150 NOTISER.    Andra huvudtiteln 1949. Andra huvudtiteln framträder i år i ett till det yttre väsentligt förändrat skick. Sammandragningar och förenklingar, flitigare bruk av tabeller m. m. ha gjort att omfånget kunnat nedbringas från 124 s. 1948 till 82 s. i år. Huvudtitelns slutsumma är praktiskt taget oförändrad, 38 miljoner kr., vilket antyder att huvudtiteln inte bjuder på några större nyheter i fråga om innehållet. Processreformen dominerar alltjämt på domstolssidan: man håller på att smälta maten och vill dröja något innan man tar i tu med något nytt. På motsvarande sätt präglas fångvården av den stora straffverkställighetsreformen. Denna får än så länge vänta på de erforderliga nybyggnaderna.
    Inom domstolsväsendet är väl krigsrätternas upphörande och klyvningen av 3 domsagor, nämligen Södra Roslags, Södertörns samt Bräkne och Listers, de väsentligaste nyheterna. Till inventarier m. m. för hovrättsbyggnaden i Umeå upptas ett anslag av 192,000 kr., men det torde vara ovisst när det kan tas i anspråk; tillstånd till tillbyggnaden har nämligen inte lämnats ännu.
    Om domsagodelningarna må följande nämnas. Södra Roslags domsagahade i början av 1948 uppnått ett invånarantal av inte mindre än över 105,000. En delning måste därför anses synnerligen trängande. Den föreslås nu skola ske på det sättet att Solna stad med omkring 37,000 inv. senast d. 1 jan. 1951 utbrytes till en egen domsaga. Det blir första gången som en stad kommer att ensam utgöra domsaga. Tidigare har förekommit att stad bildat eget tingslag — Eslöv, Skövde — men stad som domsaga är en nyhet. Under ärendets behandling har man varit inne på tanken att inrätta en rådhusrätt i Solna men staden har avböjt. Utbrytningen av Solna måste antagligen inom ganska kort tid följas av andra åtgärder för uppdelning av Södra Roslags domsaga, inom vilken folkökningen är mycket stark.
    Södertörns domsaga är också den mycket stor — drygt 80,000 inv. — men skiljer sig bl. a. såtillvida från Södra Roslags som den har ett modernt, för domsagans behov tillräckligt tingshus. Meningarna ha därför varit delade om lämpligheten att klyva domsagan. Justitieministern har emellertid ansett sig böra föreslå en uppdelning senast d. 1 jan. 1951, i två ungefär lika stora domsagor,den ena kallad Sotholms och Nacka domsaga, bestående av Sotholms härad samt den nya staden Nacka och Saltsjöbadens köping, den andra benämnd Svartlösa och Öknebo domsaga samt omfattande Öknebo härad samt Huddinge, Botkyrka, Salems och Grödinge socknar. Båda domsagorna avses skola inhysas i det nuvarande tingshuset och skola ha gemensam inskrivningsavdelning.
    Delningen av Bräkne och Listers domsaga sammanhänger med landsrättsförläggningen av Sölvesborg och Karlshamn. Principbeslut föreligger redan. Delningen föreslås nu skola träda i kraft från och med d. 1 jan. 1950. Den ena domsagan skall kallas Bräkne och Karlshamns domsaga samt omfatta Bräkne tingslag och Karlshamns stad, den andra Listers och Sölvesborgs domsaga samt omfatta Listers tingslag och Sölvesborgs stad.
    Justitieministern omnämner på tal om vattendomstolarna, att utredning

NOTISER. 151pågår om inrättande av en särskild vattendomstol för Nedre Norrland. Den omfattande utbyggnaden av landets vattenkrafttillgångar har nämligen medfört en betydande ökning av vattendomstolarnas arbetsbörda, särskilt i Norrland.
    För efterutbildning inom rättegångsväsendet upptas ett belopp om 15,000kr., avsett främst för utbildningsverksamhet inom straffrätten och därmed sammanhängande kunskapsområden. Anslaget till resestipendier åt domare och domaraspiranter upptas oförändrat med 10,000 kr.
    För styresmän och assistenter vid fångvårdsstaten föreslås en provisorisk löneförbättring. För de större ungdomsanstalterna föreslås personal med specialutbildning i socialvård. Nybyggnadsprogrammet kan som nämnts ej genomföras nu men förslag framläggas om moderniseringsarbeten inom den nuvarande organisationens ram samt om utrustning av nya verkstäder m. m.
    Justitieministern omnämner att fångvårdsstyrelsen avgivit anbefalldutredning om en rationalisering av det frivilliga skydds- och hjälparbetet. Förslaget som skulle medföra en kostnadsökning av omkring 800,000 kr. är f. n. på remiss. Departementschefen förklarar sig därför inte beredd att ta ställning till förslaget men uttalar att frågan om en effektivisering av den fria kriminalvården framstår som en av de viktigaste angelägenheterna på kriminalpolitikens område. Om fångvårdsstyrelsens förslag se i övrigt s. 134 ff.

B. L.