Danskt förslag om villkorlig dom. Den danska straffelovskomissionen har avgivit förslag till ny lagstiftning om villkorlig dom, betænkning om forsorgsdomme og betingede domme. Liksom motsvarande förslag i Norge (SvJT 1953 s. 191 f) är det i viss mån ett resultat av nordiskt samarbete.
    Det danska förslaget har — i motsats till det norska — systematiskt skilt kriminalvården i frihet från villkorlig dom i övrigt. Forsorgsdom är en självständig brottspåföljd; den träder i stället för straff. Rätten dömer den tilltalade att vara underkastad forsorg under en prövotid som bestämmes i domen till lägst ett och högst 5 år. Den villkorliga domen däremot kvarstår i traditionell form: rätten bestämmer ett straff och meddelar villkorligt anstånd med verkställigheten. Anstånd med straffets bestämmande skall således icke få användas. Prövotiden vid villkorlig dom är i allmänhet 3 år men kan i domen nedsättas till 2 år eller höjas till 5 år. Villkorlig dom kan undantagsvis förenas med tillsyn och föreskrifter av mindre ingripande art. Föreskrift om skadeståndsbetalning må meddelas oavsett om den dömde ställes under tillsyn eller ej. Huvudregeln är emellertid att forsorgsdomme skall användas i tillsynsfallen. Möjligheten att förena villkorlig dom med tillsyn har bibehållits bl. a. med tanke på vissa gränsfall.
    Det danska förslaget uppställer icke begränsningar med hänsyn till brottets svårhet eller tidigare kriminalitet och går således i detta hänseende längre än det norska.
    De nordiska överläggningarna har bl. a. gällt möjligheterna att kombinera villkorlig dom i dess olika former med ovillkorliga påföljder. På denna punkt har man nått fram till ganska ensartade regler i de danska och norska förslagen. Ovillkorliga böter får enligt det danska förslaget kombineras med forsorgsdom och villkorlig dom, även om straffskalan för brottet inte innehåller böter. Vidare gäller, i likhet med det norska förslaget, att rätten vid flerfaldig brottslighet får ge forsorgsdom eller villkorlig dom för ett brott och döma ovillkorligt till frihetsstraff för ett annat — dock endast om det sista är kriminaliserat i specialstraffrätten, t. ex. rattfylleri.
    Tillsynsarbetet och personundersökningarna skall liksom hittills i allmänhet utföras av den statsunderstödda organisationen Dansk Forsorgsselskab. Förslaget räknar med en avsevärd utökning av organisationens arbetskrafter och det statliga stödet. Det kan nämnas att tillsyn f. n. anordnas för c:a 30 % av de villkorligt dömda, alltså inte ens hälften så många fall som i vårt land.

S. W.

 

    Förslag till ändringar i luftbefordringskonventionen. Internationella civila luftfartsorganisationens (ICAO) juridiska kommitté har vid sin nionde session, hållen i Rio de Janeiro d. 25 aug.—d. 12 sept. 1953, slutbehandlat frågan om revision av den i Warszawa år 1929 avslutade konventionen om internationell luftbefordran (jfr SvJT 1952 s. 75). Vid jämförelse med ett av en särskild underkommitté framlagt förslag till ny konvention fann man skäl icke föreligga att söka utarbeta en ny luftbefordringskonvention. I stället uppgjordes förslag till protokoll, innehållande vissa ändringar i den bestående konventionen. Detta förslag hänsköts till ICAO:s råd för avgörande, huruvida det bör föreläggas en diplomatisk konferens för slutlig behandling.

 

748 NORDISKT OCH INTERNATIONELLT    De viktigaste av de föreslagna ändringarna äro följande: De detaljerade uppräkningarna av vad befordringshandlingarna skola innehålla utgå i huvudsak ur konventionstexten. Fraktförarens ansvarighet vid befordran av passagerare höjes med 60 % till 200 000 s. k. Poincaréfrancs för varje passagerare. Fraktföraren skall ej längre vara avskuren från att åberopa de bestämmelser, som utesluta eller begränsa hans ansvarighet, när skadan orsakats med grov vårdslöshet. Även fraktförarens anställda skola äga åtnjutadet skydd, konventionen nu erbjuder fraktföraren.
    Svensk delegat vid sessionen var hovrättsrådet Karl Sidenbladh.

K. S.