Den militära strafflagstiftningen. Gällande bestämmelser jämte förklaringar, utgivna av NILS REGNER och HUGO HENKOW. Sthm 1951. Norstedt. 458 s. Inb. Kr. 32.00.

 

    Den militära strafflagstiftningen i Sverige har av ålder varit reglerad i särskilda författningar vid sidan om den allmänna lagen. Urde hovordningar och gårdsrätter som i forna tider utfärdades av konungar eller andra stormän för ordningens upprätthållande blandderas folk avskildes tidigt särskilda krigsartiklar; fullständigare sådana meddelades 1621 av Gustaf II Adolf. Efter att ha varit fördelade på 1683 års krigsartiklar och 1685 års sjöartiklar blevo krigsartiklarna 1795 och 1798 gemensamma för lant- och sjöförsvar. I dessa krigsartiklars ställe trädde strafflagar för krigsmakten av åren 1868, 1881 och 1914. I samband med 1948 års lagstiftning om brott mot staten och allmänheten blev emellertid den sista strafflagen för krigsmakten upphävd. Detta skedde på grundval av ett av dåvarande lagbyråchefen, numera justitierådet NILS REGNER med biträde av hovrättsrådet HUGO HENKOW utarbetat förslag. 1948 års lagstiftning innebär, vad den militära strafflagstiftningen angår, att mot den upphävda strafflagen för krigsmakten svarande straffbestämmelser upptagits i allmänna strafflagen i två nya kapitel, 26 och 27 kap., varjämte vissa stadganden av allmänstraffrättslig natur införts i strafflagens 1, 2 och 5 kap. Det nya 26 kap. handlar om brott av krigsmän, medan 27 kap. gäller både militärer och civila men blott under krigeller beredskapstillstånd och alltså närmast motsvarar den i 1914 års strafflag för krigsmakten under namnet krigsartiklar upptagna särskilda avdelningen (se NJA II 1948 s. 154 och 1949 s. 101).
    Redan långt innan 1914 års strafflag för krigsmakten sålunda upphävdes hade den därtill år 1921 av C. A. Svedelius och O. af Geijerstam utgivna kommentaren varit utgången i bokhandeln. Ett länge känt behov kan därför sägas ha blivit fyllt genom att Regner och Henkow nu utgivit en kommentar till den militära strafflagstiftningen. Såvitt angår strafflagens 26 och 27 kap. lämnas en på förarbetena till 1948 års lagstiftning byggd ingående kommentar av samma typ som beträffande andra samtidigt eller tidigare reviderade strafflagskapitel utgivits av ledamöter i straffrättskommittén. I denna del är kommentaren författad av Henkow. Kommentaren upptager emellertid hela strafflagens lagtext. Även andra lagrum än de i 26 och 27 kap. upptagna åtföljas av förklaringar, låt vara mera kortfattade. Dessa förklaringar, som författats av Regner, äro främst avsedda att giva ledning åt de militära cheferna vid deras rättsvårdande verksamhet. De äro emellertid för bedömande av bestämmelsernas tillämpning pä militära förhållanden även av intresse för andra. Som exempel kan nämnas, att vid 6 kap. lämnats en rättsfallsöversikt över skadeståndsfrågor med militärt sammanhang. Utom strafflagen kommenteras också mer eller mindre ingående disciplinlagen, dödsstraffslagen och den

 

militära rättsvårdskungörelsen av år 1948, varjämte en del annan lagtext av militärt intresse återgivits.
    Som bekant blevo i samband med 1948 års strafflagsändringar de särskilda krigsdomstolarna avskaffade utom såvitt angår krigstid. Främst hos auditörerna men också hos de allmänna domstolarna, vilka i fredstid skola döma även i militära mål, har behov av en kommentar till 1948 års militära processlagstiftning gjort sig kännbart. Det var från början meningen att den nu utgivna boken skulle omfatta jämväl en sådan kommentar, men arbetet härmed har icke blivit färdigt. Det är visserligen beklagligt att en kommentar till de processuella bestämmelserna saknas ännu så lång tid efter lagstiftningens tillkomst, men genom begränsningen till straffrätten har den utgivna boken fått ett lätthanterligt format.
    De lämnade förklaringarna till den militära strafflagstiftningen äro genomgående av vederhäftig och pålitlig, för att icke säga auktoritativ natur. Boken kan alltså utan tvekan rekommenderas åt alla som ha behov av att lära känna detta relativt svårtillgängliga rättsområde.

Nils Beckman.