Ur svenska tidskrifter 1949. Statsvetenskaplig tidskrift hft 3 innehåller bl. a. prof. THEODOR GEIGERS föreläsning d. 9 febr. 1949 vid Lunds universitet »Om ejendomsret, socialisering og Burnham's managerial revolution». Med utgångspunkt från Uppsalaskolans kritik av det positivrättsliga äganderättsbegreppet diskuterar Geiger innebörden av begreppen kapitalism och socialism. Han konstaterar att man i ett kapitalistiskt samhälle kan behålla äganderätten som en juridisk institution men samtidigt de facto beröva den varje innehåll. På samma sätt kan man i ett socialistiskt samhälle ge vissa gynnade individer förfogande möjligheter över produktionsmedlen som göra dem likställda med ägare. Den amerikanske forskaren JAMES LURNHAM har i sin bok »The Managerial Revolution» påvisat möjligheten av en samhällsutveckling, som i allt högre grad överflyttar den härskande ställningen i samhället till »the managers», d. v. s. förvaltarna av samhällets produktionsmedel. Med statsmaktens ökade makt över näringslivet kommer, menar Geiger, detta att innebära en fullständig byråkratisering av samhällslivet. Valet kommer endast att stå »mellem et fagbyrokrati på demokratisk eller et partibyrokrati på klassediktatorisk grundlag». — I samma hft anmäler SVEN MOBERG Sverker Groth: Återfall i brott åren 1921 —1940, en statistisk undersökning (SOU 1947: 71) och diskuterar tämligen utförligt de av förf. använda metoderna för riskberäkningarna. — Docenten NILS NILSSON-STJERNQUIST anmäler i hft 4 en dansk avhandling, Jens Himmelslrup: »Den provisoriske Lovgivning i Danmark.» — I hft 5 finnes en redogörelse för »Syndikalistmålen inför arbetsdomstolen» av prof. FOLKE SCHMIDT (se SvJT 1949 s. 731 f). I hft 5 och 6 publiceras två föreläsningar, som prof. RUDOLF LAUN, Hamburg, på inbjudan av juridiska fakulteten i Lund hållit under våren 1949 om »Naturrätt, demokrati och folkrätt».
    I Förvaliningsiättslig tidskrift redogör HÅKAN RAHM i hft 1 för ett inom medicinalstyrelsen handlagt ärende, som föranlett JK att göra ett uttalande om avbrytande av preskription inom disciplinstraffrätten. JK säger sig hålla före att disciplinmål regelmässigt måste avdömas före preskriptionstidens utgång, om ansvar skall kunna inträda. — I hft 3 skriver prof. HÅKAN NIAL om expropriationslagförslaget och knyter till propositionen om ändringar i expropriationslagen några reflexioner om gränsen mellan juridiska synpunkter och rent politiska värderingar (jfr SvJT 1949 s. 721 och 1950 s. 212). I samma hft skriver YNGVE ADOLPHSON om tillämpningen av de i talrika författningar förekommande stadgandena om att sökande till vissa statstjänster skola inge sina ansökningshandlingar till viss myndighet senast bestämd dag. — Vice ordf. i statens hyresråd, revisionssekreteraren CARL SVENNEGÅRD skriver i hft 4 om »Hyreskontrollens grunder». Han framhåller

 

