Rättssäkerhetsmotionerna vid årets riksdag. Tidigare har i denna tidskrift anmälts motioner till årets riksdag berörande rättssäkerheten i förvaltningen.2 Några av de i motionerna framställda yrkandena föranledde positiva riksdagsbeslut. I avgörande delar beslöt emellertid riksdagen, att motionerna icke skulle föranleda någon riksdagens åtgärd.
484 FRÅN LAGSTIFTNINGSARBETET Det av prof. Herlitz framförda kravet (motion I: 130) om åtgärder för sakkunnig granskning av författningar, som icke passera lagrådet, avvisades på hemställan av konstitutionsutskottet under hänvisning till bl. a. att särskilda rättsavdelningar på senare tid tillkommit i flera departement. Efter
att ha erinrat om att laghinder ej möter för en viss ökning av de konsulta-
tiva statsrådens antal, om så skulle erfordras, framhåller utskottet, att det
bör ankomma på K. M:t att taga de initiativ som kunna finnas vara av be-
hovet påkallade. Behandlingen av motionen om utgivande av en periodiskt utkommande handbok över gällande lagar och författningar — tilldelad stats-utskottet — har uppskjutits till höstsessionen.
Övriga i den tidigare översikten nämnda motioner ha behandlats av ett sammansatt konstitutions- och första lagutskott, som torde ha nedlagt ett omfattande arbete på frågorna.
De förslag, som gingo ut på förbättringar i själva förvaltningsförfarandet, avvisades av utskottet och riksdagen. Utskottet medgav visserligen, att det i åtskilliga lägen skulle vara värdefullt om det allmänna kunde företrädas av en egen representant i förvaltningsmål, men ansåg svårigheterna vara så stora
att någon utredning härom icke lämpligen borde igångsättas. Frågan om in-förande av allmänna regler om jäv i förvaltningen fann utskottet icke heller
böra tagas upp till särskild utredning. Därmed finge anstå till dess — efter
det frågan om besvärslagstiftning slutförts — förvaltningsförfarandet i allmänhet kunde börja utredas.
Liksom i den tidigare pressdebatten kom under riksdagsbehandlingen intresset att koncentrera sig kring frågan om en vidgad domstolsprövning av administrativa beslut. I utskottets avstyrkande utlåtande beträffande motio-nerna härom, vilket bifölls av riksdagen, understrykes bestämt, att några mera väsentliga ändringar i vår gällande ordning icke synas påkallade. Utskottet motsätter sig sålunda tanken att man i Sverige skulle övergå till den i flertalet andra västerländska länder tillämpade ordningen att lagligheten av myndighets avgörande i princip skall kunna prövas av oavhängig domstol.
Vad särskilt angår regeringsavgörandena hänvisar utskottet till den parla-mentariska kontrollen, vilken är den enda som anses böra ifrågakomma.
De förslag till utvidgning av regeringsrättens kompentens och förstärkning
av dess allmänna ställning, som motionärerna framfört, vunno icke heller ut-skottets och riksdagens bifall. Utskottet uttalar den uppfattningen, att de nuvarande reglerna för fördelning av mål mellan regeringsrätten och K. M :t
i statsrådet torde vara i huvudsak tillfredsställande, och anser något större
antal besvärsmål icke kunna komma i fråga för överflyttning från K. M :t i statsrådet till regeringsrätten. För övrigt bör riksdagen enligt utskottet av-
vakta en inom justitiedepartementet igångsatt utredning rörande detta över-flyttningsspörsmål. Även tanken att K. M:t i större utsträckning skulle inhämta regeringsrättens yttrande avvisas av utskottet.
Däremot ledde motionerna angående effektivisering av justitieombudsmansämbetet till att riksdagen beslöt hemställa om utredning rörande denna institution. Huvudfrågan skulle därvid vara en rationalisering av ämbetet, så att JO finge möjlighet till att taga initiativ inom förvaltningskontrollens område. Vidare borde enligt utskottet övervägas att vidga ämbetets verksamhetsområde till vissa delar av den kommunala förvaltningen som nu är undandragen JO:s tillsyn. Utskottet berörde bl. a. även frågan om ökad tillämpning av muntlighet, då JO utreder ett ärende. Sakkunniga för den av riksdagen be-
FRÅN LAGSTIFTNINGSARBETET 485gärda utredningen ha redan tillkallats och påbörjat sitt arbete (se SvJT 1954s. 416).
Det sammansatta utskottet behandlade ytterligare ett i den tidigare över-sikten ej berört motionsyrkande, vilket anknutits till Herlitz' huvudmotion(I:129). Motionären krävde däri utredning angående åtgärder för en lik-
formig reglering av rätten till ersättning vid ingrepp i enskilds äganderätt
och frihet. Utskottet avvisade tanken på enhetliga, generellt tillämpliga grundsatser på detta område men var berett förorda åtgärder med en mera begränsad målsättning. Man borde nämligen enligt utskottet söka nå fram till enhetliga normer på vissa avgränsade områden. Utskottet fann att ersättningsbestämmelserna vid ingrepp i hälsovårdande syfte voro ett lämpligt fält för närmare undersökningar i sådant hänseende. På förslag av utskottet beslöt riksdagen också hemställa om utredning rörande frågan om ersättning
vid lagenliga ingrepp i hälsovårdens intressen.
G. P.