506 ANM. AV O. A. BORUM, ARVEFALDET M. M.De nordiska kriminalistföreningarnas årsbok 1948—1949, 1949—1950. Sthm 1950. I. Hæggström. XXXIX + 192 s., XL+ 222 s.

 

    Den sedan år 1936 utkommande serien av årsböcker för de nordiska kriminalistföreningarna äga icke blott dokumentariskt värde utan giver en alltjämt aktuell belysning av nästan samtliga kriminalpolitikens »stora» frågor. Serien, som ej bör saknas på någon brottmålsjurists eller socialarbetares bokhylla, har kompletterats med tvenne volymer, i vilka de olika föreningarnas mötesförhandlingar för de angivna arbetsperioderna

 

SvJT 1951
De nordiska kriminalistföreningarnas årsbok 1948—1949, 1949—1950. 507

LITTERATUR. 507redovisas. Kretsen av de nordiska ländernas kriminalistföreningar är nu komplett, sedan Islands kriminalistförening bildades år 1949. Utom det konstituerande sammanträdet, vid vilket föreningens ordf. hæstaréttardómari Eyjólfsson höll ett intresseväckande programmatiskt föredrag, har under samma år hållits årsmöte, varvid förekommo föredrag och debatter om fängelseväsendet på Island samt om behandlingen av unga lagöverträdare.
    Som ett tidstypiskt fenomen kan antecknas att ungdoms- och fångvårdsproblem stått i förgrunden även vid mötena i de övriga ländernas kriminalistföreningar. Ungdomsbrottslighetens oroväckande stegring under 40-talet, ej minst i vårt land, och den kriminologiska forskningens rön, både i Amerika och annorstädes, ställa åtgärderna mot de yngre och yngsta lagöverträdarnas missanpassning i centrum för kriminalpolitiken.
    Vad angår verkställigheten av ordinärt frihetsstraff och därmed sammanhängande fångvårdsfrågor, kännetecknas det aktuella läget av en brottning mellan 1800-talets principer för straffverkställighet i slutna anstalter och moderna — ofta ganska trevande — försök att finna nya linjer för en rationell behandling av lagöverträdare i öppna eller halvöppna anstalter under förhållanden som förbereda deras återinträde i den sociala gemenskapen. För en lösning av dessa nya problem är det nödvändigt bl. a. att från de egentliga fångvårdsanstalterna utskilja dels abnormklientelet och dels dem som i övrigt behöva omhändertagas i former vilka särskilt tillgodose samhällets säkerhetsbehov. Dessa mera speciella problem ha också särskilt ventilerats i de svenska och norska kriminalistföreningarna utan att dock på något sätt kunna betecknas som slutdiskuterade. Nära de nu omnämnda förhandlingsämnena står det i vårt landaktuella spörsmålet om ett enhetligt frihetsstraff. Diskussionen på den svenska kriminalistföreningens årsmöte 1949 av denna fråga stödde planerna på ett slopande av skillnaden mellan de två straffarterna straffarbete och fängelse och införandet av ett enda frihetsstraff — fängelse — såsom ordinärt straff jämte bötesstraffet. Olika meningar syntes dock råda om behovet av ett särskilt arreststraff för speciella fall och om det nya fängelsestraffets minimum.
    Ämnen från straffrättens speciella del förekomma sällan på kriminalistföreningarnas mötesprogram. I de här anmälda årsböckerna finnes ett undantag från denna regel. På den danska kriminalistföreningens årsmöte 1949 utgjordes överläggningsämnet av den i Danmark pågående revisionen av lagstiftningen om statsförbrytelser, ett ämne som äger aktualitet också hos oss.
    Traditionellt inledas årsböckerna av introducerande uppsatser på engelska. I den förra årsboken sammanfattas de förda diskussionerna av TORSTEN SELLIN, som givit sitt bidrag titeln »Some current issues in penal treatment», i den senare årsboken har inledningen författats av KARL SCHLYTER och CARL HOLMBERG. De framstående nordiska jurister som med porträtt och minnesord på engelska presenteras för en utländsk läsekrets äro Erik Solem och Carl Torp.

I. A.