
    Vi har med den störste beundring sett hvordan dere har vunnit bukt medalle vanskeligheter på en måte som gjör at dette 18nde nordiske juristmötevil bli et uforglemmelig minne for alle oss som har hatt den lykke åvære med.

 

    Vi har hatt mange store og minneverdige nordiske juristmöter ned gjennom årene. Dette har vært en verdig etterfölger, og jeg kan si til våredanske verter at det vil bli husket som et av de store.
    Det er elve år siden vi sist var sammen. Det er som det ligger en evighet mellom det siste möte i Helsingfors i 1937 og dette. Derfor har vi settfrem mot det med store forventninger. Og våre forventninger er ikke blittskuffet.
    Disse dages samvær med gamle og nye venner fra de andre nordiskeland er blitt for oss alle en av de store opplevelser i livet.
    Da vi for elve år siden var samlet i Helsingfors var horisonten dekket avmörke skyer. Vi var urolige for hva som kunne hende. Men neppe noen avoss tenkte seg muligheten av den verdensbrand som ligger mellom detmöte og dette. Og ingen av oss tenke seg muligheten av det Norden harmåtte gå igjennom.
    Mer enn en gang i de 5 trengselsårene måtte vi tvile på at vi noensindeskulle mötes igjen som frie menn i et fritt Norden. Det syntes som etmirakel måtte til. Men miraklet har vi fått oppleve. Vi har igjen kunnetmötes i et fritt nordisk land for å tale fritt og åpent med hverandre utenat Gestapos spioner satt og voktet på hva vi sa eller gjorde. Det er dettesom har satt sitt preg på dette möte her i Kjöbenhavn. Det er dette somhar skapt den stemning av glede og lykke som har hvilt over mötet.
    Vi har fölt at den nordiske tanken ikke er död, at den ikke er en tomfrase til festbruk, men en verdifull realitet. Vi har fölt at de nordiske jurister er bundet til hverandre med bånd som disse 11 årene ikke har brutt,og de båndene er blitt knyttet sterkere under disse dagenes samvær, deltmellom alvorlige forhandlinger og feststunder.
    Etter 11 års avbrudd går vi nå inn i et nytt avsnitt i de nordiske juristmötenes liv. Måtte vi aldrig oppleve igjen at vi ikke kan mötes fordifremmede voldsmenn setter sin jernhæl på nordiske land.
    Det er i år 76 år siden det förste nordiske juristmöte ble holdt her iKjöbenhavn. Det er et tilfelle som kan se ut som en tanke at broen mellomnordens jurister er blitt bygd opp igjen her i Danmarks hovedstad.
    Det ligger utenfor formålet med juristmötene å dröfte hvor langt detpolitiske samarbeid mellom Nordens folk bör gå. Men en ting vet vi atden egosentriske nasjonalisme tilhörer en svunden tid. Det er sant som etgammelt ord sier 'Juncti valemus'. Eller som den norske dikteren PerSivle har sagt: 'Står vi samde er vi sterke, Står vi skilde er vi dömde'.Og en ting er vi alle vi Nordens folk enige om, at vi må leve sammeni en åndens union at det kulturelle samarbeid aldri kan bli intimt nokk.Det må være vårt mål at vi ikke föler oss som utlendninger i våre granneland.
    Et viktig ledd i vårt kulturelle samarbeid har de nordiske juristmötenevært. Vi jurister kan med rette si at vi har vært pionerer og foregangsmenn. Vi kan med stolthet se tilbake på hva de nordiske juristmötene hargjort for fremme av nordisk rettsfellesskap og for rettskulturen i Norden.Vi kan se tilbake på verdifulle resultater. Men det gir oss ingen rett til åslå oss til ro med det som er vunnet. Vår fortid forplikter. Vi som ergamle og har aftenskumringen over oss, vi setter vårt håp til alle dere

