588 LITTERATURNOTISERE. ALTEN. Skønnsloven med kommentar. Tredje utg. Oslo 1953. Aschehoug. 120 s. NKr. 11,00, inb. 14,00.

 

    Høyesterettsdommer ALTENS kommentar till 1917 års lag om skønn, expropriasjonssaker og odelsløsning, vilken utkom i en andra upplaga 1943 (anmäld i SvJT 1943 s. 626), föreligger nu i en tredje. Texten har reviderats främst med hänsyn till ändrade lagbestämmelser 1947 och 1949 om odelslösning, dvs rätten för vissa arvingar att inom viss tid inlösa en släktgård som kommit i främmande ägo, och 1952 om expropriation. Härjämte ha nytillkomna rättsfall beaktats.

S. R.

 

HARRY HECTOR. En släktkrönika från Småland. Sthm 1953. Norstedts. 182 s.+ släkttavla. Kr. 14,00.

 

    Rådmannen HECTOR har vid sidan om trägna ämbetsgöromål funnit tid till omfattande historiska studier — personhistoriska och andra. Det senaste resultatet av dessa föreligger i form av här nämnda bok. Denna har uppenbarligen föregåtts av mycket ingående och tidskrävande förarbeten. Den handlar om en gammal småländsk släkt Roback-Robach, med vilken förf. själv är befryndad. De spår släkten satt i historien äro, som förf. själv framhåller, förvisso inte märkliga. Men därmed är ingalunda sagt att en skildring av dess öden skulle sakna intresse. Släktens medlemmar ha i stor utsträckning tillhört det för Sverige så karakteristiska jordbrukande militära ståndet. Vissa tider var dess jordinnehav ansenligt. Med jordinnehavet följde tvister med grannarna, och boken ger oss goda exempel på den processglädje som inte var sällsynt vid de lantliga tingen.
    Förf. åberopar ett ofantligt källmaterial, men rec. vill ändock ifrågasätta om han i detta material har belägg för alla detaljer. WEDBERG har på ett berömt ställe (Om föredragning, SvJT 1924, Bil. s. 25) uttalat sig om tillåtligheten av att vid föredragning av species facti medtaga även — icke omedelbart relevanta — uppgifter om väder och vind, och har menat att sådant går för sig om dessa detaljer äro dokumenterade i akten. En pedant vill nog ifrågasätta om så verkligen är förhållandet beträffande t. ex. de meteorologiska uppgifter förf. meddelar s. 99; liknande skildringar förekomma på flera ställen och göra att framställningen stundom får en något romantiserad prägel.

B. L.

 

CARL-MARTIN BERGSTRAND. Albert Sandklef och Frillesåsmärket. Göteborg 1953. Gumperts. 64 s. Kr. 4,50.

 

    Föreliggande skrift ingår som ett led i den fejd som förf. sedan en tid för med kulknappsmannen och museiintendenten Sandklef — f. ö. känd också som författare till en förtjänstfull samling brännvinsrecept — rörande frillesäsingarnas eventuella särskilda våldsmentalitet (jfr SvJT 1951 s. 288). Bergstrand fortsätter sina notiser ur Fjäre härads gamla domböcker, denna gång från 1840- och 1850-talen. Vad han meddelar är blodigt nog och ger nästan intryck av isländskt 1200-tal, kvardröjande inpå knutarna av sådana institutioner som länsman och lasarett. Dessa synes man ha försökt undvika i största utsträckning. I fråga om lasarettet gällde det också fruktan för kostnaden; i stället har man tillgripit kvacksalverimetoder såsom att täppa till såren med »en propp av rågmjöl» (s. 38 f.) eller helt enkelt låtit desargade och slagna ligga ohulpna.

B. L.