Rationalisering av domstolsarbetet. Statens organisationsnämnds domstolsutredning har d. 22 mars 1956 överlämnat sitt slutbetänkande. Utredningen har haft att vid de statliga domstolarna utföra organisationsundersökningar rörande sådana arbetsuppgifter som äro av icke uteslutande juridisk karaktär. I ett första betänkande1 behandlades den egentliga administrativa verksamheten och i slutbetänkandet redovisas nu undersökningar på verksamhetsområden, som mera direkt ansluta till domstolarnas rättsvårdande uppgifter. Möjligheterna till rationalisering behandlas där dels från allmänna kontorsorganisatoriska utgångspunkter och dels för enskilda göromålsgrupper och arbetsförfaranden var för sig. Vidare upptagas till behandling spörsmål rörande arbetsfördelning och personalorganisation. En omfattande formulärsamling är bilagd betänkandet.
Under avsnittet om allmänna frågor rörande kontorsorganisation och tekniska hjälpmedel märkas kapitel om mångfaldigande av handlingar, arkiv och pappersfrågor och blankettrevision. För framställning av åtskilliga handlingar föreslås kontorstryckmetoder, bl. a. fotokopiering, i viss utsträckning kompletterad med arkivfilmning. — Större delen av de statliga domstolarnas blankettbestånd har omarbetats enligt moderna blankettekniska principer och de nya formulären ha intagits i formulärbilagan. Tryckning av domstolarnas blanketter (ca 4 milj./år) avses huvudsakligen ske centralt och bekostas från ett gemensamt anslag. Lagerhållning och distribution bör ske genom postverkets centralförråd. — I detta avsnitt av betänkandet behandlas också vissa spörsmål rörande maskinskrivning och framläggas synpunkter dels på kontorsmöbler och lokaldisposition, dels på kontorsmaskiner och andra tekniska hjälpmedel. En sammanställning har upprättats över vissa data för olika typer av ljudupptagningsapparater och uppgifter lämnas till ledning vid val av telefonanläggning för domsaga. I stället för bindning av åtskilliga handlingar rekommenderas förvaring i kapslar eller s. k. snörpärmar. Gummistämplar böra användas i större utsträckning än för närvarande. Även förslag till stämpelformulär ha samlats i formulärbilagan.
Avsnittet om arbetstekniska och kontorstekniska synpunkter på de olika göromålsgrupperna samt möjligheterna att förenkla enskilda arbetsförfaranden har uppdelats i sex kapitel, behandlande mål och domstolsärenden, konkursförfarandet, betalningsföreläggande och lagsökning, inskrivningsväsendet (jämte sammanläggningsärenden), s. k. småprotokollsärenden samt expeditionstjänsten och stämpelväsendet. Förslagen avse här bl. a. följande. Skyldighet att upplägga dagboksblad begränsas och formulären ges en ny utformning. Delgivningsförteckningen ges en ny form, varvid bl. a. förutsättes att anteckning om delgivning i mål om lagsökning och betalningsföreläggande skall ske i dagboken för dessa mål. Boken över fria rättegångar utgår. Nya system föreslås för målregistreringen vid hovrätterna och nedre justitierevisionen. Främst för att genomskrivning skall kunna användas införas nya formulär för stämningar, kallelser, förelägganden, förordnanden och besked av olika slag samt för delgivningsbevis. Protokolleringsskyldigheten vid handläggning som ej sker i samband med förhandling begränsas. Med hänsyn främst till den väsentliga vinsten av handläggningstid rekommenderas användning av ljudupptagningsapparat före stenograf vid upptagning av muntlig bevisning. Kontroll och bestyrkande av fonogramutskrift anses i normalfallen kunna ske genom kvalificerat, icke rättsbildat biträde. Samma utskriftsregler anses kunna gälla för all fonografisk och stenografisk upptagning. För förenklad dom i brottmål föreslås blanketter, som äro bättre anpassade för maskinskrift än de nuvarande och möjliggöra att expeditioner kunna framställas såsom snabbkopior. Genom införande av snabbkopiering och slopande av protokoll ökas möjligheterna att i mål och ärenden teckna beslut på handling i akten. Ett system för intern registrering av vissa rättsfall har utarbetats, i första hand med tanke på hovrätterna. — Mål om betalningsföreläggande och lagsökning anses utgöra typexempel på fall där en ändrad blankettutformning