77 Riksåklagaren. Den förste innehavaren av riksåklagarämbetet Maths Heuman — ang. utnämningen se SvJT 1947 s. 478 — tillträdde sitt ämbete den 2 jan. 1948. Riksåklagaren Heuman är född 1899, blev student i Göteborg 1917, avlade jur. kand.-ex. i Lund 1925 samt började efter tingssittning i Askimsdomsagan tjänstgöra i Skånska hovrätten, där han blev assessor 1933. Han blev t. f. rev. sekr. 1937, utnämndes samma år till hovrättsråd i Göta hovrätt och blev följande år borgmästare i Halmstad. Sedan 1941 var han krigsdomare. Redan tidigt blev Heuman anlitad för lagstiftningsarbete och andra uppdrag. Han var sekr. i 1931 års flygkommission, biträdde därefter inom justitiedepartementet med utr. ang.partiella strafflagsreformer, var sekr. i abortlagstiftningskommittén 1934—35 samt var lagbyråchef i justitiedepartementet 1935—38. Även efter borgmästarutnämningen har han i stor utsträckning anlats for statliga uppgifter bl. a. för utredningar och uppdrag inom försvarsdepartementet samt som led. av strafflagberedningen.
Nya professorer.
Till professor i civilrätt vid Lunds universitet har K. M:t 31 okt. 1947 från 1 nov. s. å. utnämnt och förordnat docenten i civilrätt vid Stockholms högskola Fritjof Lejman.
Prof. Lejman är född i Jönköping 1907. Han avlade studentexamen där 1925 och jur. kand. ex. i Stockholm 1930. Åren 1930—33 fullgjorde Lejman tingstjänstgöring i Åse, Viste, Barne och Laske härads domsaga och var 1934—35 amanuens vid Stockholms högskolas juridiska bibliotek. Han avlade jur. lic.ex. och disputerade för juris doktorsgrad vid Stockholms högskola 1939 samt förordnades till docent där samma år. Han har innehaft förordnanden att uppehålla professur vid högskolan helt eller delvis under olika tider åren 1941—46. Åren 1943—45 var han speciallärare i rättslära vid Tekniska högskolan.
Torsten Gihl — som sedan d. 1 sept. 1947 är innehavare av Carl Lindhagens professur i internationellrätt vid Stockholms högskola — är född 1889, avlade mogenhetsex. i Uppsala 1907 samt blev fil. dr där 1913 och jur. kand. i Stockholm 1918. Efter tjänstgöring i riksarkivet blev han 1919 förste arkivarie i utrikesdepartementet och 1931 kansliråd där och chef för dep :ts arkiv. Han har verkat som lärare i internationell rätt vid sjökrigshögskolan1930—1947 och som docent i folkrätt vid Stockholms högskola från 1935 samt har anlitats som sakkunnig för stora internationellträttsliga utredningar, bl. a. rörande gränsen för Sveriges territorialvatten. 1924—1926 var han chef för arkivet i Nationernas förbunds sekretariat i Genève.
Bland hans tryckta skrifter märkas Sverige och västmakterna under Karl X Gustavs andra krig med