 

nordiske jurister som ennå har ungdommens og manndommens kraft. Vitvivler ikke på at dere har både vilje og evner til å ta opp og söke löstde nye problemer som vår tids rettstenking står overfor.
    Verden er ikke den samme som för krigen. Vi lever i en voldsom gjæringstid. Hva utgangen skal bli vet ingen. To verdensideologier står mothverandre og, som det synes, i uforsonlig kamp uten noen utsikt til kompromiss.
    Vi Nordens folk har en eldgammel rettskultur, bygd på lovbundenplikt for styremaktene i våre land til å respektere hver manns ukrenkelige rett til å leve sitt eget individuelle liv som menneske og fri borger.Men vi har og her i Norden hatt et åpent öye for den enkelte borgers pliktermot det samfund han lever i. Vi har forstått at retten har en sosial oppgave. 'Den menige mans bästa är den yppersta lagen' sier den ærværdigeSveriges Rikes lag.
    Vi har på våre tidligere möter kanskje vært mest opptatt av de privatrettslige interessekonfliktene. Kommende tiders juristmöter vil nok komme til å se det som en viktig oppgave å ta opp til diskusjon interessekonfliktene mellom individet og samfundet — grensen mellom individetsrett overfor samfundet og samfundets rett overfor individene. Vi Nordensjurister skulle her ha en særlig forutsetning for å kunne finne fram til rettsregler som ikke fornekter den enkeltes rett til å bruke sine evner og kreftersom han selv finner best, men heller ikke overser Statens rett og plikt til åsikre folkets brede lag et menneskeverdigt liv.
    Vi står nå ved avslutningen av dette 18nde nordiske juristmöte. Vi skalsnart skilles og dra hver til sitt. Det er med vemod vi forlater Kjöbenhavnog Danmark, for Kjöbenhavn, ja hele Danmark, har en særlig charme ogtiltrekning for oss som bor lengre mot nord under et barskere himmelströk.Vi föler oss så hjemme her. Jeg vet ikke om det er fordi den fruktbaredanske jord en gang — så vidt jeg har lært — er kommet fra de islagtefjell i Sverige og Norge. Men tro ikke at vi vil ta noe tilbake. Vi vil gjernekomme hit ned og beundre hva dere har gjort ut av dette som nå er detsmilende, frodige Danmark med sin tusenårige kultur, den som har gittoss så mange av de åndsverdier og kulturverdier vi lever på. Vi unnerav fullt hjerte det danske folk sitt land, Danmark yndigst vang og vænge,med himmel og hav og den fuktige frodige muld. Dere trenger ikke å sisom vi 'undrer mig på hva jeg får å se over de höye fjelle'. Dere harhele himmelhvelvningen over dere. Derfor kunne også Oehlenschlæger si,da han kom til Norge og så åsene om Oslo: 'Jeg savner den store bueover Amager'. Dere har den store bue! Over hele Danmark! Det er detsom griper oss som kommer fra de stengte trange dalene våre.
    Og ikke mindre blir vi sjarmert av det danske folkelynne. Våre frosnenorske sinn smelter når vi möter det danske smil, det uutgrundelige, hemmelighetsfulle danske smil, det som dere danske ikke har felles med noeannet folk. Det som har fått sitt mest fullkomne uttrykk i H. C. Andersensvidunderlige sprog.
    Det danske smil, den danske elskverdighet. Jeg må tenke på en episodeunder turen hit ned med Kronprins Olav. En norsk deltager begynteunder middagen å föle seg uvel og ville bort til rekken. Men för han

 

