Le Conseil d'Etat. Livre jubilaire, publié pour commémorer son cent-cinquantiéme anniversaire. Recueil Sirey. Paris 1952. 693 s.

 

    Le Conseil d'Etat intar en central position i franskt offentligt liv såsom motsvarande på en gång vår regeringsrätt och vårt lagråd och i vissa delar också JK. Rådet leder sina anor långt tillbaka till medeltiden. Vid revolutionen 1789 avskaffades emellertid det dåvarande Conseil du Roi. Det nuvarande Conseil d'Etat tillskapades 1799 av förste konsuln. Institutionen firade i anledning härav nyligen sitt 150-årsminne, vilket förlades till en högtidlighet i juni 1950. Det bestämdes då, att jubiléet skulle hugfästas med en festskrift. Denna har nu fullbordats. I en första avdelning skildras i 31 uppsatser så gott som alla skrivna av befattningshavare vid domstolen dennas historia, arbetsformer, verksamhet och betydelse i olika hänseenden. I den andra avdelningen tecknas från mycket auktoritativt håll det inflytande Conseil d'Etat utövat på förvaltningsrätten och den administrativa rättskipningen i andra länder. Den franska förebilden har haft stor spridningsförmåga. Endast på senaste år ha likartade institutioner inrättats i Belgien, Egypten och Syrien. Utvecklingen i Danmark och Norge har beskrivits av Poul Andersen, resp. Castberg. Sverige står här som ofta annars i förvaltningsrättsliga sammanhang utanför. För den som behöver upplysningar om denna märkliga franska institution torde festskriften vara en hart när outtömlig källa.

G. P.

 

    Ur svenska tidskrifter 1952.

 

    Förvaltningsrältslig tidskrift. H. 4. NILS HERLITZ, Komparativ förvaltningsrätt, s. 171—183. — HILDING EEK, Offentlig förvaltning i Förenta staterna, s. 184—202. H. 5—6. HANS THORNSTEDT, Administration och straffrätt, s. 284—302. — HENRIK HESSLER, Om staten som rättssubjekt, s. 303—326.
    Juristnytt. Nr 24. CARL SVENNEGÅRD, Social fred, s. 317—319.
    Sociala meddelanden. H. 11. BIRGER SJÖDÉN, Ungdomsvård i Förenta staterna, s. 711—720. H. 12. JOHN TAKMAN, Om det neurotiska ungdomsklientelet och dess behov av arbets- och miljöterapi, s. 784—789.
    Svensk lantmäteritidskrift. H. 4. Å. BRAUNSTEIN, Domstolarna och jorddelningsmålen, s. 209—231.
    Svensk skattetidning. H. 7. ERIC ESSÉN, Om preskription av skattedefraudationer, s. 214—216. H. 8—9. K. G. A. SANDSTRÖM, Om skattelagars tolkning och tillämpning, s. 241—276. — LEIF MUTÉN, Om preskription av skattedefraudationer. Ett diskussionsinlägg, s. 292—295. H. 10. BERTIL AF KLERCKER, Har införandet av nya aktiebolagslagen inverkat på beskattningen?, s. 328—346.
    Svenska socialvårdsförbundets tidskrift. H. 6. ERIC WAHLBERG, Till frågan om tvångsmässigt omhändertagande av åldringar, s. 212—219.
    Svenska stadsförbundets tidskrift. H. 8. ROLF ROMSON, Några erfarenheter av expropriationslagens tillämpning, s. 400—406. H. 10. TORKEL NORDSTRÖM, De viktigaste nyheterna i lagberedningens förslag till ny lagstiftning om tomträtt,s. 513—517.
    Tiden. Nr. 10. TORSTEN ERIKSSON, Anstaltsresan, s. 598—600.
    Tidskrift för Kriminalvård. Nr. 4. GUNNAR BELLANDER, Några synpunkter på fångvårdens kroppssjukvård, s. 33—38. — W. R. VANDY, Den engelske skyddsarbetarens utbildning, s. 44—46.
    Tidskrift för Sveriges advokatsamfund. H. 3—4. Från praxis i arvodesärenden, s. 149—183. H. 5. OLOF BEHM, När få vi folkdomstolar i Sverige?, s. 297—307. — IVAR BLANCK, Något om förmånsrätt för arbetsprestationer enligt HB 17: 4, s. 308—315. — WILH. PENSER, Några reflexioner rörande tillämpningen av 3 kap. 6 § testamentslagen, s. 316—318. — STIG LJUNGBERG, Ny lagstiftning om advokater i Västtyskland, s. 319—325.

S. R.