288 LITTERATURNOTISER.Beiträge zum Zivilprozessrecht. Festgabe zum 70. Geburtstag von Leo Rosenberg. C. H. Beck'sche Verlagsbuchhandlung, München och Berlin, 1949, 274 s. DM 15.00.

 

Festschrift für Richard Thoma zum 75. Geburtstag J. C. B. Mohr (Paul Siebeck), Tübingen, 1950. 276 s. DM 22.50.
    Dessa båda festskrifter äro endast två bland många omfattande juridiska jubileumsgåvor som på senaste tid kommit ut inom det tyska språkområdet.
    Leo Rosenberg är en framstående processualist, som i tredje riket var dömd till fullständig tystnad; nu är han verksam vid Münchens universitet. Hans »Lehrbuch des deutschen Zivilprozessrechts», ett lärt verk av hög vetenskaplig rang, utkom 1927 i första och 1949 i fjärde upplaga. Den honom tillägnade festskriften innehåller nio processrättsliga bidrag. Två bland dem intressera även en icke tysk publik, nämligen ERWIN RIEZLER: »Zursachlichen internationalen Unzuständigkeit» och THEODOR SÜSS: »Die Anerkennung ausländischer Urteile». Båda avhandlingarna äro gedigna och skarpsinniga vetenskapliga arbeten av stor grundlighet. De behandla även ingående den internationella litteraturen och judikaturen.
    Statsrättsläraren Richard Thoma är en rakryggad sydtysk demokrat, som under hitlertiden var tvungen till stor återhållsamhet. Likväl blev en av honom 1940 publicerad skrift av nazisterna förstörd såsom statsfientlig. Thoma utgav gemensamt med GERHARD ANSCHÜTZ standardverket »Handbuch des deutschen Staatsreclits» (1930—1932) och författade många värdefulla statsrättsliga avhandlingar. Ur den till hans ära utgivna festskriften kunna här framhävas bidragen av HERMANN JAHRREIS: »Demokratie» (Selbstbewusstheit, Selbstgefährdung, Selbstschutz), GERHARD LEIBHOLZ (Oxford) : »Staat und Gesellschaft in England» och WALTER SCHÄTZEL: »Die riskante Kriegshandlung», eftersom de behandla ämnen som förtjäna beaktande även utanför Tyskland. Alla tre arbetena äro dessutom icke endast intressanta genom sina formuleringar och juridiska forskningsresultat utan även värdefulla ur statspolitisk synpunkt.

Gerhard Simson.

 

CARL-MARTIN BERGSTRAND. Frillesåsmärket och Albert Sandklef. Göteborg 1950. Gumperts förlag. 53 s. Kr 3.50.

 

    Frillesås församling i Hallands län har blivit beryktad som hemort förslagskämpar och knivskärare. De senare skola ha tagit för vana att sarga sina offer i ansiktet på ett sådant sätt att ärren bildade ett visst mönster — Frillesåsmärket. Den kände museiintendenten Sandklef i Varberg — han med kulknappen och Bockstens-mannen — har gjort gällande att frillesäsingarna blivit på detta sätt beryktade utan skäl. I förevarande skrift förfäktar arkivarien C.-M. Bergstrand att mycket goda skäl tyvärr förefinnas. Här skall den lilla skriften emellertid inte nämnas för att fästa uppmärksamheten på tvisten mellan Sandklef och Bergstrand utan främst därför att den innehåller ett stort antal referat ur 1840-talets domböcker från Fjäre härad som ge livfulla skildringar av mord, dulgadråp, slagsmål och andra våldsbrott.

B. L.