kom så langt ofret han til havets guder i fanget på en danske. Jeg vetgodt hvad en nordman i et slikt tilfelle ville ha sagt. Men hvad sa denelskverdige dansken. Jo —. 'Se, det fikk jeg.'
    Vi ser på dere danske med udelt beundring for den plogens, hjernensog hjertets kultur som en möter her i Danmark. Danmark har vært Nordens utpost mot syd. Over Danmark har fra uroldstid kulturströmninger fraSyden nådd opp til oss andre nordiske land. 'Danmark, som tände bildningens ljus för tusen år sen i Norden', synger den svenske skalden Hjalmar Gullberg.
    For oss nordmenn har gjennom århundrer Danmarks hovedstad værtdet kultursentrum som vi hentet vår åndelige næring fra. Vi hadde enkulturell union med Danmark lenge etter at den politiske var sprengt.
    Den danske guldalders mange lysende dikternavn, og åndens stormennsom folkevekkeren og folkeoppdrageren Grundtvig, som Kierkegaard, somBrandes og mange andre har spilt en veldig rolle i nordisk åndsliv. Og vijurister, vi vet hva Ørsted har vært for rettsvitenskap og rettsliv i Norden.Vi har usigelig meget å takke Danmark for.
    Det er et gammelt ord som sier 'Frende er frende værst' — og det harnok også kunnet sies om oss Nordens folk. Vi har gjennom århundredermange ganger båret våpen mot hverandre. Og vi har ikke alltid brukthöviske ord om hverandre. Men vi Nordens folk av idag har opplevet noenår som har lært oss noe, og som har brakt oss nærmere sammen. Det er iNorden i dag en samhörighetskjensle större enn noen gang för. Felles nöd,felles ulykke og felles uro og frykt for hva fremtiden vil bringe, har skapten trang hos oss alle til å mötes i gjensidig forståelse. Det er idag ensamfölelse mellom oss som lover godt for ett tillitsfullt samarbeid mellomNordens folk til gagn og lykke for oss alle.
    Ikke minst vi nordmenn kan sanne de dikterord om Danmark: 'Måltmed verden er det lite, målt med hjertet er det stort.' Vi så i nödens århvor stort det danske hjerte er og hvor varmt det slo for det norske broderfolk. Vi glemmer ikke danskehjelpen under krigen.
    Når vi nu skal skilles fra våre danske verter vil vi til vår takk gjerneknytte våre varmeste önsker for Danmark, for alt det som lever og spirerunder Dannebrog, Danmarks vakre flagg. Måtte det bli det danske folkforunt å se fram mot et lykkelig og fredelig liv i et fritt selvstendig Danmark. La oss tro at det skal gå som skalden Gullberg sier: 'Ur nätter avoro och själanöd skall tändas en morgonglöd i Danmarks heliga färger.'
    Vi samler våre önsker for Danmark i disse ordene i den danske nasjonalhymne: 'Vort gamle Danmark skal bestaa saa længe Bögen spejler sin Topi Bölgen blaa.' Lenge leve Danmark.»

 

    Under middagen å Wivex sjöngs unisont följande bordsvisa.

 

Mel.: »Det er mig det samme, hvor jeg havner, når jeg dør!»FOLK med krudt og kugler tit i ældre tidmellem Nordens lande gik og ypped' strid,Skjalde sang om hårde kampe;man så konger stå og dampe!— Ja, den tid med al dens strid var ikke blid.

 

Men omsider blev vi trætte af at slåsog gik hver til sit — og sad keded' os,lige indtil tanken fødtes:Hvad om vi jurister mødtes?— Siden er det atten gange gået los.

 

Vi har trofast røgtet mødernes idé:først at strides, så at blive enige;men vær bare ikke bange,vi skal mødes mange gange,der er emner nok, følg med, så skal I se!

 

Hvem har fastlagt årets emner? — Ned med ham!Som programchef har han rikt'nog været tam!Man har glemt at diskutereting, som alle int'resserer;vi maa ha' et aktuellere program:

 

På en »Fællesmønt» vil mange sætte pris(ikke mindst hvis den blir svensk — naturligvis!)Ja, hvis vi jurister ku' ta'og få ordnet den valuta,så var Bramsnæs' tid forbi som sparegris.

 

Vi må også ha' en fælles Lov om Sprit(tænk, hvad Svenskerne i årevis har lidt).I system og monopolerblomstrer ingen blå violer.Vi må ha' en fælles »Lov om Akvavit!»

 

Og med udgangspunkt i fællesordet »Skål»må vi ha' et fællesnordisk modersmål,hvorpå klart det kan fortælles,at jo mer' vi har tilfælles,desto før får vi på sorgerne gjort kål.

