216 LITTERATUR.    Defensor Legis 1950 h. 1—12. Bland icke finskspråkiga bidrag må nämnas: »Grunddragen av det sovjetryska adoptionsinstitutet» av ÅKE BACKSTRÖM (s. 26 ff), »Advokatens retentionsret i dokumenter m. v.» av landsretssagfører AXEL H. PEDERSEN (s. 65 ff), »Rättegångskostnaderna i dagens läge» (med allvarliga klagomål främst över hovrätternas benägenhet att helt allmänt pruta på ersättningsbeloppen) av vicehäradshövdingen LEIF SCHULTZ (s. 181 ff), »Om patenträtten i konkurrensrättsligt hänseende» av jur. dr BERNDT GODENHIELM (s. 247 ff) och »Anteckningar rörande frågan om rätten som samhällsfunktion» av vicehäradshövdingen ERIK SALVÉN (s. 323 ff).

 

    Norsk Retstidende (1949 h. 19—71, 1950 h. 1—54). Av en redogörelse 1949 s. 1043 framgår att Høyesterett 1949 hade att avgöra 494 sivile saker och 443 straffesaker, därav 278 landssviksaker. Av dessa mål avgjordes under året 153 sivile saker, varav emellertid endast 74 pådömt men 79 frafalt eller forlikt, samt 276 straffesaker, varav 165 landssviksaker med 225 tilltalade. Av siffrorna framgår att vid årets slut balansen av sivile saker motsvarade ungefär 2 års avverkning men balansen av straffesaker endast omkring 1/2 års arbete. — 1950 s. 209 ff behandlar høyesterettsadvokat LORENTS RYNNING det även här alltsomoftast aktuella ämnet »Om retten till ville bær». Byråsjef HELGE CHRISTENSEN anmäler s. 657 ff avvikande mening i det väsentliga, vilket visar att saken kanske inte är så enkel. Prof. SJUR BRÆKHUS meddelar s. 526 att Universitetsbiblioteket i Oslo skaffat sig ett exemplar av den engelska domssamlingen The Law Reports (började 1866) om 528 band för 8,400 NKr. Brækhus meddelar också upplysning om vissa andra hjälpmedel vid studiet av engelsk rätt. I övrigt äro de förekommande — mycket korta — artiklarna och uppsatserna av uteslutande internt norskt intresse.

 

    Nordisk Administrativt Tidskrift (1949 h. 3—4, 1950 h. 1, 2). Det avslutande dubbelhäftet i årg. 1949 innehåller redogörelse för förhandlingarna vid det 9. nordiska administrativa mötet i Oslo i aug. 1949. Bland de ämnen som behandlades var frågan om mera betryggande regler för administrativa avgöranden. I diskussionen kring detta ämne förekom ett inlägg av prof. NILS HERLITZ, däri bl. a. betydelsen av offentlighetsprincipen i svensk förvaltning betonades. Diskussionen kom i stort att röra sig om de grundläggande skiljaktigheterna mellan å ena sidan svensk-finsk och å andra sidan dansk-norsk förvaltning och förvaltningsprocess. Som en fortsättning på denna diskussion kan man i viss mån betrakta prof. Herlitz' föreläsningar i nov. 1949 vid Köpenhamns och Århus universitet om »Karakteristiska drag i svensk förvaltningsrätt», som publicerats h. 1/1950 s. 38 ff och h. 2/1950 s. 85 ff. Herlitz behandlar däri bl. a. frågan om de allmänna domstolarnas kontroll över administrationen. I det senare häftet skriver f. ö. prof. THEODOR GEIGER läsvärt om »Byrokratisme og Fagmandstyre» (s. 98 ff). I den danska rättsfallsöversikten refereras bl. a. ett rättsfall som visar att kostnader för tryckning av doktorsavhandling inte är avdragsgilla såsom »Driftsomkostninger».


B. L.