GÖSTA WALIN. Allmänna hyreslagen m. m. (Omarb. uppl. av »Den nya hyreslagen m. m.») Sthm 1949. Norstedt. 295 s. Inb. kr. 11.00.

HERMAN ZETTERBERG. Hyresregleringen. Andra omarb. uppl. utg. av ERIK HEDFELDT. Sthm 1949. Norstedt. 384 s. Inb. kr. 18.50.

    Två välkända kommentarer till vår hyreslagstiftning föreligga här i nya upplagor. Justitierådet Walin har själv verkställt en omarbetning av sin år 1940 utgivna »Den nya hyreslagen m. m.» (anm. i SvJT 1941 s. 403). Åtskillig ny lagstiftning har tillkommit sedan hyreslagen trädde i kraft, liksom ett stort antal nya rättsfall. Detta har föranlett många ändringar i framställningen. Lagen d. 28 maj 1948 med vissa bestämmelser om hyresrätt vid hemskillnad eller äktenskapsskillnad återges med kommentarer liksom 12 § andra stycket lagsökningslagen. Den särskilda hyresregleringslagen behandlas däremot icke i vidare mån än att erinran på sina håll skett om dess inverkan på eljest gällande regler.
    Hyresregleringslagen har i den av lagbyråchefen Hedfeldt bearbetade nya utgåvan av Herman Zetterbergs år 1942 utgivna kommentar (se SvJT 1942 s. 678) fått sin utförliga behandling. Här har främst hänsynstagandet till hyresregleringsmyndigheternas praxis påkallat en väsentlig utvidgning av arbetets omfång. Utg. framhåller i förordet hur vanskligt det är att dra slutsatser av det svåröverskådliga material som denna praxis utgör. Direkta belägg för framställningen genom hänvisningar till individuella avgöranden har därför kunnat ges endast i begränsad utsträckning. I fråga om tvångsförlängning av hyresförhållande har emellertid lämnats en tämligen utförlig översikt av vissa specialfall som ägnats stor uppmärksamhet i praxis. Av ändringar i lagstiftningen som behandlas i den nya upplagan märkes den 1946 införda rätten för medhyresgäst eller hyresgästs make att i vissa fall tvångsvis få övertaga en hyresrätt samt den år 1945 genomförda skärpningen i kontrollen över lägenhetsupplåtelser med andelsrätt.

S. E.

 

NILS EKBLOM. Kommunallagarna jämte redogörelse för 1948 års kommunallagsreform. Sthm 1949. Norstedt. 63 s. + 208 s. lagtext. Kr. 10.00.

JOHN OLSSON och FRITZ KAIJSER. Kommunallagsreformen 1948. Sthm 1948. Landskommunernas förbunds förlag. 63 s. Kr. 1.50.

K o m m u n a l l a g a r n a   m e d   ä n d r i n g a r   o c h   r ä t t s f a l l   t.   o. m.  å r  1 9 4 8. Av Svenska stadsförbundet ombesörjd edition. Sthm 1949. Norstedts. 208 s. Kr. 4.50.

    De år 1948 genomförda ändringarna i kommunallagarna torde komma att få synnerligen stor betydelse för den kommunala förvaltningens framtida utformning. Ifråga om gränserna för kommunernas verksamhetsområde, deras kompetens, framgår detta icke omedelbart av lagtexterna. I den äldre kompetensbestämmelsen, enligt vilken kommun ägde vårda sina gemensamma

 

ordnings- och hushållningsangelägenheter, har endast vidtagits den ändringen att orden »gemensamma ordnings- och hushållningsangelägenheter» ersatts av ordet »angelägenheter». Innebörden av lagändringen blir klar först sedan man tagit del av motiven. Det får därför hälsas med stor tillfredsställelse att motiven till den nya lagstiftningen gjorts mera lättillgängliga genom den sammanställning och bearbetning som utförts i två nyligen utgivna kommentarer.
    Det av förste länsnotarien Nils Ekblom utgivna arbetet innehåller dels en textedition av kommunallagarna med däri t. o. m. år 1948 vidtagna ändringar samt hänvisningar till rättsfall, dels ock en redogörelse för 1948 års kommunallagsreform. Förf. har till att börja med lämnat en kortfattad överblick av den lokala självstyrelsens utveckling och direktiven för den alltjämt pågående översynen av kommunallagstiftningen. I olika avsnitt behandlas därefter innebörden av de vidtagna lagändringarna: utvidgningen av den kommunala kompetensen, upphävandet av kraven på kvalificerad majoritet, utökningen av fullmäktigrepresentationerna samt de vidgade möjligheterna till centralisering av landskommunernas medelsförvaltning. I samtliga avsnitt lämnas en fyllig redogörelse för kommunallagskommitténs motiv och de uttalanden som gjorts av departementschefen i propositionen till riksdagen. För att underlätta tolkningen av det nya kompetensbegreppet redovisas kommitténs undersökning av vilka nya befogenheter kommunerna genom lagändringarna kunna anses erhålla på vissa områden av kommunal verksamhet liksom även departementschefens av riksdagen godtagna uttalanden i anledning av denna undersökning.
    Den av förste sekreteraren i Svenska landskommunernas förbund fil. dr John Olsson samt förste sekreteraren i Svenska stadsförbundet fil. lic. och jur. kand. Fritz Kaijser utgivna kommentaren till kommunallagsreformen är avsedd att ingå i en ny kommenterad upplaga av kommunallagarna, som inom kort beräknas utkomma. Även i detta arbete lämnas en mycket utförlig redogörelse för förarbetena till lagändringarna. Särskild uppmärksamhet har ägnats den kommunala kompetensen. Förf. ha härvid icke nöjt sig med att redogöra för motiven till den nya lagstiftningen, däribland också den förut omnämnda undersökningen av kommunernas nya befogenheter, utan ha i särskilda avsnitt angående de viktigaste kommunala verksamhetsgrenarna även redogjort för den speciallagstiftning, som har betydelse för den kommunala kompetensen, och de äldre rättsfall, som allt fortfarande få anses vara relevanta. Denna översikt är av stort värde för den som i praktiken har att syssla med dessa spörsmål.
    Den av Svenska stadsförbundet ombesörjda editionen av kommunallagarna utgöres av samma textedition med hänvisningar till rättsfall som ingår i den av Ekblom utgivna kommentaren.

S. D. S.