Entscheidungen des Bundesverfassungsgerichts, herausgegeben von den Mitgliedern des Bundesverfassungsgerichts. Bd. 1, Lieferung 1. Verlag J. C. B. Mohr (Paul Siebeck). Tübingen. 112 s. DM 5,60.

 

    Den tyska konstitutionsdomstolen som stiftats genom Bonnförfattningen (art. 92—94) är genom sin omfattande kompetens en institution av stor juridisk och politisk betydelse. Domstolen har tillkommit med hänsyn till de erfarenheter man gjorde under Weimarförfattningens tid för att stärka den »judiciella makten» i den nya republiken. Den har att kontrollera författningens strikta och demokratiska iakttagande inom lagstiftning, regerings- och administrativ verksamhet och rättskipning. Vissa statspolitiska problem överlämnas icke längre åt de politiska krafternas maktkamp utan avgöras efter juridisk domarprövning. Lagen d. 12 mars 1951 »über das Bundesverfassungsgericht», som kompletterar grundlagen materiellt och formellt, uppräknar femton skilda kompetensfall i vilka domstolen är behörig (13 §). Av särskild politisk vikt torde bl. a. bli domstolens beslut i konflikter mellan förbund och länder och i fråga om de politiska partiernas författningsenlighet. Dessutom skall här nämnas domstolens rätt att pröva folkrättsliga reglers tillämplighet och i vilken mån nazistiska och andra lagar fortfarande skola äga giltighet.
    Domstolen, som har sitt säte i Karlsruhe, är delad på två avdelningar (Senate) och omfattar 24 ledamöter, vilka måste ha fyllt fyrtio år. Domstolens förste president är HERMANN HÖPKER-ASCHOFF, bekant såsom finansminister, demokratisk politiker och domare under Weimar-republikens tid.
    I enlighet med österrikisk och schweizisk statsrätt har lagstiftaren genom s. k. »Verfassungsbeschwerde» lämnat till »jedermann» befogenhet att anföra besvär mot statlig akt (jfr härtill KONRAD ZWEIGERTS uppsats i Juristenzeitung 1952 s. 321). Rikta sig besvären mot en dom, äger konstitutionsdomstolens beslut kassationsverkan. Intressant är att icke mindre än 791 Verfassungsbeschwerden ha väckts under de första åtta månaderna av domstolens verksamhet.
    Konstitutionsdomstolens första tjugofyra beslut ha nu publicerats, däribland avgörandet i fråga om den mycket omtvistade sammanslagningen av de tre länderna Baden, Württemberg-Baden och Württemberg-Hohenzollern till en gemensam »Südweststaat».

G. S.

 

Grundfragen der Bereinigung des Strafgesetzbuches. Verhandlungen des 39. Deutschen Juristentages. Strafrechtliche Abteilung. Referate, Diskussionsbeiträge, Thesen und Beschlüsse. Tiibingen 1952. J. C. B. Mohr (Paul Siebeck). 125 s. DM 12,00.

 

    Den ärevördiga institutionen Deutscher Juristentag behandlade vid sitt 39 :e möte, det tredje efter kapitulationen, på sin straffrättssektion en rad betydelsefulla frågor som delvis redan äro under legislativ behandling. »Die zur Resozialisierung untaugliche kurze Freiheitsstrafe ist tunlichst zurückzudrängen», ansåg man bl. a. I stället borde bötesstraffet efter reformering komma till vidsträcktare användning. SvJT hoppas bli i tillfälle att återkomma till de behandlade problemen när praktiska resultat föreligga.

 

B. L.