NOTISER. 213    Näringsfrihetsrådet har under sitt första verksamhetsår sammanträtt 16 gånger. Rådets viktigaste arbetsuppgift under första halvåret utgjorde såsom förutsetts i förarbetena till lagen om motverkande i vissa fall av konkurrensbegränsning inom näringslivet att taga ställning till ansökningar om dispens från förbudet mot fasta bruttoprister, som trädde i kraft d. 1 juli 1954. Sammanlagt ha behandlats tolv sådana ansökningar. Endast tre biföllos. I ett fall — avseende en framställning av statens jordbruksnämnd om dispens från förbudet från bruttopriser vid handeln med strömming — beviljades sålunda dispens i avbidan på statsmakternas ställningstagande till vissa regleringar rörande handeln med fisk, dock längst till d. 30 juli 1956. I avvaktan på resultatet av förhandlingar om lättnader i de konkurrensbegränsningar, som inskränka handeln med böcker, har vidare beviljats dispens från bruttoprisförbudet för böcker och musikalier, dock längst till d. 30 juli 1955. De dispensansökningar, som avslagits, ha avsett handeln med radiomottagare samt vissa enskilda företagare som driva handel med bysthållare och korsetter, preventivmedel, margarin, aducerad länkkätting samt tillklippningsmönster av papper. Två ansökningar äro ännu föremål för utredning (bl. a. handeln med farmacevtiska specialiteter). I ett fall har näringsfrihetsrådet vidare på ansökan meddelat tre enskilda handlande dispens från förbudet att träffa överenskommelse om samråd eller annan samverkan föreavgivande av anbud. Näringsfrihetsrådet har under året mottagit fyra framställningar från ombudsmannen för näringsfrihetsfrågor om förhandling inför rådet för undanröjande av skadlig konkurrensbegränsning. Tre av dessa ansökningar ha kunnat avskrivas, sedan de av ombudsmannen påtalade missförhållandena undanröjts (vägran av filmbolag att leverera s. k. vidfilmer till biografer, som utrustats med visst system för visning av sådan film; hinder för medlem av Sveriges pianoförbund att sälja instrument på visst sätt; uteslutning av fem möbelfabrikanter från rätt att deltaga i en av branschförening anordnad möbelmässa). Det återstående fallet hade ännu icke slutbehandlats vid årsskiftet.

Å. M.

 

    Ombudsmannen för näringsfrihetsfrågor har enligt lagen om motverkande i vissa fall av konkurrensbegränsning inom näringslivet såsom sin viktigaste uppgift att hos näringsfrihetsrådet påkalla förhandlingar för undanröjande av skadliga konkurrensbegränsningar. I anslutning därtill har ombudsmannen att på grundval av kartellregistret, undersökningar utförda av monopolutredningsbyrån, anmälningar från företagare och konsumenter samt andra källor taga ställning till om anledning till initiativ för påkallande av förhandling förefinnes. Redan den förberedande handläggningen av dessa ärenden har visat sig i många fall nödvändiggöra långa och ofta invecklade förhandlingar med parterna till klarläggande av det särskilda fallet och i syfte att om så är möjligt redan på detta stadium vinna erforderlig rättelse.
    Under sitt första verksamhetsår har ombudsmannen i 41 fall på grundval av kartellregistrets uppgifter tagit självständigt initiativ till undanröjande av konkurrensbegränsande överenskommelser. I 22 fall har detta resulterat i att parterna upphävt överenskommelsen eller så förändrat de konkurrensbegränsande bestämmelserna att det icke funnits anledning att för närvarande vidtaga ytterligare åtgärder. I 9 fall ha parterna avböjt att häva eller uppmjuka avtalet. Beträffande 6 av dessa avtal har ombudsmannen hos monopolutredningsbyrån hemställt om utredning att läggas till grund för beslut

 

214 NOTISERfrån ämbetets sida i frågan, huruvida i förhandlingar för konkurrensbegränsningens undanröjande böra påkallas.
    Ombudsmannen har vidare under år 1954 mottagit omkring 80 anmälningar, väsentligen från enskilda företagare, om påstådda missförhållanden. Anmälningarna ha i flertalet fall avsett vägrad nyetablering inom olika branscher i detaljist- eller grossistleden samt andra former av leveransvägran eller outsiderbekämpning. Av de gjorda anmälningarna ha 10 från ombudsmannens sida kunnat avskrivas, sedan rättelse vunnits efter hänvändelse till motparten. 12 ärenden ha föranlett ombudsmannen att hos monopolutredningsbyrån begära särskild undersökning. Ett 30-tal av de anmälda ärendena ha efter verkställd undersökning funnits icke böra föranleda åtgärd från ombudsmannens sida. I två fall har ombudsmannen på grundval av tidningsuppgifter tagit initiativ till undersökning rörande påstådda bojkottåtgärder.
    I fyra fall har under året hos näringsfrihetsrådet gjorts framställning om förhandling för undanröjande av skadlig verkan av konkurrensbegränsning. I tre av dessa fall (avseende tillhopa 7 anmälningar) har motparten vidtagit rättelse i de påtalade missförhållandena, varefter ärendena kunnat avskrivas utan förhandling.

Å. M.