Lagen d. 30 dec. 1952 (nr 789) med vissa bestämmelser om påföljd för brott av underårig jämte följdförfattningar skall enligt KK d. 19 mars 1954 (nr 111) träda i kraft den 1 juli 1954. Då de nya lagarna inte återfinnes i 1954 års lagedition, återgives här huvudbestämmelserna i desamma.
»Är tilltalad i sådan ålder att skyddsuppfostran kan förekomma och övertygas han om brott som kan medföra fängelse eller straffarbete, må rätten, i stället för att döma till straff för brottet eller, därest han övertygas jämväl om annat brott, för brotten gemensamt, efter hörande av barnavårdsnämnd överlämna åt nämnden att vidtaga åtgärd för hans omhändertagande för skyddsuppfostran. Beträffande den som är elev i skola tillhörande barna och ungdomsvården skall vad nu sagts om barnavårdsnämnd i stället gälla skolans styrelse.»
»Den som ej fyllt aderton år må icke dömas till fängelse, straffarbete eller förvaring, om ej särskilda skäl äro därtill.»
I lagen d. 19 maj 1944 om eftergift av åtal mot vissa underåriga har den nuvarande förutsättningen för åtalseftergift, att det med skäl kan antagas att den underårige »skall avhålla sig från att ånyo begå brott», utbytts mot att det med skäl kan antagas att genom den underåriges omhändertagande för skyddsuppfostran eller annan därmed jämförlig åtgärd eller genom an-
ordnande utan dylik åtgärd av särskild tillsyn eller lämplig sysselsättning »vad som är lämpligast för hans tillrättaförande vidtages».
Härutöver har såväl i sistnämnda lag som i lagen d. 20 dec. 1946 med vissa bestämmelser om mål rörande brott av underårig införts föreskrifter om skyndsam handläggning av mål och ärenden angående underåriga. Det åligger sålunda barnavårdsnämnden att avgiva sitt yttrande med största skyndsamhet. Fråga om eftergift av åtal skall av statsåklagare handläggas med största skyndsamhet; eftergives ej åtalet, skall det väckas utan dröjsmål. »Väckes allmänt åtal mot den som ej fyllt aderton år för brott varå straffarbete kan följa, skola, ändå att han ej är häktad, de tidsfrister iakttagas som äro föreskrivna för åtgärd i mål vari den tilltalade är häktad. I stället för den tid av en vecka, som i 45 kap. 14 § rättegångsbalken är föreskriven för hållande av huvudförhandling, skall dock gälla en tid av två veckor.»
Genom den nya lagstiftningen upphäves den nuvarande olämpliga konstruktionen att överlämnande till skyddsuppfostran utgör en villkorlig dom. Denna åtgärd blir nu i stället en självständig skyddsåtgärd. Barnavårdsnämndens samtycke till åtgärden erfordras icke längre; nämnden behöver endast höras.
Förarbetena till den nya lagstiftningen återfinnes i k. prop. 1952 nr 223, första lagutskottets utl. 1952 nr 31 och NJA II 1952 s. 402.
Den utbyggnad av ungdomsvårdsskoleväsendet, som har förutsatts skola äga rum innan den nya lagens bestämmelser kunde till fullo tillämpas, har numera till viss del kommit till utförande. Vid tiden för den nya lagstiftningens antagande fanns endast vid en ungdomsvårdsskola, nämligen Långanäs yrkesskola invid Eksjö, en i egentlig mening sluten avdelning eller specialavdelning. Denna avdelning rymde blott nio platser och var sålunda helt otillräcklig för ungdomsvårdsskolornas samlade behov i detta hänseende. Genom den utbyggnad, som nu skett, har specialavdelningar inrättats vid ytterligare fyra skolor, nämligen Sundbo yrkesskola i Fagersta, Lövsta skolhem och yrkesskola i Vagnhärad, Forsane yrkesskola i Frändefors utanför Vänersborg samt Margretelunds yrkesskola i Lidköping. Två av skolorna —Sundbo och Forsane — har därjämte erhållit s. k. utskrivningsavdelningar, öppna avdelningar med särskilda friheter för eleverna och avsedda att förbereda deras villkorliga utskrivning från skolorna. Därjämte finnes en specialavdelning för kvinnliga elever vid Ryagården i Örkelljunga. Den nya specialavdelningen vid Sundbo yrkesskola är redan i bruk. Specialavdelningen vid Margretelunds yrkesskola skulle tagas i bruk d. 15 juni 1954. Vad slutligen angår specialavdelningarna vid Lövsta och Forsane yrkesskolor beräknas dessa kunna öppnas d. 1 sept. innevarande år.
Kjs