FRÅN LAGSTIFTNINGSARBETET 

 

Lagstiftningsfrågor vid höst-

sessionen med 1949 års riksdag. Vid höstsessionen med 1949 års riksdag har behandlats ett flertal lagfrågor. Den mest betydelsefulla av dessa gällde förslaget om ändring i lagen om expropriation med flera därmed sammanhängande författningar. För denna fråga har redan redogjorts särskilt.¹ Vidare har lag med särskilda bestämmelser om utskrivning från sinnessjukhus antagits. Också för denna fråga lämnas särskild redogörelse.²

    Bland de från vårsessionen uppskjutna ärendena avsåg ett en av den nya tryckfrihetsförordningen betingad lagstiftning rörande spridningen av vissa kartor och bilder. I motsats till vad som hittills gällt blir nämligen enligt den nya tryckfrihetsförordningen även en fristående karta, som mångfaldigats genom tryck, att anse såsom tryckt skrift och underkastad för sådan gällande regler. De hittills i administrativ väg utfärdade föreskrifterna, varigenom för tillgodoseende av försvarsintressen stadgats inskränkningar i rätten att fritt sprida och utföra kartor i vissa större skalor, ha därför nu måst ersättas med lagregler i ämnet. Dessa omfatta såväl landkartor som sjökort.
    Riksdagen har avgivit yttrande över ett för riksdagen framlagt förslag till förordning angående handel med skrot, lump och begagnat gods, som är avsedd att ersätta 1918 års förordning angående handel med vissa begagnade föremål m. m. Den nya förordningens syfte är liksom den nu gällande väsentligen att vara ett hjälpmedel i kampen mot egendomsbrottsligheten. Författningens tillämplighetsområde har vidgats. Undantaget för antikvitetshandeln har sålunda borttagits. Under förordningen kommer att ligga t. ex. handel med begagnat gods, bestående av smycken, äkta pärlor, ädla och halvädla stenar samt av föremål, vilka till väsentlig del bestå av guld, silver, platina, nysilver, koppar, mässing, tenn eller brons. Däremot ha förslag att även inordna handeln med begagnade motorfordon under förordningen avvisats. Ganska stränga krav ha uppställts på näringsidkarna inom branschen att avfordra okända säljare legitimation.
    Mellan nyssnämnda förordning och förslaget till lag om pantlånerörelse råder ett nära sammanhang. Sistnämnda lag inrymmer dels vissa civilrättsliga bestämmelser avseende exempelvis pantlåneavtals innehåll, pantsedels utseende och pants realisation, dels ock en näringsrättslig reglering av pantlåneriverksamheten. Därtill komma vissa stadganden, som avse att underlätta polisens arbete i kampen mot tillgreppsbrottsligheten. De civilrättsligt betonade reglerna syfta huvudsakligen

 

¹ Se SvJT 1949 s. 696 och 1950 s. 65.

² Se nästa sida.

 

till att bereda låntagarna vissa fördelar i förhållande till långivarna. Låntiden får t. ex. icke understiga fyra månader. Även den näringsrättsliga regleringen har tillkommit väsentligen av sociala skäl för att förhindra ett obehörigt utnyttjande av låntagarnas svagare ställning. Redan nu är verksamheten underkastad tillståndstvång. En viktig nyhet är att tillstånd att driva pantlånerörelse framdeles företrädesvis skall lämnas kommun eller allmännyttigt företag. Först i andra hand kan annat företag eller enskild komma i fråga. Länsstyrelse har vidare att fastställa ganska detaljerade föreskrifter för rörelsens bedrivande. För tillgodoseende av grundsatsen om att civillag icke skall erhålla tillbakaverkande kraft tillade riksdagen på första lagutskottets förslag ett stadgande i övergångsbestämmelserna av innehåll, att äldre bestämmelser skola äga tillämpning å låneförhållande, som uppkommit före lagens ikraftträdande.
    Den vid 1948 års riksdag antagna lagen med särskilda bestämmelser om dispositionen av aktiebolags vinstmedel har fått utsträckt tillämpning och skall gälla även beträffande räkenskapsår, som utgå under tiden från och med d. 31 dec. 1949 till och med d. 30 dec. 1950, d. v. s. i normalfallen räkenskapsåret 1949. Lagen innehåller regler dels om utdelningsstopp, d. v. s. begränsning av vinstutdelning, dels om skyldighet för aktiebolagen att insätta viss del av sin vinst å spärrkonto i riksbanken. Den senare åtgärden skall avvecklas från och med årsskiftet 1950/51.
    Vidare har riksdagen antagit en lag angående inlösen i vissa fall av rätt till gruva m. m. i syfte att trygga svenskt inflytande över gruvföretag, som innehavas av utländska rättssubjekt, eller av sådana svenska rättssubjekt, i vilka ett ej alltför obetydligt utländskt inflytande kan göra sig gällande.

Gustaf Petrén.