Den nya aktiebolagslagen 117 § innehåller bestämmelser om jäv för aktieägare eller ombud för aktieägare å bolagsstämma. De jäv, om vilka bestämmelser meddelas i 117 § första stycket, medföra hinder för den jävige att deltaga i behandlingen av den fråga jävet avser. Jävet innefattar således hinder för honom att deltaga ej endast i beslut i frågan utan även i överläggning rörande denna. Ordföranden å bolagsstämman skall därför anmoda enligt 117 § första stycket jävig person att avlägsna sig från stämman, medan frågan behandlas.
Däremot är enligt 117 § andra stycket styrelseledamot eller verkställande direktör endast förhindrad att deltaga i beslut om ansvarsfrihet för förvaltningsåtgärd, för vilken han är ansvarig. Han äger deltaga i överläggningen, under vilken han således har tillfälle att framlägga de skäl, som enligt hans mening talat för den åtgärd som blivit föremål för kritik.
Lagtexten är otvetydig på grund av den motsättning, som föreligger mellan bestämmelserna i första stycket och bestämmelserna i det andra. Däremot har tyvärr ett fel insmugit sig i kommentaren till den nya aktiebolagslagen, 1946 s. 460, där i tredje stycket bort stå: »Jäv enligt första stycket medför hinder etc.»
Förbudet för styrelseledamot eller verkställande direktör att deltaga i beslut om ansvarsfrihet innebär hinder för honom att deltaga i sådant beslut själv eller genom ombud eller som ombud för annan. Såsom ombud skall räknas även legal representant. Se NIAL, Om aktiebolag, 1948, s. 84. Då det meddelats mig, att nämnda fel i kommentaren vållat praktiska olägenheter, har jag ansett mig böra påpeka felet.
E. Stenbeck.
Fortbildningskurs i rättspsykiatri. På initiativ av rättspsykiatriska föreningen hölls d. 24—26 febr. 1949 en fortbildningskurs i Stockholm för rättspsykiater. Deltagare voro ett fyrtiotal rättspsykiater från hela landet. Kursprogrammet upptog 4—5 timmars föreläsningar dagligen. Prof. O. Kinberg föreläste om Rättspsykiatriska grundproblem och prof. G. Rylander om Olika testmetoder inom rättspsykiatrin och deras praktiska betydelse. Vidare föreläste presidenten K. Schlyter om Rättsvården och abnormbrottsligheten, rådmannen B. Brandt om Interneringsnämndens praxis och de rättspsykiatriska utlåtandena samt hovrättsrådet B. Lassen om Straffprocessen. En viktig plats upptogo föreläsningar och orienterande redogörelser rörande straffverkställigheten. Sålunda föreläste överläkaren T. Sondén om Psykiaterns uppgift i straffverkställigheten, byråsekreteraren T. Lindberg om Ungdomsfängelse, dess uppgift och funktion, samt docenten Gunnar Lundquist och överläkaren F. Kinnmark om De praktiska resurserna vid olika kriminalpolitiska behandlingsformer, den förre såvitt angick sinnessjukvården och den senare beträffande fångvården.