att utvecklingen efter 1942 på väsentliga punkter rubbat grundvalen för 5 § hyresregleringslagen eller för de tankegångar som ledde till paragrafens utformning. Efter att ha påvisat att en generell och likformig hyreshöjning i individuella fall skulle kunna leda till orättvisa resultat eller t. o. m. medföra en allmän orättvisa, hävdar förf. att frågan om en rättvis hyressättning måste diskuteras för varje fastighet för sig. Man kan då överge metoden att låta hyresläget vid en viss förfluten tidpunkt vara avgörande. Den riktiga normen bör i stället vara att hyrorna skola täcka kostnaderna för fastighetens underhåll och drift samt lämna skälig avkastning på det i fastigheten nedlagda kapitalet. Förf. förordar en ändring i 5 § hyresregleringslagen i enlighet med denna tankegång och diskuterar de praktiska konsekvenserna av en sådan ändring. I samma hft skriver prof. HALVAR G. F. SUNDBERG om »Religionsfriheten enligt dissenterlagkommitténs förslag». THORE WISÉN behandlar i anslutning till några rättsfall begreppet »hemvist» enligt 2 och 8 §§ medborgarskapslagen. — I hft 5 skriver byrådirektören G. T. ROUPE om kronans förköpsrätt enligt lagen d. 30 juni 1947. Undersökningen avser tiden d. 1 juli 1948—d. 30 sept. 1949 och behandlar främst den förvaltningsrättsliga tillämpningen av lagen men ägnar även uppmärksamhet åt den domstolsmässiga tillämpningen. I sistnämnda hänseende anmärker förf. att häradsrätterna under ifrågavarande tid meddelat endast sex domar i förköpsmål. I anslutning till ett av dessa mål framhåller förf. att huvudförhandling i förköpsmål icke bör utsättas förrän det är utrönt att beslut om utövande av förköpsrätt vunit laga kraft. Också övriga frågor som aktualiserats i de av häradsrätt handlagda målen behandlas av förf. Icke beträffande någon av de ifrågavarande domarna har klagan fullföljts i högre rätt, varför några avgöranden i högre instans icke föreligga. — Sekr. i riksdagens första lagutskott, hovrättsfiskalen STEN WALBERG skriver i hft 12 om »En försökslagstiftning på de administrativa frihetsberövandenas område». Han behandlar där den av 1949 års riksdag antagna lagen med särskilda bestämmelser om utskrivning från sinnessjukhus genom vilken lokala utskrivningsnämnder fr. o. m. d. 1 april 1950 skola inrättas vid vissa sinnessjukhus. — Förvaltningsrättslig tidskrift innehåller som vanligt löpande redogörelser för offentliga utredningsuppdrag, verkställda utredningar och nya författningar samt en tidskriftsöversikt för 1949.
    Tidskrift för Sveriges Advokatsamfund innehåller i hft 1 en artikel av hovrättsrådet Curt BERGSTRÖM, som i något omarbetat skick återger ett föredrag över »Vissa praktiska erfarenheter av den nya hovrättsprocessen». Av särskilt stort intresse är förf:s behandling av den vanskliga frågan om vilka underrättsvittnen som ånyo måste höras av hovrätten. Häftet innehåller vidare under rubriken »Till tolkningen av begreppet god advokatsed» en redogörelse för vissa beslut av samfundets styrelse i disciplinärenden eller andra ärenden, där frågor om god advokatsed varit under bedömande. Redogörelsen, som avser tiden nov. 1947—dec. 1948, är den femte i ordningen av dylika redogörelser i tidskriften. Dessutom förekommer i häftet en skriftväxling mellan justitiekanslersämbetet och ordföranden i en

 

    14—507004. Svensk Juristtidning 1950.

 

häradsrätt angående skyldighet för domstol att i beslut om avvisande av advokat som ombud eller biträde i rättegång lämna redogörelse för de omständigheter, varå beslutet grundas m. m, några rättsfall om rättegångskostnadsfrågor samt samfundets styrelses yttrande över en vid 1949 års riksdag väckt motion rörande översyn av aktiebolagslagen. — Hft 2 inledes med »Några synpunkter på den nya rättegångsordningen i praktiken» av presidenten Joël LAURIN. Som »en nyckelfråga, en prövosten på hur det nya gått vederbörande i blodet» betecknar förf. spörsmålet om förhöret med den tilltalade i brottmål, som i artikeln blir föremål för en jämförolsevis utförlig behandling. Förf. återkommer även till sina i andra sammanhang framförda åsikter om protokollets betydelse i den nya processen: »Åtskilligt skulle vinnas, om både domare och advokater kunde få protokollets ringa värde mera klart för sig.» I samma hft återges hovrättsassessorn JOHAN BJÖRLINGS föredrag inför Föreningen Sveriges Hovrättsdomare d. 23 april 1949 om »Tillämpningen av de s. k. tilltrosparagraferna i rättegångsbalken». Häftet innehåller vidare en uppsats om »Advokatmonopolet i USA» av fil. lic., jur. kand. BJÖRN AHLANDER, samt samfundets yttranden bl. a. över förslagen om införande av hovrättsting, och om lösdrivarlagens upphävande ävensom betänkandena angående förbättrad insyn i enskilda företags ekonomiska förhållanden och rörande kriminalvård i frihet. — Hft 3—4 inledes med en nekrolog över Erik Solem av advokaten WALTER KLEIN. Under rubriken »Hur konflikter uppstå i förhållanden mellan advokater, domare och åklagare» återges innehållet i ett föredrag av häradshövdingen EINAR HOLM inför Övre Norrlands juristförbund d. 4 juni 1949. Redan den okonventionella spiritualitet varmed förf. behandlar sitt ämne gör artikeln läsvärd. Den ger emellertid behållning också därutöver, bl. a. tack vare förf:s fördomsfria synpunkter på den dömande verksamheten och på sina »nackstyva» kollegor. Häftet innehåller vidare en artikel om »Några spörsmål rörande dispens enligt 68 § arrendelagen» av advokaten WILHELM PENSER samt förhandlingarna vid Sveriges Advokatsamfunds årsmöte d. 2 juni 1949. Förhandlingsämnen voro »Reformlinjer inom skadeståndsrätten» med inledningsföredrag av prof. IVAR STRAHL samt »Erfarenheterna av den nya rättegångsbalkens tillämpning».
    Hft 1 av Svensk Skattetidning innehåller referat av regeringsrättsutslag år 1948, sammanställda av assessorn OLOF ÅKESSON. — Årgångens följande häften innehålla uppsatser och artiklar i skattefrågor, som varit av särskild aktualitet eller av mera allmänt intresse. I hft 4 skriver föredraganden i regeringsrätten Bo LAGERGREN »Om skattedomstolar och taxeringsprocess i Frankrike». Samme förf. återkommer i hft 5—6 med en uppsat som »Skatteprocessen och nya rättegångsreformen». — Hft 7 innehåller en artikel av bankjuristen STEN F. W. BILLE »Om beskattning av realisationsvinst i vissa främmande stater» samt regeringsrättsutslag år 1949 sammanställda av assessorn ÅKESSON. — I hft 8—9 förekommer en uppsats av kammarrättsassessorn GUSTAF HEDBORG under rubriken »När föranleder gåva inkomstbeskattning hos givaren?», där den frågan behandlats, huruvida en gåvogivare är skattepliktig för värdet av bortgivna tillgångar,