 

Den med »Hjerterum gi'r husrum» er så skøn.Mangen een har tænkt paa damerne i løn,så hvis ikke vore kvindervej fra Nimb til Wivex finder,må vi også ha' en »Lov om fælleskøn».

 

Når i islandsk uld og svenske dollargrinvi kør' rundt og bruger danskernes benzinog med finske »Alumetter»tænder norske cigaretterbli'r det værd at leve i Skandinavi'n. '

 

Det' det samme, hvor vi mødes næste gang,Is- og Finland, Sverrig, Norge, Dannevang,hvis der ikke findes mere,vi kan revolutionere,må vi se at få en »Lov om fællessang.»

 

    Vid middagen å Nimb för damerna hälsade fru Märta Topsøe-Jensen (D) välkommen. Gästernas tack framfördes av fru Gerd Castrén (F), fru Ragna Alten (N) och fru Brita Ekeberg (S). Under middagen sjöngs en bordsvisa unisont.
    Söndagen d. 29 aug. hade arrangerats en utflykt till Frederiksborg för mötets deltagare med damer. Under utflykten, som rönt stor anslutning, visades slottet, varefter deltagarna voro inbjudna på lunch å två restauranger. Gästernas tack framfördes av riksmarskalken Ekeberg (S), som därjämte

 

erinrade om dagens betydelse i Danmarks historia med anledning av händelserna d. 29 aug. 1943.
    För mötesdeltagarnas damer hade d. 26 och 27 aug. anordnats visning av sevärdheter. Sålunda anordnades d. 26 aug. besök å Nationalmuseet med bl. a. föredrag och skioptikonbilder. Därefter intogs lunch på Magasin du Nords Restaurant på inbjudan av direktionen. D. 27 aug. besöktes Kunstindustrimuseet och C. L. Davids samlingar. Samma dag voro damerna inbjudna på te å Hotel d'Angleterre.
    Såsom värdinnor för damerna fungerade fruarna Märta Topsøe-Jensen, Lise Hurwitz, P. Vinding Kruse, Gun Munch-Petersen, Asta Olesen, MargreteS vendsen, Alice Topsøe-Jensen och C. Ussing.

A. B.

 

    Juristmötet hade denna gång ett efterspel av förut okänt slag, i det att deltagarna av Aarhus Sagførerforening och Juridisk Forening i Aarhus voro inbjudna att efter avslutandet av förhandlingarna i Köpenhamn gästa Aarhus. Inbjudningen hade efterkommits av ett hundratal mötesdeltagare med damer. Besöket i den jylländska huvudstaden varade från eftermiddagen d. 30 aug. till förmiddagen d. 1 sept. På kvällen förstnämnda dag gavs en sluten föreställning på Aarhus teater, varvid uppfördes »De fire smaa» av Georges Roland. Efter föreställningen var souper anordnad på hotell Royal.
    D. 31 aug. omfattade programmet till att börja med en rundvandring genom »Den gamle By», Aarhus imponerande museum för äldre dansk stadskultur, och därefter mottagning på stadens nya rådhus, vars arkitektur och inredning väckte berättigat intresse. Aarhus stad gav sedan lunch på restaurant Varna invid Marselisborg, varpå eftermiddagen var anslagen till en utflykt genom Mols egenartade och stämningsfulla höjdlandskap till det idylliska Æbeltoft. På kvällen gåvo Aarhus Sagførerforening och Juridisk Forening i Aarhus bankett och bal på universitetet. I hjärtliga och spirituella anföranden hälsades gästerna vid de olika tillfällena av ordförandena i de inbjudna föreningarna, højesteretssagfører Andreas Christensen och landsretssagfører Kier samt av Aarhus borgmästare Unmack Larsen. Deras samlade tack framfördes bl. a. vid avslutningsbanketten av høyesterettsdommer Erik Solem i ett tal, som formade sig till en inspirerad hyllning till Jydske Lovs hemland.
    Deltagarna i denna resa till Aarhus — med damer omkring 135 — hemförde värdefulla och bestående intryck från en viktig del av det Danmark, som ligger utanför Köpenhamn, och från en blomstrande kulturhärd med egen melodi.

S. P.