Stockholms stads tänke böcker från år 1592. Del II 1596—1599. Red. av DANIEL ALMQVIST (†). H. 1. Text och personregister. Sthm 1951. 494 s. — Stockholms stadsarkiv.

 

    Att Stockholms äldre stadsböcker (jordeböcker, tänkeböcker, skatteböcker m. m.) utgöra en utomordentligt värdefull källa till kulturhistorien, särskilt den sida därav som rör rättslivet, behöver ej sägas. Deras utgivande av trycket har därför varit en angelägen sak. Sådan utgåva har ombesörjts av K. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Sveriges historia i olika serier, av vilka tänkeböckerna, d. v. s. de egentliga rättegångsprotokollen, nå fram t. o. m. årtalet 1591. Fr. o. m. årtalet 1592 har utgivningen av tänkeböckerna övertagits av Stockholms stadsarkiv. Av denna sistnämnda serie utkom den första delen år 1940, omfattande åren 1592—95, redigerad av arkivarien DANIEL ALMQVIST. Efter ett uppehåll av drygt tio år har nu innevarande år utkommit första häftet av seriens andra del, innehållande text till tänkeböckerna för åren 1596—99 jämte spridda protokoll för åren 1597—98, ävensom därtill hörande personregister. Arbetet hade färdigställts av Almqvist och förelåg vid hans frånfälle i ombrutet korrektur. Det utges nu, enligt beslut av stadsarkivets arkivnämnd, posthumt av fil. lic. FOLKE SLEMAN.
    Utgåvan med sitt peronregister gör intryck av att hava ombesörjts med yttersta noggrannhet och omtanke. Man får blott hoppas att nästa häfte, som enligt förordet synes komma att innehålla yrkes-, ort- och sakregister, även förses med källkritisk utredning beträffande skrivare händer och uppgift i vad mån protokollen kunna anses vara fullständiga.
    De tvistemål, som handlagts vid rådhusrätten, hava utgjort bl. a. fastighets- och arvstvister. Bland brottmålen finnas några av verkligt svår art, såsom uppsåtlig misshandel av barn till döds och en serie inbrottsstölder i olika kyrkor av en liga. Att döma av personregistret, jämfört med den Hildebrandska rådslängden, synes det blott en enda gång hava inträffat, att ett riksråd suttit med i rätten (Claes Bielke, d. 17/7 1598), därvid dock icke någon slutlig dom meddelades.
    Här som eljest ofta vid läsningen av 1500-tals domboksprotokoll förvånar man sig över den stundom mycket utförliga texten. Någon slags snabbskrift måste redan då hava funnits.
    Vid tryckningen synes en fotnot å s. 2 hava bortfallit.

Nils Edling.

 

Nordisk tidskriftsöversikt.
    Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab (1951 h. 1, 2). Årgången inledes med en — på grund av de använda medicinska termerna — inte alldeles lättläst uppsats Om elektroencefalogram hos pojkar med uppföranderubbningar av med. doktorerna Torsten S:son Frey och Hans Forssman. Den intresserade juristen kan emellertid nöja sig med den föredömligt kortfattade Summary som avslutar uppsatsen. Prof. Hurwitz har bidragit till

 

772 LITTERATUR.Liszt-jubiléet genom att publicera ett föredrag om Franz von Liszt og vortids kriminalpolitik (s. 10—20). De båda häftena innehålla tre större uppsatser rörande verkställighetsproblem, nämligen Forvaring uden behandling av prof. Louis de Maire (s. 21—34), Om virkningen af interneringsophold på sindssygehospitaler av overlæge Kurt H. Fremming (s. 135— 146) samt en första del av En kriminologisk undersøgelse og efterundersøgelse af 244 ungdomsfængselsfanger av stud. jur. Åge Petersen (s. 147—169). Slutligen må nämnas en intressant rättssociologisk uppsats av universitetsstipendiat Vilhelm Aubert om Kriminalisering og moralpåvirkning i den næringsrettslige lovgivning (s. 120—129), vari framläggas resultaten av en enkät bland privata näringsidkare i Oslo rörande deras inställning till pris- och ransoneringsbestämmelser och till överträdelser av sådana bestämmelser.

 

    Juristen (1951 h. 1—31). Højesteretssagfører Th. Thorsteinsson ger under rubriken The new deal i Amerikas højesteret (s. 153—170) en intressant skildring av Supreme Courts verksamhet under 1930-talet. Lika intressant fast inte lika lättläst är prof. Knud Illums Nogle korte Bemærkninger om Begrebet Retsstridighed (s. 177—185), föranledda av Ussings avhandling i ämnet från 1949. Ett referat skall inte här försökas; det må blott nämnas att Illum kommer till den slutsatsen »at den nordiske Retsstridighedslære har udspillet sin Rolle».

 

    Nordisk Tidsskrift for International Ret og Jus Gentium. Den nya nordiska tidskriften för folkrätt och internationell privaträtt Jus Gentium (jfr SvJT 1949 s. 612) blev inte gammal som självständigt organ. Naturligtvis var det alldeles för mycket med två nordiska tidskrifter inom detta rättsområde. Jus Gentium är nu fr. o. m. 1951 sammanslagen med Nordisk Tidsskrift for International Ret och titlarna är helt enkelt adderade. Den nya benämningen får nog ur praktikabilitetssynpunkt betecknas som misslyckad men man kan där bakom ana några av de svårigheter som måste ha mött för sammanslagningens genomförande. Också redaktionskommittéerna äro adderade, med en påföljd att den nya, sammanslagna tidskriftens redaktionskommitté är 20 man stark. Utgivare är Erik Brϋel från NTfIR medan Alf Ross, Jus Gentiums utgivare, blivit ansvarhavende redaktör för den sammanslagna tidskriften för åren 1951—1953.
    Det sista numret av Jus Gentium (1951 h. 3—4) innehåller en tyvärr mycket kort och summarisk artikel av overretssagfører Evald Rygh om det mycket aktuella spörsmålet Om rettigheter till sjöbunden og dens undergrunn (s. 135—140). Samma ämne snuddar också dr. polit. Axel Serupvid i sin redogörelse för The second session of the International Law Commission of the United Nations (s. 171—180). Dr. jur. Gerhard Simson behandlar s. 200—217 Genocide-konvention und nordische Staaten.
    Också i det första dubbelhäftet av den sammanslagna tidskriften (h. 1—2) komma två författare, om också bara i förbigående, in på spörsmålet om the Continental Shelf, nämligen rektorn vid Utrechts universitetprof. J. H. W. Verzijl i en föreläsning benämnd Udsyn over folkerettens udvikling (s. 3—26, också på engelska i Acta scandinavica juris gentiums. 3—25) samt vice generalsekreteraren i FN Ivan Kerno i föreläsningen Om folkerettens kodifikation (s. 27—37).

B. L.