Nordisk kontakt. Parlamentarisk orientering.

 

    För att tjänstgöra som ett levande kontaktorgan mellan de nordiska ländernas riksförsamlingar har startats en ny tidskrift, Nordisk Kontakt. I det första numret uttalar redaktionskommittténs ordförande, chefredaktören ROLF EDBERG, att tidskriften vill fylla den lucka som bristen på fortlöpande informationer om vad som sker i grannländernas parlament utgjort. Nordisk Kontakt skall innehålla koncentrerade redogörelser för alla väsentligare förslag, debatter och beslut i Danmarks folketing, Finlands riksdag, Islands allting, Norges storting och Sveriges riksdag. Likaså skall Nordiska rådets förhandlingar uppmärksammas.
    Redaktionskommittén uttalar förhoppningen att tidskriften skall bidraga till att vidga utblicken över det parlamentariska händelseförloppet i grannländerna, öka kunskapen om broderländernas problem och förhållanden och ge impulser över gränserna.
    Tidskriften kommer att utgivas var fjortonde dag under de tider då parlamentssessioner pågår. Huvudredaktör är WILHELM RÖHL.

C. H.

 

JOHN OLSSON och FRITZ KAIJSER. Kommunallagarna. Sthm 1954. Norstedts. 391 s. Kr. 20,00.

 

    I föreliggande arbete, vilket ingår i förlagets gula bibliotek, ha förste sekreteraren i svenska landskommunernas förbund, fil. dr JOHN OLSSON och sekreteraren i svenska stadsförbundet, fil. lic., jur. kand. FRITZ KAIJSER lämnat en kommentar till 1953 års kommunallag och 1954 års landstingslag. Förutom texterna till nämnda lagar ingå även texterna till 1930 års församlingsstyrelselag, vid 1953 års riksdag genomförda ändringar i 1919 års kommunala indelningslag samt 1954 års kommunala delegationslag. Församlingsstyrelselagen och indelningslagen befinna sig i stöpsleven, och så är förhållandet jämväl med 1919 års kommunalförbundslag och skolstyrelselagarna. Det är utgivarnas förhoppning att, när lagstiftningsarbetet i dess helhet slutförts, kunna samla hela kommunallagstiftningen jämte kommentarer i en volym.
    Genom 1953 års lagstiftning infördes i stort sett enhetliga bestämmelser för den kommunala organisationen i de borgerliga primärkommunerna. Även om därmed åtskilliga nyheter tillkommo — främst därutinnan att beslutanderätten i samtliga kommuner tillades fullmäktige samt att kommunalnämnd på

 

340 LITTERATURNOTISERlandet och drätselkammare eller stadskollegium i stad erhöllo ställningen avkommunens verkliga centralorgan, dess styrelse, ävensom i fråga om besvärsförfarandet och beträffande villkoren för valbarhet till kommunala uppdrag och för avsägelserätt — bygger lagstiftningen vidare på den grund, som lagts genom 1862 års kommunalförordningar och 1930 års kommunallagar. Utgivarna ha under dessa omständigheter funnit det vara en grannlaga uppgift att bedöma, i vad mån äldre rättspraxis även framgent skall anses vägledande. Med övertygelsen att de principer, som här ofta långsamt arbetat sig fram i regeringsrättens avgöranden, icke utan vidare kunna lämnas åsido, ha de stannat för att bereda äldre rättspraxis förhållandevis stort utrymme även i sådana fall där rättsinstituten ändrat karaktär. — Arbetet avslutas med sakregister.

S. F.