Årsbok för nordisk rätt. En årsbok för nordisk rätt med ett innehåll på engelska, tyska och franska språken borde åstadkommas snarast möjligt. Norden bildar en juridisk enhet, en egen rättssfär, som tydligt skiljer sig från den romanistiska, den germanistiska och den angloamerikanska rättssfären. Det rättsliga livet i Norden är innehållsrikt, både lagstiftningen och den vetenskapliga produktionen är mycket omfattande och giver sin egen nyans åt rätts- och samhällsutvecklingen i världen. Mycket av det, som sker här på detta område, skulle vara av värde för de andra nationerna att känna till. Och dock är vårt inflytande utåt mycket litet, medan inflytandet utifrån inåt är mycket stort. Enär vi äro i språkligt avseende isolerade, kan vår produktion endast i mycket ringa omfattning tillgodogöras i de andra rättssfärerna. Finland är i detta avseende värst ställt. Den omfattande finskspråkiga juridiska litteraturen kan icke ens i Skandinavien tillgodogöras. Den svenska, norska och danska litteraturen kommer endast till mycket liten användning utanför Norden. En och annan bok på världens stora språk hjälper icke mycket i saken, lika litet de korta referat på stora världsspråk, som man då och då ser i Nordens juridiska produktion. Det är icke rätt gjort av Norden att hålla sig på detta sätt isolerad. Vi hava på dessa områden våra skyldigheter även utåt. När vi gör användning av andra länders juridiska produktion, hava dessa länder rätt att fordra, att vi göra vår produktion användbar även för dem. Så länge som vi icke göra detta, är vår kulturella insats på dessa områden i världskulturen icke i rätt förhållande till den kulturnivå, som vi äga.
    Vi alla känna till, att rättslivet i de anglo-amerikanska länderna är någonting helt annat än hos oss i Norden. Även den romanistiska rättssfären med den romerska rätten som utgångspunkt har stora olikheter jämfört med våra förhållanden. Närmast stå oss de germanska länderna, men när man närmare granskar rättsutvecklingens stora drag där och hos oss, så märker man stora karakteristiska olikheter. Vi känna till, huru den rätt, som i urgammal tid kom fram i de muntliga rättssatserna och visade rättsövertygelsen bland folkets breda lager, hade en starkt social prägel och gav rätt även åt den svage. Denna prägel kom fram även i de gamla landskapslagarna såväl i de germanska länderna i Mellan-Europa som hos oss här i Nor-

 

den. Rättsutvecklingen i de germanska länderna kom på en helt annan grund genom antagandet av den romerska rätten, som hade utgått från städerna, var handelsfolkets rätt och icke-social rätt. Den romerska rättens grundsatser, dess ideologi, har sedan tryckt sin prägel på den germanska rättsuppfattningen ända in till våra dagar. Sådana institutioner som feodalväsendet, regalrätten m. m. hava varit av grundläggande beskaffenhet för hela samhällsutvecklingen där. Bonden har blivit en fri jordägande bonde först sent på 1800-talet. Mot allt detta visar rättsutvecklingen i Norden helt andra linjer. Utvecklingen har gått i direkt linje från landskapslagarna till lagkodifikationer för hela landet, utan sådan inblandning av romersk rätt som försiggick i de germanska länderna. Bonden har varit en fri bonde ända från urgamla tider och deltagit i beskattningen och lagstiftningen. En sådan grundkaraktär, som den nordiska rätten har fått på grund av den rättsutveckling, som ovan i stora drag beskrivits, har icke kunnat utplånas av senare tiders utveckling. Den nordiska rätten är uppkommen för de naturförhållanden, för den ekonomiska och sociala utveckling, för den folkmentalitet som är rådande hos oss i Norden. Allt detta gör, att vi i Norden bilda en egen rättssfär, den nordiska, eller, såsom den benämndes på privaträttskongressen i Rom sommaren 1950, den arktiska rättssfären. Det gäller för denna rättssfär att göra sig utåt gällande mera än vad den hittills har gjort. En årlig publikation med bidrag från alla nordiska länder, med vetenskapliga artiklar med redogörelser över viktigaste nya lagar m. m. skulle ställa hela Norden i juridiskt avseende i helt annan belysning i världen än vad den nu har. Ett sådant företag skulle kanske kunna erhålla även statsbidrag från Nordens alla länder. Initiativet i saken torde tillhöra Sverige.
Kyösti Haataja.