E. JACOBSSON. Några problem i försäkringsavtalslagen hämtade ur försäkringsbolagens erfarenheter. Försäkringsjuridiska föreningens publikation nr 9. Sthm 1952. 31 s.

 

    Chefombudsmannen E. JACOBSSON har gjort en rundfråga bland försäkringsjurister för att utröna de svårigheter i tillämpningen som försäkringsavtalslagen av 1927 medfört. Resultatet föreligger i form av en översikt, där ett stort antal problem tagas upp i en ordning som ansluter sig till lagens paragrafföljd. Helt naturligt äro lagens bestämmelser ofta svåra att tilllämpa på försäkringsformer och situationer som icke voro aktuella vid lagens tillkomst. Några av dessa svårigheter, kanske särskilt de som röra livförsäkring och förmånstagareförordnande, ha den karaktär att de knappast kunna elimineras annat än genom lagstiftning, medan andra avse tolkningsfrågor som kunde få sitt svar genom prejudikat. Jacobsson nöjer sig ibland med att framställa problemen; ibland uttalar han också sin mening om hur de böra lösas. Framställningen utmärker sig genom sin klarhet och ger en intressant inblick i de olikartade problem som försäkringsavtalsrätten erbjuder.

J. H.

 

JOHS. ANDENÆS. Formuesforbrytelsene. Oslo 1953. Universitetets studentkontor. 112 s.

 

    Den norska strafflagens bestämmelser om förmögenhetsbrott (formuesforbrytelser) ha erhållit ändrad lydelse genom lagstiftning d. 11 maj 1951 (se SvJT 1941 s. 861 och 1952 s. 66). Prof. ANDENÆS har gjort en till den nya lagstiftningen anpassad framställning av detta centrala område inom straffrättens speciella del och utgivit den i ett häfte i kompendieformat, närmast avsett att för studenterna vid universitetet i Oslo ersätta motsvarande avsnitt i prof. SKEIES framställning. Då flera grundläggande problem äro gemensamma för nutida kulturländer och Andenæs' framställning, som alltid, är klar och lättläst, har den redan av denna anledning intresse för svenska läsare. Härtill kommer, att den nya norska lagstiftningen till följd av samarbete med den svenska straffrättskommitén i stor utsträckning bygger på samma grundtankar som den svenska lagstiftningen (se NTfK 1953 s. 146). Överensstämmelser med och olikheter mot svensk rätt ha beaktats av Andenæs, bl. a. genom talrika hänvisningar till den svenska förmögenhetsbrottskommentaren, vilket ytterligare höjer framställningens värde för svenska läsare.

N. B.