Sjömansyrket — ett yrke för missanpassad ungdom?
    Sjömansyrket har av ålder ansetts vara särskilt väl lämpat för ungdomar som behöver disciplinerad fostran. En sådan åsikt hade säkerligen goda skäl för sig förr i tiden. Enligt vad nutida fartygsbefäl anser saknas emellertid i dagens läge förutsättningar för omhändertagande till sjöss av missanpassad ungdom. Ett uttalande i denna riktning gjordes av Nordisk fartygsbefälskongress i Göteborg d. 30 sept. 1954. I uttalandet heter det till en början att det på senare tid allt oftare förekommit att domstolar rekommenderat misskötsam ungdom att söka anställning till sjöss. Stundom hade en föreskrift härom meddelats i samband med villkorlig dom. Domstolarnas åtgöranden måste bero på bristande kännedom om förhållandena. Härefter säges i uttalandet:

    Nu för tiden är frestelserna inom sjömansyrket avsevärt mycket större än i land, där man dessutom har tillgång till social- och ungdomsvårdande institutioner. Besök i hamnarna sker med kort tids mellanrum. De förbättrade avlöningsförhållandena och den längre fritiden utsätter mindre skötsamma för talrika frestelser. Omsättningen av sjöfolk i fartygen är därtill särskilt vad beträffar manskapet mycket stor, ända upp till 50 % årligen. Detta innebär att man i många fall knappast har att göra med yrkesskickligt sjöfolk utan personer, som i de flesta fall endast tillfälligt tagit anställning i handelsflottan. Någon egentlig yrkesutbildning för denna kategori sjöfolk kan inte bibringas ute i fartygen.
    Under sådana omständigheter är det direkt olämpligt att skicka till sjösspersoner som visat sig mindre skötsamma i land. Handelsflottans befäl har redan mycket stora svårigheter med detta klientel mot vilket man har små möjligheter att ingripa under tiden till sjöss. Dessutom inger sådana personer i främmande land inte något gott rykte om Sverige och sjömanskåren. De förorsakar även staten och rederierna onödiga utgifter i form av hemforslingskostnader när de blir efterseglade etc.
    Tillgången på sprit inom sjömansyrket har visat sig utgöra en direkt fara för många människor. Disciplin- och arbetsförhållandena ombord på fartyg är inte längre sådana att missbruk på samma sätt som förr i tiden kan beivras; sjömännen är också i huvudsak själva ansvariga för sitt handlande. Med hänsyn till de risker som oansvarig ungdom utsättes för genom att skickas till sjöss och tvingas ta ansvar för sig själv under ofta svåra omständigheter uttalar styrelsen för nordisk fartygsbefälskongress som sin bestämda uppfattning, att misskötsamma ungdomar och andra personer, som haft svårt att klara sig i land, på alla sätt bör hindras att bege sig ut i handelsflottans fartyg. 

S. R.