som möjliggör genomskrivning kan leda till betydande arbetsvinster. Nya formulär föreslås, som möjliggöra att samtidigt med dagboken kan i mål om betalningsföreläggande utskrivas postdelgivningsbevis, föreläggande och slutbevis och i lagsökningsmål vissa uppgifter i utslaget; i dessa senare mål kan vidare föreläggande och postdelgivningsbevis skrivas samtidigt. — I inskrivningsärenden införas nya dagboksformulär, utformade för maskinskrift och innehållande sådana uppgifter att kopior efter kortare komplettering kunna användas som expeditioner. För införing i fastighetsbok och uppläggande av nya fastigheter rekommenderas i en del avseenden förenklade förfaringssätt. Lagfartsbevis och tomträttsbevis föreslås slopade. Gravationsbevis förkortas genom att vissa nu obligatoriska uppgifter utgå och vidare genom att uppgifter om andra inteckningar än penninginteckningar förkortas i görligaste mån. Blanketter användas för förkortade gravationsbevis, uppsatta i tabellform, vilken form även rekommenderas om blanketter ej komma till användning. De inkompletta inskrivningsärendena ha vid domsagorna visat sig medföra ett omfattande extraarbete. För att komma till rätta härmed och eliminera vissa med nuvarande ordning föreliggande risker för inskrivningsdomarna framlägges förslag till ändrad handläggningsgång för dessa ärenden. I första hand föreslås därvid, att till 6 § InskrL göres ett tillägg av innebörd att, därest en ansökan befinnes icke kunna bifallas och sökanden icke uttryckligen begärt att den skall upptagas å först infallande inskrivningsdag, inskrivningsdomaren äger utan sö-
kandens hörande underlåta att å inskrivningsdagen upptaga ansökningen. —Expeditionstjänsten tynges av de omständliga förfarandena vid stämpelbeläggning och vid uppbörd och redovisning av stämpelmedel. Nu gällande redovisningssystem är dessutom enligt utredningen bristfälligt. Vissa nackdelar med nuvarande ordning kunna elimineras genom relativt enkla omläggningar, till vilka förslag framläggas, men skall en verklig rationalisering komma till stånd på detta område erfordras mer genomgripande förändringar, vilka beröra grundprinciperna i det nuvarande systemet. Det gäller då avlyftande av uppbörden från domstolarna, slopande av stämpelmärken och även i huvudsak av förskottsbetalningen. Möjligheterna till sådana mera radikala omläggningar diskuteras och i anslutning därtill framlägges förslag till förenklad stämpel- och expeditionsrutin. Försöksverksamhet föreslås få äga rum med ett sålunda radikalt omlagt stämpelsystem.
I avsnittet som rör spörsmål rörande arbetsfördelning och personalorganisation behandlas domsagor, hovrätter och nedre justitierevisionen var för sig. Arbetsuppgifter som äro av icke juridisk karaktär böra enligt utredningen så långt möjligt fullgöras av icke rättsbildad personal. Förslag framläggas till arbetsfördelning mellan sådan personal och juristpersonal. Förslag har vidare utarbetats till metod för beräkning vid domsagorna av arbetsvolym och personalbehov, såvitt rör tingsnotarier (aspiranter) och domsagobiträden. Översyn har även skett av lönegradssättningen för domsagobiträdena.
I det avsnitt som avser fortsatt behandling av vissa spörsmål som berörts i utredningens första betänkande diskuteras om organisationsföredragande bör vara förordnad vid domstolsväsendet.1 Organisationsföredragandes arbetsuppgifter föreslås skola handläggas dels centralt ifråga om spörsmål som skola bedömas från gemensamma utgångspunkter för domstolsväsendet, dels vid nedre justitierevisionen och hovrätterna beträffande enskild verksamhet vid dessa domstolar och, vad avser hovrätterna, även beträffande verksamheten vid domsagorna inom respektive domsområden. Vikten av att det tillskapas ett forum för handläggning av spörsmål av företagsekonomisk och arbetsorganisatorisk art för domstolarna anses ha ökat bl. a. inför de överväganden som förestå rörande rådhusrätternas inordnande i det statliga domstolsväsendet.
Informationsdagar rörande betänkandet äro avsedda att hållas i Stockholm d. 25—27 maj 1956, varvid bl. a. samtliga häradshövdingar genom justitiedepartementets försorg skola beredas tillfälle närvara.
E. M.