Nordisk kriminalistisk årsbok 1954. De nordiska kriminalistföreningarnas årsbok. Sthm 1955. Hæggström. LV + 196 s. Kr. 12,00.

    Den föreliggande volymen redovisar på sedvanligt sätt de nordiska kriminalistföreningarnas årsmöten, av vilka den isländska föreningens hållits 1953 och de övriga år 1954. En blick på innehållet visar att de behandlade ämnena representera ett för varje år allt vidsträcktare intresseområde. De »klassiska» problemkretsarna, d. v. s. det straffrättsliga påföljdssystemet och den praktiska kriminalvården i och utom anstalt, ha efter hand kommit att intaga en mindre dominerande ställning än tidigare, och det måste väl uppfattas som ett tidens tecken att aktuella frågor av straffprocessuell, polisiär och sociologisk natur tilldragit sig kriminalistföreningarnas intresse vid sidan av de egentliga kriminalpolitiska och penologiska, ständigt betydelsefulla reformfrågorna. Den isländska föreningen hade upptagit psykiatrisk observation till överläggningsämne med HELGI TÖMASSON som föredragshållare. På kriminalistföreningens i Finland årsmöte diskuterades gränserna för polisens nödvärnsrätt med REINO ELLILÄ som referent. Ett ömtåligt och svårgripbart samhällsproblem dryftades på den danska föreningens möte, nämligen den manliga prostitutionen, med JENS JERSILD som inledare. Den norska föreningen diskuterade spörsmålet om personundersökningar och rättssäkerhetsgarantier med ANDREAS AULIE och ØRNULV ØDEGÅRD såsom referenter. Den svenska kriminalistföreningen ägnade den andra dagen av sitt tvådagarsmöte åt ett besläktat ämne av mera allmän räckvidd, nämligen de mänskliga rättigheterna, straffprocessen och frihetsberövandet. Inledare voro IVAR AGGE, HILDING EEK och GUSTAF PETRÉN. Första dagen behandlades det viktiga ämnet eftervården vid frigivning och utskrivning med GUNNAR RUDSTEDT och BÖRJE NYBLOM som referenter.
    Den innehållsrika boken inledes med minnesord av ØRNULV ØDEGÅRD över den bortgångne, framstående norske psykiatern Hans Evensen, vars porträtt intagits vid titelbladet, samt av de eleganta och utförliga sammanfattningarna på engelska och franska av CARL HOLMBERG. Årsboken anbefalles alla de svenska jurister, som av något, föga övertygande, skäl icke äro medlemmar av kriminalistföreningen och i denna egenskap erhålla både årsboken och Nordisk Tidskrift for Kriminalvidenskab mot en ytterst moderat årsavgift.
 

I. A.

 

KARL O. CHRISTIANSEN. Landssvigerkriminaliteten i sociologisk belysning. Tekst. With a summary in english. Tabeller. Khvn 1955. Gad. 348 + 60 s.

    Våra grannländer Danmark och Norge ha som bekant genom krigsårens händelser kommit att stå inför allvarliga och svårbemästrade problem av rättslig 

 

 

13—563004. Svensk Juristtidning 1956

 

och social natur, vilka icke äga någon motsvarighet hos oss. Den polemiska litteraturen kring »landssvikerne» och »retsopgøret» har flödat ymnigt men även vetenskapliga eller eljest objektivt hållna bidrag till frågornas belysning ha sett dagen både från dansk och norsk sida. Den omständigheten att många av de personer, som blivit föremål för rättegång och dom eller eljest åtgärder från myndigheternas sida under den vidräkning som igångsattes efter den tyska ockupationens upphörande, företett tydliga drag av asocial livsföring, även bortsett från sina politiska förbrytelser eller abnormdrag och andra missanpassningsfenomen, har föranlett även den kriminologiska vetenskapen att engagera sig i klarläggandet av vad som verkligen skett och vilka människotyper som figurerat i nu avsedda sammanhang.
    Det mest omfattande arbetet av kriminologisk och allmänt sociologisk art utgör det här anmälda, vilket framlagts såsom doktorsavhandling vid den rätts- och statsvetenskapliga fakulteten vid Köpenhamns universitet. Medan förf. i en tidigare undersökning rörande landssviksklientelet på ett mera deskriptivt sätt redogjort för dettas sammansättning ur sociologisk och kriminografisk synvinkel, har han denna gång satt som sin uppgift att genom en inträngande statistisk och socialpsykologisk analys av materialet söka klarlägga det inom modern sociologi alltmer uppmärksammade s. k. gruppmotståndets betydelse och funktionssätt i avseende å landssvikskriminalitetens uppkomst och utveckling under ockupationens gång hos olika kategorier av befolkningen, nämligen den tyska minoriteten, de nazistiska partiernas medlemmar och den övriga befolkningen. Hänsyn tages också till åldersfördelning och klasstillhörighet bland lagbrytarna samt till sociala »avvikelser» eller minusfaktorer, sådana dessa kommit till synes vid en undersökning av bl. a. familjeförhållanden i barndomen, skolgång, yrkesutbildning, äktenskapliga och ekonomiska förhållanden samt tidigare kriminalitet. Det intressanta och på många sätt imponerande arbetet belyser icke blott de speciella och tidspräglade sociala fenomen som det i första rummet behandlar utan också åtskilliga problem av allmän rättssociologisk och kriminologisk natur, vilka röra betingelserna för uppkomsten av allmän laglydnad och konformt socialt beteende. Ur denna synpunkt har det bestående värde för fortsatt forskning rörande samhällets och rättsordningens grundproblem.

 

I. A.