Ny fiskeristadga. Ny fiskeristadga har utfärdats d. 24 sept. 1954 (nr 607)och träder i kraft d. 1 jan. 1955. Stadgan grundar sig på ett förslag, som fiskeristyrelsen med biträde av särskilt tillkallade sakkunniga framlagt d. 17 nov. 1952 (SOU 1953:2; jfr prop. 183/54 och riksdagens skrivelse 348/54).

    Den nya stadgan bygger på i stort sett samma grunder som den gamla, vilken utfärdades d. 17 okt. 1900 (nr 78), men en del avvikelser har gjorts. Liksom tidigare förutsattes, att föreskrifter om fiskets vård och bedrivande i avsevärd utsträckning skall ges i lokala stadgor, som utfärdas av länsstyrelserna. Till skillnad mot vad som hittills gällt får enligt nya stadgan länsstyrelserna meddela föreskrifter som avser även allmänt vatten. Förfarandet vid länsstyrelsernas handläggning av fiskefrågor har förenklats. Sålunda har bl. a. de formella bestämmelserna angående omröstning vid sammanträden borttagits. För att utfärdade lokala föreskrifter skall bli mera lättillgängliga har länsstyrelserna ålagts att föra register över dessa. I registren skall föred. 1 jan. 1956 vara införda även de gällande föreskrifter som utfärdats före den nya stadgans ikraftträdande.
    Liksom den gamla stadgan är den nya tillämplig ej blott på fisk i egentlig mening utan även på en del andra uppräknade vattendjur. Vissa föreskrifter i stadgan skall tillämpas även då fiske sker från svenskt fartyg på internationellt vatten.
    I fråga om förhållandet mellan fiskande inbördes stadgas bl. a., att den som kommer först till en fiskeplats ej får hindras av andra, men han får å andra sidan ej onödigt uppehålla platsen.
    Förbuden mot användande av ljuster och huggkrok har skärpts och avser nu allt fiske. Huggkrok får dock användas för att bärga fisk som fångats med annat redskap. Från ljusterförbudet har tidigare gällt undantag för vissa kuststräckor. Även från det i den nya stadgan intagna förbudet har för en tid av 5 år liknande undantag medgivits enligt en d. 8 okt. 1954 (nr 612) utfärdad kungörelse. Trålfiske är liksom tidigare i princip förbjudet. Genom kungörelse d. 8 okt. 1954 (nr 613) har emellertid vissa undantagsbestämmelser givits även i denna del. Dessa motsvarar vad som gällt under senare år.
    Gällande förbud mot fiske med sprängämnen och dövande eller giftigt ämne har bibehållits. Vidare har införts förbud mot att vid fiske använda elektrisk ström och skjutvapen. Fiskeristyrelsen äger lämna dispens.
    Bestämmelser har meddelats om fredningstid för hummer, ostron och kräfta samt om minimimått på ——förutom nämnda skaldjur ——havskräfta, lax och sådan laxöring, som fiskas i saltsjön. I förhållande till gällande fredningstider innebär de nya bestämmelserna blott mindre jämkningar. Beträffande minimimåtten föreligger den nyheten, att sådana införts för lax (50 cm) och för laxöring vid fiske i saltsjön (35 cm).
    En av de väsentligaste nyheterna i stadgan är att tillstånd erfordras för utplantering av fisk i sötvatten, en fråga som mycket diskuterats såväl vid remissbehandlingen av fiskeristyrelsens förslag som under riksdagsdebatten. Fiskeristyrelsen hade föreslagit, att tillstånd av vederbörande fiskeriintendent eller av fiskeristyrelsen skulle erfordras för all utplantering av fisk i sötvatten. I den slutliga utformningen av stadgan har frågan lösts på följande sätt.
    Tillstånd till utplantering av lax och laxöring ävensom av fiskslag, som redan finnes i det vatten vari utplantering skall ske, får meddelas av fiskeriassistent, som är anställd vid hushållningssällskap. I övriga fall kräves tillstånd av fiskeristyrelsen eller vederbörande fiskeriintendent. Anser fiskeriassistent att han ej kan bifalla hos honom gjord framställning om tillstånd, har han att överlämna ärendet till fiskeriintendenten för avgörande.

    Stadgan innehåller vidare bestämmelser om förbud att vidtaga vissa åtgärder med fredad eller undermålig fisk (införsel, försäljning in. in.), ansvars- och förverkandebestämmelser samt föreskrifter om besvär m. m.

Arvid Ribbing