Nordiska rådets tredje session. Nordiska rådets tredje session avhölls i Stockholm d. 28 jan.—3 febr. 1955. De vid denna session förekommande lagstiftningsfrågorna voro betydligt färre till antalet än vid den närmast föregående.1
I den från föregående sessionen uppskjutna frågan om organisation av det nordiska lagstiftningsarbetet hade herrar Rylander och Thestrup väckt ett förslag, som åsyftade en intensifiering av samarbetet bland annat genom ett tätare och mera systematiskt utbyte av informationer mellan departement och ministerier rörande aktuella lagstiftningsfrågor. Yttranden i ärendet hade inhämtats från de nationella delegerade i utskottet för nordiskt lagstiftningssamarbete, vilka emellertid ställde sig relativt avvisande till ändringar i den nuvarande organisationen. På grund av att justitieministrarna icke hade tillfälle att mer aktivt taga del i arbetet under rådets session, ansåg sig det juridiska utskottet icke kunna taga ställning till frågan. På dess förslag beslöt rådet därför att ånyo uppskjuta frågan till nästa session. Samma öde rönte ett från svensk sida väckt förslag om tillsättande av en parlamentarisk kommitté med uppgift att hålla samman och driva på arbetet med de olika detaljfrågor, tillhörande det komplex som spörsmålen om nordiska medborgares rättsliga likställande vid vistelse i annat land än hemlandet med vistelselandets medborgare bilda (»likställighetsfrågan»).
Rådet beslöt i anledning av ett förslag, som väckts av fru Nina Andersen
från Danmark, att rekommendera regeringarna att undersöka förutsättningarna för en revision av den i de nordiska länderna gällande lagstiftningen om äktenskap och äkta makars förmögenhetsförhållanden, så att denna blir så likartad som möjligt. I anledning av ett förslag av herrar Rylander och Thestrup rekommenderades regeringarna vidare att undersöka möjligheterna att åstadkomma större likformighet i de nordiska ländernas lagstiftning rörande konfiskation. Däremot föranledde ett likaledes av de båda sistnämnda väckt förslag rörande utlämning av förbrytare icke någon rådets åtgärd med hänsyn till det samarbete, som redan är igång i denna fråga.
Rådet tillsatte en kommitté med uppgift att till nästa session förbereda behandlingen av de ärenden, som då kunde väntas komma att bliva hänvisade till rådets juridiska utskott. Från svensk sida invaldes i utskottet herrar Rylander och F. Severin.
Såsom slutbehandlad kunde rådet avskriva frågan om rätt för domstol och åklagare i nordiskt land att direkt rekvirera utdrag ur straffregistret i annat nordiskt land. Det upplystes nämligen, att bestämmelser härom redan utfärdats eller vore under omedelbart förberedande i samtliga till rådet anslutna länder.
Vidare antogs en rekommendation om att ett fortlöpande samarbete borde upprätthållas beträffande trafiklagstiftningen, där varje åtgärd, som kan leda till att trafikbestämmelserna i de nordiska länderna ytterligare enhetliggöras, borde uppmärksammas. Under detta ärende behandlades bl. a. frågan om införande av högertrafik i Sverige.
I avvaktan på den ännu icke färdiga norska utredningen rörande abortfrågan uppsköts det till denna session från den föregående vilande ärendet om förenhetligande av nordisk abortlagstiftning ännu en gång. I anledning av ett norskt regeringsförslag om förenhetligande av den arbetsrättsliga lagstiftningen rörande skydd mot uppsägning av arbetsavtal och arbetstvister beslöt rådet att tillsätta ett utskott för att till nästa session förbereda detta lagstiftningsärende, som sålunda sköts upp. Svensk medlem i utskottet blev herr Strand.
G. P.