 

som — därest han i stället försålt dem — skulle ha tillfört honom ett vederlag, vilket varit att hänföra till skattepliktig intäkt. — I april 1949 utfärdade Handelskamrarnas nämnd och Sveriges Industriförbund ett cirkulär om »Värdering av icke börsnoterade aktier». Cirkuläret finnes återgivet i hft 3. Frågan behandlas därefter i hft 8—9 av taxeringsintendenten FOLKE ELFVING.
    Tidskrift för Kriminalvård, som utges av Svenska Fångvårdssällskapet och Svenska Skyddsförbundet, innehåller i hft 1 några synpunkter på kriminalvårdens anstaltsbehandling av assistenten GUNNAR MARNELL under rubriken »Straff eller vård?» I hft 2 berätta jur. kand. GUNNAR BERG och fil. dr ALLAN ETZLER om Merksplas colonie, Belgiens största fångvårdsanstalt. Byråchefen AXEL WENNERHOLM skriver i hft 3 om »Gammalt och nytt inom fransk fångvård». Varje häfte innehåller notiser om aktuella frågor på kriminalvårdens område.
    Hft 1 av Sociala Meddelanden innehåller en uppsats av prof. FOLKE SCHMIDT om »Rättslig jämställdhet för utomäktenskapliga barn» (se SvJT 1949 s. 280). — TURE NORD skriver i hft 7 om »Avbetalningsköp och återtagning av gods», där han redogör för en undersökning från staden Lund av de ärenden beträffande avbetalningsköp i vilka handräckning begärts under första halvåret 1948. — I hft 10 finnes en redogörelse av fuldmægtig ARNE CHRISTIANSEN om »Nye sociale love i Danmark». — ILSE STÅLFELT redogör i hft 12 för ett intressant utslag av regeringsrätten i ett mål om skyddsuppfostran.
    Hft I—III av tidskriften Theoria utgöres av »A Philosophical Miscellany presented to Alf Nyman» med anledning av dennes 65-årsdag d. 12 mars 1949. Bland de i festskriften ingående uppsatserna märkas INGEMAR HEDENIUS: »Values and Duties», ALESSANDRO LEVI: »Comment peut-on analyser la conscience juridique?», ÅKE PETZÄLL: »The Individual as the basis of Law» samt TORGNY SEGERSTEDT: »A research into the general sense of justice».
    Socialmedicinsk Tidskrift innehåller i hft 4 en redogörelse för »Svensk sinnessjukvård under 25 år» av överläkaren GUNNAR LUNDQUIST. I hft 8 återges en artikel om »Antabus» av med. dr HANS FORSSMAN, som tidigare varit publicerad i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. Förf. behandlar där bl. a. frågan om domstolarnas befattning med antabus.
    Hft 5 av Svensk Sparbankstidskrift inledes med en uppsats om »Föräldrabalken» av statssekreteraren SVEN EDLING. Häftet innehåller vidare en artikel av bankombudsmannen SVEN ROTH: »Om bortgivande av sparbanksbok». — I hft 6 skriver generaldirektören ALLAN NORDENSTAM om »Aktuella ändringar i expropriationslagen». — Hft 10 innehåller en uppsats av bankjuristen STIG BALK-MÖLLER med rubriken »Något om den nya föräldrabalkens förmynderskapsregler och dleras återverkan på frågan om dispositionsrätten till underårigs motbokstillgodohavande».
    Ekonomiskt Forum, organ för Handelshögskolans i Göteborg studentkår, innehåller i årets häfte en artikel av jur. kand., civilekonom S. CELANDER: »Något om arbetsgivarens ansvar för källskattemedel», där frågan behandlas både ur straff- och exekutionsrättslig synpunkt.

 

    Svensk Tidskrift, hft 8, innehåller under rubriken »Politik eller juridik» en uppsats av jur. kand. GÖRAN MAGNÉT om propositionen till ändringar i expropriationslagen, vari förf. bl. a. kritiserar det sätt varpå lagrådets utlåtande refererats i propositionen (jfr SvJT 1949 s. 721). — Jur. kand., fil. lic. GERHARD HAFSTRÖM anmäler i hft 9 prof. Phillips Hults skrift »Om juridiska studier». — I hft 10 skriver docenten RUBEN JOSEFSON om »Förslaget till religionsfrihetslag».

S. E.