OTTO WENDEL och ARNE SVENSSON. Brottsplatsundersökning. 2 uppl. Karlshamn 1953. 640 s. Kr. 24,00.

 

    Den kände brottsplatsexperten kriminalöverkonstapeln OTTO WENDEL och kriminalassistenten vid Statens kriminaltekniska anstalt ARNE SVENSSON ha utgivit en utökad och delvis omarbetad uppl. av sin år 1949 utgivna handbok i brottsplatsundersökning. Arbetet är naturligtvis avsett främst så som en handledning för polispersonalen i dess arbete på brottsplatsen. Det är emellertid av stor värde också för dem som, utan att själva bedriva brottsplatsundersökning, ha att leda förundersökningar i brottmål eller att bedöma utredningsresultaten, d. v. s. bl. a. för åklagare, advokater och domare. Av särskilt vikt i detta hänseende är en omfattande framställning av spår på brottsplatsen (fingeravtryck, verktygsspår, fotspår, fordonsspår, tandspår, blod, utsöndringsprodukter, damm, cigarr- och cigarrettstumpar, bränt papper, trä, krossade och genomskjutna glasrutor, vapen, sprängämnen och tändmedel m. m.) samt spår av gärningsmannen. Av intresse äro också kapitlen om metodik vid undersökning av olika brottsplatser samt identifiering av okända döda. Arbetets värde förhöjes genom omfattande litteraturanvisningar.

H. T.

 

Språkvård. Sthm 1954. Svenska Bokförlaget. Norstedts. 282 s. Kr 12,00.— Skrifter utgivna av nämnden för svensk språkvård 11.

 

    Nämnden för svensk språkvård har till uppgift att följa det svenska språkets utveckling i tal och skrift samt utöva en språkvårdande verksamhet. Den skall också söka åvägabringa nordiskt samarbete på språkvårdens område i syfte att vidmakthålla och stärka den nordiska språkgemenskapen. Den skrift som här skall anmälas har utgivits med anledning av att nämnden nu verkat i tio år och att ett Institut för svensk språkvård i år börjat sin verksamhet. Institutet, som står under nämndens ledning, har upprättats främst med stöd av medel från »Konung Gustaf VI Adolfs 70-årsfond för svensk kultur». Till Institutets arbetsuppgifter hör att stå myndigheter och enskilda till tjänst med upplysningar i frågor om språkriktighet.
    Skriften innehåller en samling uppsatser, tillhopa tjugu, i skilda språkvårdsfrågor. Den inledande uppsatsen har författats av nämndens sekreterare, lektorn GÖSTA BERGMAN. Där lämnas en redogörelse för nämndens tillkomst, arbetsuppgifter och hittillsvarande verksamhet i stort. Språkvården i övriga nordiska länder, Island och Färöarna medräknade, samt i tyska Schweiz behandlas i särskilda uppsatser. Bland övriga uppsatser må här nämnas en av lektorn RUDOLF KÖRNER, som granskat uttryck av typen Han vägrades tillträde, Hon tillerkändes skadestånd, d. v. s. passivkonstruktion med den aktiva

satsen dativobjekt som subjekt. För dem som från sin notarietid minns med vilket eftertryck en granskande häradshövding förvisade dylika grammatiska bockar från domboken kan det måhända vara en tröst att läsa vad Körner sammanfattningsvis har att säga om konstruktionen: »Språket har blivit en uttrycksmöjlighet rikare, det har vunnit i smidighet och elegans, dess stilistiska resurser har ansenligt ökats. Denna nybildning betecknar ett verkligt framsteg i språket och framstår också numera som en omistlig konstruktion. »Även prof. ERIK WELLANDER ger konstruktionen sitt uttryckliga erkännande. I en intresseväckande och elegant exposé över det svenska språkets tillstånd och behov, vilken avslutar boken, uttalar nämligen Wellander, att konstruktionen ur smidighetens och lättframkomlighetens synpunkt är att betraktasom en förbättring.

S. R.