Juristen (1949 h. 1—2). Statsadvokaterna H. OLAFSSON och A. BACH lämna i en uppsats »Om tiltalefrafald» (s. 1—23) en mycket intressant redogörelse för det ganska omfattande bruket av åtalseftergift i Danmark genom politimestere, statsadvokater, rigsadvokaten och justitsministern. Prof. Fr. VINDING KRUSE tillkännager s. 41—49 sina åsikter i den för de danska juristerna högaktuella frågan om en »Studie- og eksamensreform». »Det erkun sundt, at universitetslærerne må konkurrere om studenterne med de private manuduktører. Der bør aldrig inføres forelæsningstvang. Vor akademiske frihed må fuldt ud opretholdes også i fremtiden», säger han sedan han erinrat om Anders Sandøe Ørsteds förtjänstfulla manuduktionsverksamhet. Han yrkar, under en detaljtvist med prof. Ross (jfr SvJT 1948 s. 443), på en effektiv begränsning av lärostoffet. Folkrätt, romersk rätt, rättshistoria och internationell privaträtt böra bli blott »kursusfag» (i motsats till »eksamensfag») liksom vissa andra ämnen redan blivit det. Märkligt nog anser han detsamma böra bli förhållandet med straffprocessen. Den nu odelade examen bör uppdelas i två delar, en som beräknas kunna tas omkring 4 år efter studentexamen, omfattande civilrätt och rättslära, och en andra, som skulle kunna klaras redan året därpå, med statsrätt, förvaltningsrätt, nationalekonomi, civilprocess och straffrätt. Tillträdet till juridiska studier skulle begränsas.

    Sagførerfuldmægtig VIGGO JOHS. NIELSENS artikel »Hvilke oldsager er Danefæ?» (s. 65—76) ger några glimtar av svensk rättshistoria. En liten anknytning till svensk rätt ger också lektor W. E. v. EYBENS uppsats »Procesfuldmagt» (s. 77—87). Jfr härtill overretsagfører J. L. COHEN s. 105—107. Kst. landsdommer PAUL HØYRUP redogör, delvis på basis av erfarenheter inhämtade under en studieresa i Sverige, under rubriken »Lidt om anvendelse af varetægtsfængsling i Sverige og Danmark» (s. 93—97) för häktningsstatistiken i Danmark och Sverige. De danska siffror han meddelar ligga vida över de svenska, såväl när det gäller procenttalet häktade av samtliga (för brott mot strafflagen) dömda som när det är fråga om procenttalet häktade av samtliga tilltalade. Svårigheterna att direkt jämföra siffrorna framhållas, men slutsatsen blir att »Danmark kunne formentlig være noget mere tillbageholdende med anvendelsen af varetægtsfængsling». StatsadvokatJØRGEN TROLLE menar (s. 141—148) att man av de av HØYRUP meddelade talen just inte alls kan dra några slutsatser om förhållandet länderna emellan beträffande strängheten i häktningspraxis. — Ett s. 121—140 återgivet föredrag av dr. jur. Louis LE MAIRE om »Toxiske tilstande, betragtninger vedrørende beruselse og tilregnelighed» innehåller åtskilligt av stort intresse även för svenska läsare.

B. L.