STANLEY JACKSON. The life and cases of Mr. Justice Humphreys. London 1952. Odhams Press Limited. 239 s. 15 sh.

 

    När sir Travers Humphreys i fjol 84 år gammal drog sig tillbaka från sitt domarämbete vid High Court of Justice hade han verkat som domare i blott 23 år. Dessförinnan hade han i nära 40 år varit barrister och därunder huvudsakligen sysslat med åklagaruppgifter, vilka ju i England till stor del anförtros åt praktiserande jurister. Som barrister och som domare har Humphreys deltagit i åtskilliga av vår tids mest uppmärksammade rättegångar alltifrån Oscar Wilde-processen 1895, vari han tillsammans med ett par äldre jurister biträdde Wilde, till målet mot »syramördaren» Haigh, över vilken han 1949 avkunnade dödsdom. Humphreys anses som en av Englands främsta auktoriteter på det straffrättsliga området. Hans kriminalpolitiska idéer bära emellertid en tydlig victoriansk prägel: han är anhängare av dödsstraffet och rekommenderar prygel som medel i kampen mot ungdomsbrottsligheten. Som domare synes han ibland ha visat ett självsvåld, som i vårt land genast skulle ådragit sig JO:s uppmärksamhet. Sålunda lät han en gång dagen efter det han dömt en person till sju års fängelse för mordförsök inställa den tilltalade inför sig och sänkte straffet till fyra år med motiveringen att han vid närmare eftertanke funnit det först ådömda straffet för strängt.
    Det rent biografiska materialet i ovannämnda arbete är av obetydlig omfattning. Största utrymmet upptages av fylliga och välskrivna referat av mera uppmärksammade brottmål, med vilka Humphreys tagit befattning. Referaten ge en god inblick i engelsk straffrättsskipning och förmedla ett livligt intryck av den tävlingsanda, som åklagare och försvarsadvokater ådagalägga och som gör att särskilt en mordrättegång av genomsnitts engelsmannen betraktas som ett evenemang i klass med större kapplöpningar och fotbollsmatcher.

T. M.

 

Hundert Jahre Schweizerisches Recht. Jubiläumsgabe der Zeitschrift für Schweizerisches Recht. Helbing & Lichtenhahn. Basel 1952. 437 s.

 

    Med berättigad stolthet kastar Zeitschrift für Schweizerisches Recht, som av fyra lärda jurister stiftades 1852 i Basel, en återblick på de gångna hundra åren av sin verksamhet. Den förnämliga, högt ansedda tidskriften, som utkommer fyra gånger om året, har alltid sett sin uppgift främst i att bereda plats för gedigna, vetenskapliga avhandlingar och omsorgsfullt

 

55—527004. Svensk Juristtidning 1952.

 

864 LITTERATURNOTISER.redigerade litteraturöversikter. Man kan väl säga att nästan alla framstående schweiziska rättsvetenskapsmän någon gång ha tagit till orda på tidskriftens sidor. De hundra digra volymerna återspegla således landets rättsproblem och över huvud taget tidernas allmänna rättsutveckling på ett mångsidigt, högt stående, aktningskrävande sätt. Bland de gamla redaktörerna förtjäna två germanistiskt orienterade professorer som satt sin prägel på tidskriften ett särskilt hedrande omnämnande: ANDREAS HEUSLER (död 1921) och EDUARD HIS (död 1948).
    I den vackert utstyrda jubileumsutgåvan redogör den nuvarande utgivaren MAX GUTZWILLER (Fribourg) för tidskriftens historia, och tio andra schweiziska professorer publicera på landets tre språk vetenskapliga bidrag rörande rättsutvecklingen under det förflutna seklet.

G. S.