Stockholms högskola under Sven Tunbergs rektorat. Minnesskrift tillägnad professor, juris och filosofie doktor Sven Tunberg vid hans avgång från rektorsämbetet den 31 december 1949. Sthm 1949. Norstedts. 315 s. Kr. 24.00.

 

    Stockholms högskola grundades på enskilt initiativ. Den främste initiativtagaren var revisionssekreteraren, sedermera justitierådet Albert Lindhagen. Sedan även Stockholms stadsfullmäktige lämnat ekonomiskt stöd, tog undervisningen vid högskolan sin början höstterminen 1878. Undervisningen avsåg till en början endast naturvetenskaperna, men med höstterminen 1907 kommo föreläsningar vid en stats- och rättsvetenskaplig fakultet i full gång. Slutligen ha även de humanistiska ämnena — särskilt på tillskyndan av historieprofessorn Sven Tunberg före och under hans rektorat — utbildats till en fullständig fakultet. Detta och mycket annat framgår av den artikel om Stockholms högskola förr och nu, varmed riksmarskalken BIRGER EKEBERG inleder den vid Tunbergs avgång utgivna minnesskriften.
    I minnesskriften har professor ÅKE HASSLER lämnat en redogörelse för Stats- och rättsvetenskapliga fakulteten. Därav kan inhämtas vilka som varit professorer i straffrätt och juridisk encyklopedi (Nils Stjernberg och

 

240 LITTERATUR.Ivar Agge), civilrätt (Alfred Ossian Winroth, Birger Ekeberg, Karl Benckert och Håkan Nial), speciell privaträtt (Ekeberg, Gösta Eberstein och Seve Ljungman), statsrätt och förvaltningsrätt med folkrätt (Otto Varenius och Nils Herlitz, varjämte Torsten Gihl numera är professor i internationellrätt), processrätt (Nils Alexanderson och Åke Hassler), rättshistoria och romersk rätt (Carl Delin, Gunnar Bergman och Jan-Eric Almquist) samt nationalekonomi (Gustav Cassel och Gunnar Myrdal). Hassler redogör vidare bl. a. för disputationer och doktorspromotioner.
    Festföremålet Tunberg skildras av NILS HERLITZ som vän och kollega samt av ARNE MUNTHE som lärare, varjämte NILS AHNLUND beskrivit de historiska studierna vid högskolan under Tunbergs professorstid.
    Ett särskilt omnämnande förtjäna slutligen tre artiklar om studentkår och studenter 1925—1949.

N. B.